Västra postejen. Centralrummets interiör mot söder. Det nedersta murhålet mitt i bilden för till förbindelsegången till södra förbogen. Foto N.L. 1957. Jämför plansch 43. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Från 299 kr
Ritning över kungsmakstornet. Sammanföres på en sida med gemensam bildunderskrift. Bör stå så nära ... 4 och 5 som möjligt, helst ungefär i skarven mellan dem. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Den som promenerade utmed Hunnebergsgatan i början av 1970-talet passerade till stora delar rivningshotade hus. Hunnebergsgatan 1 utgjorde inget undantag och faktum är att stora delar av kvarterets hus skulle komma att rivas. Några sparades lyckligtvis för att bli del av Aspens servicehem. Ett av dem är bildens hörnhus.
Förslummad miljö, denna från Linköping och där närmare bestämt Storgatan 18. Fotoåret 1976 var det exemplifierade ännu relativt allmänt förekommande i stadens centrala delar. Mycket hade sanerats under efterkrigstidens rekordår men det skulle alltjämt dröja in i vår tid innan ruffiga innergårdsmiljöer blev sällsynta reminiscenser av en annan tid.
Linköping 1976 med en vy mot nordost från korsningen Kungsgatan-Repslagaregatan. Många av områdets byggnader var vid tiden slitna och rivningstomten i gatuhörnet exemplifierar ett av flertalet redan rivna hus. Av de kvarstående skulle många komma att rivas men Kungsgatan 19 till höger i bild skonades och står ännu i skrivande stund kvar.
Miljö i Linköping som kan vara svår att känna igen även för den som likt de flesta stadsbor besökt platsen. Sakernas läge klarnar med informationen att platsen för den gamla trädgårdsmästarebostaden till vänster i bilden skulle komma att bli densamma som för Linköpings stift- och landsbiblioteket. Huset till höger, i hörnet av Barfotegatan, står ännu kvar och ingår i trygghetsboendet Aspen.
:Kungsmaket på Kalmar slott. Målad fris, stuck över panelen, akvarell av Nils Månsson Mandelgren 1848. Framställningen börja med bild A på östra väggens södra del, På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Kalmar slott. Den romerska triumfbågen i Benevento, uppförd 114-116 efter kristus. Enligt uppmätning i tredje boken av Sebastiano Serlios verk, tyska upplagan av år 1608. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
En påbörjad vast där den sk blockfoten är utlagd. Man la de största stenarna i botten, allt material skulle ju gå åt och stora stenar fyllde dessutom upp en rejäl volym i vasten. Här ser arbetet ut att ha avstannat. Bilden är tagen vid Kättelviken med Nackshaid i bakgrunden. Klasens fiskeläge ligger nere t v utanför bild.
Rängar är spant i en snipa. De är sågade av självvuxet virke, i regel genom en stubbe med rotben, vilket var mycket svårsågat, särskilt förr när det skulle göras för hand. Här hänger 5 rängar på staketet på tork, troligen hos Fie Mattias Oskar Larsson, "U" kan vara en felskrivning, för någon med "U" i förnamnet finns inte.
Skulle man bara passera med någon häst eller ko, räckte det att man tog ur balkarna på falsidan, då var lidet nertäppt. Här visas hur det kunde se ut hos Larssons på Fies norra part. Personerna kan vara Mattias Oskar Larsson, 56 år, sonen Arvid, 21 år, till häst och hustrun Maria Elisabet Jakobsdotter, 50 år.
Här låtsas nog bara Oskar (J O) Larsson att harva. Marken ser inte ut att vararörd! Masse ville troligen ha en bild med stutarna spända framför harven. Bilden skulle kunna vara tagen nere bakom Larssons gård, med den andra utflyttade Fieparten t h och med den stora holländarkvarnen ovanför Kauparve t h därom.
Man gick förr till strand när man skulle fiska. Lars Per Hallander, 62 år, har drickagge och matsäck med sig. Han bodde på Hallbjäns på den part som föregick den som Hernbäck/Johnsson har nu. Per Hallander styckade av och sålde all jorden, kanske var han mera intresserad av sjön.
Hallsarve Oskar och Hans Karlsson knyter bandar. Här är det Oskar som knyter underbanden, vilket var rangordningen, fadern Hans knyter i uppe, vilket var mer ansvarsfullt. Och här knyter faktiskt Hans en styttstörsbande! Se Nr 210! Styttstörarna var viktiga sidostöd som skulle hålla emot tryck från djur och stormar, särskilt viktigt på grunda jordar och öppna platser som här på Lausbackar.
Strömmingsgarnen skulle alltid torka efter de använts. De hängdes upp över en garnstake i vardera ändan av garnet. Staken i sin tur vilade på två stolpar, förr med självvuxna grenklykor, kallade gistar eller stjekar. Vid alla fiskelägen fanns förr ett inhägnat markområde kallat gistgard eller braidning, där garnen hängdes på tork. Dit fick inte betande djur komma in och trassla sönder garnen.
Här blandas bruk av troligen Gannor Karl Karlsson, 51 år, sonen Karl, 22 år, och okänd. Brukblandningen var viktig, det skulle röras länge i bruken så den blev seg och smidig. I bakgrunden syns något av norra parten av Gannor med den fina brunnsholken t h.
Fie Alfred och Jakob hyvlar en bräda med oxhyvel på en särskild arbetsbänk kallad fogbänk, på vilken man kunde spänna fast brädan. På marken ligger några hyvlar, säkert ditlagda av Masse för att visa hur de ser ut. De små skulle kunna vara profilhyvlar, medan den större med handtag av oxhyveltyp är svår att bestämma.
När betorna var gallrade, skulle ogräset mellan raderna tas bort. Här gör man det med hästdragen hacka, det är troligen Lars Persson 51 år och sonen Lars Pettersson, 18 år. Bilden är sannolikt tagen vid Byängsbackar öster om gårdsparten med Kauparve östra (Lars Nilssons) part i bakgrunden med två höstackar.
Höet i braidet fick inte ligga för packat. För att höet skulle bli mera luftigt, picktes det, las upp i en sorts strängar, se Bild 107. Personerna är troligen gårdsfolket på Smiss norra part. Askängsdöiän låg ungefär där parkeringen till badplatsen är idag.
Det måste vara fel datum angivet för bilden! Det här är en vårbild, inte en midsommarbild. Den är tagen sent på kvällen, annars skulle solen inte ligga på på det här viset. Vi ser hela gårdsmiljön från norr med alla partens byggnader, se vidare Bild 863-867.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.