Porträtt av fru Ulrika Josefina Hultgren. Bördig från Södra Vi socken gifte hon sig 1855 med inspektorn och sedermera värdshusvärden Carl Axel Moberg. Maken hade i slutet av 1860-talet sadlat om från tjänst vid Finspångs bruk till att driva ortens värdshus. År 1870 flyttade makarna till Söderköping för att där driva stadens gästgiveri. 1874 flyttade de till Norrköping för fortsatt verksamhet inom mat och dryck. Där fick hon uppleva hennes enda barn, sonen Carl Axel, utvandra till Brasilien för att återkomma och återigen flytta, nu till Amerika.
Från 299 kr
Porträtt av Carl Scheffer. Här som kadett vid Kungliga Krigsskolan i Karlberg, från vilken han utexaminerades 1874 för tjänst som underlöjtnant vid Västgöta regemente och vidare en militär karriär. Vid tiden var han även nytillträdd fideikommissarie till barndomshemmet Fårdala säteri i Åsle. Som föräldrarnas enda son var han formellt innehavare till säteriet redan från 1863. Samma år hade fadern dött av ett vådaskott vid vapenvård efter en jakttur, men som minderårig fick det praktiska övertagandet vänta till vuxen ålder. Anm: Fotografiet ingår i museets samling "Porträtt av östgötar". Likväl har ingen anknytning till länet kunnat styrkas för Carl Scheffer.
Porträtt av Johan Fischer. Född i Lönsås 1787 som son till ombudsmannen Anton Fischer och dennes maka Lena Maja Cnattingius. I vuxen ålder, oklart när, flyttade han till Linköping. År 1812 lämnade han staden för att ta tjänst som garvaregesäll hos åldemannen Johan Westerling i Örebro. Redan året därpå öppnade Fischer egen verkstad i Öster Tull. Efter ännu ett år gifte han sig med en dotter till sin förra arbetsgivare, Christina Rebecka Westerling. Äktenskapet blev långt men tycks innehållit viss friktion. I en husförhörslängd noteras Fischer för "Flera gånger varnad för misshällig sammanlevnad. Senast den 13 januari 1840". Efter Fischers död 1864 drev sonen Carl Johan verkstaden vidare.
Vinjetterat porträtt daterat 1894 av Bernhard Risberg. Vid tiden var han ännu sammanboende med sin mor i Åkerby öster om Uppsala. Året därpå inflyttade han till Linköping för tjänst som lektor i latin vid stadens läroverk. Under såsom efter sin yrkesbana gjorde han sig ett namn som skald, språkforskare, översättare och annat skriftställeri. År 1938 utnämndes han till professor. Genom sitt testamente inrättade han den Risbergska donationsfonden till Linköpings domkyrkas förskönande. Under åren 1900-1904 var han gift med Ruth Lundgren men det barnlösa äktenskapet upplöstes sistnämda år.
Porträtt av järnhandlare Edward Molander. Född i Västra Stenby 1824 som son till kronolänsman Eric Gustaf Molander och dennes maka Hedvig Blomberg. Redan under sitt födelseår flyttade familjen emellertid till Åtvidaberg där fadern erbjudits tjänst som inspektor vid baroniets lantbruk. I vuxen ålder inflyttade Molander till Linköping för att tjäna som bodbetjänt hos handlare Otto Gustaf Kjellman, i dennes butik invid Stora torget. Efter några år i lära etablerade han sig 1854 i Motala för att som egen driva järnhandel. Från 1861 var han gift med Regina Henrietta Carlsson.
Porträtt av Ernst August Schelsinger. Född i Norrköping 1857 som son till handlaren Isak Meyer Schlesinger och hustrun Josephine Benecke. Vid 18 års ålder inträdde han som volontär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Efter påföljande militär utbildning vid Krigsskolan återvände han till regementet 1879 och erhöll underlöjtnants grad. Efter en sedvanlig karriär nådde han kaptens grad 1897 och var som detta i tjänst tills han på egen begäran begärde avsked 1907. I sitt privata liv var han från 1904 gift med Anna Ragnhild Kant. Efter dennes död gifte han om sig med Jane Johnson. Makarna var bosatta i Stockholm.
