Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Från 299 kr
Fotot taget vid en Vita Liljans-fest. Vita Liljan var en välgörenhetsförening. Greta Bäckström är syster till Karin Bäckström. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Vita Liljan var en förening som arbetade genom att samla in pengar till välgörande ändamål (humanitär verksamhet). Greta Bäckström är syster till Karin Bäckström. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Fotot taget vid en Vita Liljans-fest. Vita Liljan var en välgörenhetsförening. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Fotot taget vid en Vita Liljans-fest. Vita Liljan var en välgörenhetsförening. Greta Bäckström är syster till fotografen . Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och drev den 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Reinhold Bäckström är brorson till Karin Bäckström. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Unionsflaggan på stationsbyggnaden. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Motiv från Lilläng. Hus vid Björkäng 2:5 "Björkängs Kvarn och Såg" intill Garhytteån. Huset är rivet, dock finns ruiner av kvarn och trädgården kvar. På senare tid användes huset av Centerpartisten Karl Albert Björkänge, "Karl Andersson i Björkäng". Sitt efternamn tog han i början av 1960-talet, efter att tidigare hetat Andersson.
Bröllop, brudpar och bröllopsgäster, framför ett bostadshus. Brudpar i Sällinge på 1930-talet. Brudgummen heter Renström, bruden heter Lisa. Tog namnet Leffler. Ville Leffler hade snickerifabrik. Bor utanför Borås (på 1990-talet ?). Till vänster prosten Erik Bergström. Stående 3:e från vänster Alfred Karlsson, lantbrukare i Fyrby. Se även bild 2008:35:2 och 2008:35:15.
Folkdräktsklädda män och kvinnor vid hembygdsdagen "Hembygdens år" på Långåker år 1984. Öckerö Hembygdsförening överlämnade budkaveln som vandrade runt våren/sommaren 1984 i Bohusläns Hembygdsförbunds föreningar. Slutgiltigt lämnades alla budkavlar från hela Sverige till Kungen på Solliden Skansen Stockholm i augusti 1984. Öckerö Hbf kom med musikanter i täten upp till Långåker och Staffan Bjerrhede, Kållereds Hembygdsgille, tog emot.
Provtagning av malm på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Stockholms första kommunala parkanläggningar, Strömparterren. Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96, friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arkitektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96. Friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ Adelcrantz. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arkitektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog Adelcrantz upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.