Anna Elisabeth Sondén på ålderns höst. Hon har levt länge och kommer att leva länge än. Föddes gjorde hon i Landeryd 1794 där fadern innehade tjänsten som socknens komminister. År 1811 flyttade familjen till Risinge efter att fadern utnämnts till kyrkoherde. Där kom Anna Elisabeth vidare att finna sin make. Hösten 1819 vigdes hon med bruksinspektören vid Borgöls bruk, David Malmquist. Borgöl kom att bli makarnas boplats tills ny tjänst lockade i Lindesberg från 1839. Efter mannens död 1856 flyttade Anna Elisabeth till släktingar i Skedevi. Hon avled av ålderdom sommaren 1890, gott och väl fyllda 96 år. Hon var då sedan länge inneboende hos en dotter i Kindstorp.
Porträtt av regementsläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, mest känd under pseudonymen Onkel Adam. Från 1847 i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men inte permanent boende i staden förrän 1867. Parallellt med läkarvärvet var han en erkänd författare av romaner och noveller. Vid början av 1860-talet miste han lusten att skriva den typen av litteratur. Istället kom att han från 1862 att ägnade sig åt att ge ut barntidningen Linnea. Hans hem i Linköping, Onkel Adamsgården, finns bevarat och husets övre våning fungerar sedan 1927 som museum till hans hågkomst.
Enligt påskrift porträtt av Alfr. Åman, bror till doktor Ludvig Åman. Av detta tolkat föreställa Alfrid Theodor Åman. Född i Linköping 1827 som son till professor Johan August Åman och hustrun Ulrika Margareta Löfström, jämte yngre bror till lasarettsläkaren Ludvig Åman. Från 1845 inledde Alfrid en militär karriär och blev knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping. Under åren 1856-1863 var han även i tjänst som vice kommisionslantmätare. Från 1863 var han bosatt i Skänninge. Han avled på länslasarettet i Linköping den 2 februari 1870 i sviterna efter ett benbrott.
Stockholmaren Hjalmar Lindskog inflyttade till Linköping 1883 för tjänst som bokhållare vid Linköpings Ångsågs AB. Efter en tid ingick han äktenskap med Matilda Amalia Larsson. Parets första barn nedkom 1890. Ytterligare två barn och trettio år därefter avled makan i cancer. I avsaknad av hustrun anställdes skånskan Anna Eufemia Herbst som hushållerska. Hon inflyttade i december månad 1921 och efter ett år var hon gift med sin forne arbetsgivare. Då hade Hjalmar sedan en tid titulerat sig ömsom lantbrukare, gårdsägare och direktör, samt ägare till Steninge gård. Trots att hon var 34 år yngre än sin make förblev äktenskapet barnlöst.
Porträtt av överjägmästare Carl Johan Gyllencreutz. Född i Borgå i nuvarande Finland kom han i förstone att göra en militär karriär. Från 1824 emellertid tillförordnad överjägmästare i Skaraborgs län. Från 1832 ordinarie i samma län och från 1850 samma tjänst i Östergötlands län. Före flytten till Östergötland hade han gift sig med Ulrica Henrietta König. I det nya länet kom paret att bosatta sig i överjägarebostället Skackebo i Nykil socken. Makan avled dock redan 1854, men redan året därpå var han omgift med förra hustruns syster, Aurora Wilhelmina König.
Grosshandlare John Brobeck visar stolt upp sin ridhäst invid ridhuset i hörnet av slottsträdgården till Linköpings slott. Han var född i en handlarfamilj där fadern redan som barn inflyttat till staden för att ta tjänst som bodbetjänt hos den etablerade köpmannen Johan Conrad Krouthén, för övrigt far till den välkände konstnären Johan Krouthén. Från år 1860 var Brobeck egen och vidare kom familjen sätta stort avtryck i Linköping med omnejd. Bland andra egenheter bar familjen en originell namngivning med anglosaxisk prägel. Den avbildade John hade syskon som bar namnen Jean, James, Jack och Jane. Johns egna barn kom att heta John, Jim, Jean, Jerry och Jane. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Porträtt av Carl Axel Moberg. Vid sitt giftemål 1855 med Ulrika Josefina Hultgren var han inspektor vid Thorönsborgs slott i Sankt Anna. År 1861 flyttade paret till Lotorps bruk för makens tjänst som inspektor därstädes. Efter några år bytte han arbetsplats till Finspångs bruk och kom där efter en tid att sadla om till värdshusvärd. Det nya värvet tycks passat honom väl ty år 1870 flyttade makarna till Söderköping för att där driva stadens gästgiveri. 1874 flyttade makarna till Norrköping för fortsatt verksamhet inom mat och dryck.
Per Wingqvist vid tiden för hans medicine kandidatexamen 1876. Efter dryga tio år kom han att avlägga licentiatexamen och hade under tiden tjänstgjort som biträdande läkare vid Uppsala hospital. År 1889 blev han ordinarie läkare vid Härnösands hospital, för att 1893 utses till överläkare vid Piteå hospital. Från 1904 till sin död 1910 innehade han samma tjänst i Härnösand. Han var född i Linköping 1849, där fadern var kantor. I vuxen ålder tog han sin mors efternamn. Möjligen för att hedra henne efter tidig bortgång, men troligare för en bättre klang än ett patronymikon eller faderns enklare efternamn Andersson. Från 1889 var Wingqvist gift med Hilda Boman, bördig från Stockholm.
På detta något nötta porträtt ser vi systrarna Söderberg som samlats hos linköpingsfotografen Mara Tesch för att föreviga sig tillsammans. I sammanhanget är den stående Beata Söderberg namngiven. Hon var folkskolelärarinna för flickor i Linköping från 1886 till omkring 1910. Under senare delen av hennes liv sammanbodde hon med sina bägge systrar som nått hög ålder, även de lärarinnor och som vid tiden så ofta inom yrket ogifta. Till vänster i bild sitter Alfrida Söderberg. Född 1839 i Östra Vingåker under den period linköpingsfödde fadern innehade tjänst som bokhållare på orten. År 1844 flyttade familjen åter till Linköping varför den yngste systern, Anna Christina, till höger i bild kom att födas där.
Porträtt av småskolelärare Berta Ågren. Det första avtrycket som lärare, inom ramen för denna uppgift, noteras 1881. Nämnda år inflyttade Berta från födelsestaden Skänninge till Vårdnäs socken, för att där ta tjänst som så kallad ersättningslärarinna vid skolhuset i Sätra. Året därpå flyttade hon till Linköpings landsförsamling Sankt Lars för nytt uppdrag i skolhuset Sätersholm i Mörtlösa. Här torde hon funnit sig väl, ty hon blev skolan trogen i 25 år. Inför höstterminens start 1907 bröt hon emellertid upp och kom under sina sista tio år som lärare att vara knuten till skolhuset Britenborg i Tannefors.
Tidigt porträtt av Otto Cederqvist. Född i ett enkelt hem i Skeda 1825 kom han vidare att gå i urmakarelära hos urmakarfabrikör Johan Hulterström i Linköping. Under åren 1846-50 hade han tjänst hos kronometerfabrikören Victor Söderberg i Stockholm. Rimligtvis är fotografiet (ambrotypen) framtagen under hans tid i huvudstaden och är därmed ett verkligt tidigt porträtt av en östgöte. År 1850 återvände han till Linköping för att bli mästare i hemstaden. Han fick ett långt liv och förblev ogift. Han avled i lungkatarr på sitt 90:e år.
Porträtt av gamle smeden Sven Lars Svensson. Född 1815 i Ekeby hade han inflyttat till Sankt Anna 1856 för tjänst som gårdssmed vid Thorönsborgs slott. Med honom följde makan Stina Maja Stenberg och deras gemensamma dotter. Hustrun avled hastigt året därefter, men ny hustru fann smeden redan 1858 i Maja Lena Mathsdotter. Från 1867 bodde familjen i Ramsdal och där blev makarna kvar över 40 år. Sven Lars Svensson fick ett långt liv. Han avled på socknens fattighus i februari månad 1911. Han var då på sitt 96:e levnadsår. Bilden är rimligtvis tagen invid fattighuset.
Porträtt av löjtnanten och lotsfördelningschefen Henrik Werner. Född i Linköping som yngsta barn till regementsläkaren Henrik Werner och makan Ida Gradman. Efter militär tjänst i Karlskrona kom han att finna arbete inom lotsverket i Norrköping, där han vidare utnämndes till lotskapten. Vid sidan var han även en tid chef över Norrköpings brandkår. Sviktande hälsa tvingade honom emellertid att några år in på 1880-talet begära tjänstledighet och ställa sig under vård hos doktor Westerlund i Enköping. Där blev han kvar till sin död i maj månad 1886. Han hade då varit gift med Marie Louise Berg i tio år.
Ett av tiden nött porträtt av regementsläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, även känd under pseudonymen Onkel Adam. Från 1847 i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men inte permanent boende i staden förrän 1867. Parallellt med läkarvärvet var han en erkänd författare av romaner och noveller. Vid början av 1860-talet miste han lusten att skriva den typen av litteratur. Istället kom att han från 1862 att ägnade sig åt att ge ut barntidningen Linnea. Hans hem i Linköping, Onkel Adamsgården, finns bevarat och husets övre våning fungerar sedan 1927 som museum till hans hågkomst.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.