Bron över Ljusnan ungefär vid Exelan och över till Röstebo. Mannen med cykeln är Nils Dahlin, född 1893 och död 1968. Han bodde i Röstebo utanför Bollnäs. Mannen på broräcket är okänd. Cykeln som står till höger tillhörde fotografen Per Lindberg. Foto ca 1915. Ny väg byggdes 1878-79 från Växbo mot Bollnäs i västlig riktning, över skogen till Röstebo och över Ljusnan och järnvägen fram till landsvägen Bollnäs-Arbrå. Vid Röstebo byggdes med hjälp från Ljusne älvs flottningsförening samt byarna Röstebo-Röste och Växbo bro över Ljusnan. Bron stod färdig våren 1879 och avprovades då synnerligen effektivt. Det var nämligen Ljusnan själv som utförde provet. Bron bestod inte provet, varför den delvis måste byggas om påföljande vinter. Underhållet av bron blev dock betungande, varför vägen omlades 1898 till sin nuvarande sträckning på östra sidan av Ljusnan ner till älvbron vid Rehn. Den forna byvägen är nu allmän väg och underhålles av vägdistriktet. Bron revs 1930.

Från 299 kr

Sankt Sigfrids källa. "Käll-bordet" ( den fyrkantiga stenen med ett rundt hål uti ), då det var helt, är 2 alnar 1 1/2 tum långt, 1:17 bredt och 5 tum tjockt och omkring hålet är inhugget .....:......Er född af vatn... Kan icke ....Rike .... En gammal Rönn står i bergsrevan deröfver. "Käll-bordet", som 1836 blef nytt bekostadt af Klockaren Joh. Vidgren, vardt inom åtta dagar åter sönderslaget, Ock det hela är- ovärderligt nog- omgifvet af brännässlor och gamla nedruttna gärdes-gårdar,- Men på backen, vid stora landsvägen, står ett slags minnesmärke af gement modern art, ej olikt en vanlig mil-stolpe, som skall för landets folk säga, att der skedde det första dop till kristen tro och lära i Sverige. - Minnesmärket borde visserligen vara helt annorlunda och ett af ädlaste slag. -Vidtalat den hederlige Klockaren Joh. Vidgren. Avskrift av orginalberättelsen, Verkställd den 15 febr. 1962.

Från 299 kr

Ur grosshandlare Oscar Nordbloms fotoalbum. "Minne från Åsbro 12/8 1918". På en annan bild tagen vid samma utflykt, MR2_1563, benämns sällskapet som "Åsbroklubben". Här sitter de bland stenar nere vid Viskans kant med bron i Ås i bakgrunden. Bron med fyra spann (valv) anlades 1852, men vid dess södra fäste har en gästgivargård legat sedan åtminstone sedan 1700-talet. Landsvägen mellan Varberg och Borås gick här fram till 1955. Stående baktill fr v: Ernst Rylander, Frans Wennerholm och Oscar Nordblom. Sittande herrar: Hjalmar Sjöberg till vänster och Harry Svenander baktill åt höger med Axel Lindén framför. Damer fr v: Sara Sjöberg, Nathalia Alling, Anna Wennerholm, Sofia Rylander, Greta Sjöberg, Maria Sjöberg stående, Hulda Lindh och längst fram fru Svenander. Nathalia och Hulda är systrar till fotografen.

Från 299 kr

Bron över Ljusnan ungefär vid Exelan och över till Röstebo. Mannen med cykeln är Nils Dahlin, född 1893 och död 1968. Han bodde i Röstebo utanför Bollnäs. Mannen på broräcket är okänd. Cykeln som står till höger tillhörde fotografen Per Lindberg. Foto ca 1915. Ny väg byggdes 1878-79 från Växbo mot Bollnäs i västlig riktning, över skogen till Röstebo och över Ljusnan och järnvägen fram till landsvägen Bollnäs-Arbrå. Vid Röstebo byggdes med hjälp från Ljusne älvs flottningsförening samt byarna Röstebo-Röste och Växbo bro över Ljusnan. Bron stod färdig våren 1879 och avprovades då synnerligen effektivt. Det var nämligen Ljusnan själv som utförde provet. Bron bestod inte provet, varför den delvis måste byggas om påföljande vinter. Underhållet av bron blev dock betungande, varför vägen omlades 1898 till sin nuvarande sträckning på östra sidan av Ljusnan ner till älvbron vid Rehn. Den forna byvägen är nu allmän väg och underhålles av vägdistriktet. Bron revs 1930.

Från 299 kr

Sankt Sigfrids källa. "Käll-bordet" ( den fyrkantiga stenen med ett rundt hål uti ), då det var helt, är 2 alnar 1 1/2 tum långt, 1:17 bredt och 5 tum tjockt och omkring hålet är inhugget .....:......Er född af vatn... Kan icke ....Rike .... En gammal Rönn står i bergsrevan deröfver. "Käll-bordet", som 1836 blef nytt bekostadt af Klockaren Joh. Vidgren, vardt inom åtta dagar åter sönderslaget, Ock det hela är- ovärderligt nog- omgifvet af brännässlor och gamla nedruttna gärdes-gårdar,- Men på backen, vid stora landsvägen, står ett slags minnesmärke af gement modern art, ej olikt en vanlig mil-stolpe, som skall för landets folk säga, att der skedde det första dop till kristen tro och lära i Sverige. - Minnesmärket borde visserligen vara helt annorlunda och ett af ädlaste slag. -Vidtalat den hederlige Klockaren Joh. Vidgren. Avskrift av orginalberättelsen, Verkställd den 15 febr. 1962.

Från 299 kr

Tändsticksetikett från Wexiö tändsticksfabrik. Gustafsbergs Tändsticksfabrik startades 1858 av firman P. Lundblad & Co. vid Norra landsvägen på den tomt som senare kom att hysa >Kalmar Chokladfabrik. Namnet Gustafsberg syftar på den lantgård som tidigare låg på denna plats. G bytte ägare några gånger innan handlanden C. G. Säfström övertog fabriken 1868. Han drev den sedan till 1887 då den såldes till det nystartade Swedish Match som kom att äga ett flertal fabriker. I samband med det bolagets konkurs lades driften ner 1889 men återupptogs 1893 efter att >Lindahls Tändsticksfabrik i Kalmar hade brunnit. Även Lindahls ingick i Swedish Match. År 1897 brann G men återuppbyggdes och driften var åter igång året efter. G uppgick 1913 i det nystartade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker och året efter nedlades fabriken för alltid. Fastigheten övertogs samma år av Kalmar Konfekt- och Karamellfabrik som senare kom att bli Kalmar Chokladfabrik. (Hämtat från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/g/gustafsbergs-taendsticksfabrik.html)

Från 299 kr

Etikett från Gustafsbergs Tändsticksfabrik. Gustafsbergs Tändsticksfabrik startades 1858 av firman P. Lundblad & Co. vid Norra landsvägen på den tomt som senare kom att hysa Kalmar Chokladfabrik. Namnet Gustafsberg syftar på den lantgård som tidigare låg på denna plats. G bytte ägare några gånger innan handlanden C. G. Säfström övertog fabriken 1868. Han drev den sedan till 1887 då den såldes till det nystartade Swedish Match som kom att äga ett flertal fabriker. I samband med det bolagets konkurs lades driften ner 1889 men återupptogs 1893 efter att >Lindahls Tändsticksfabrik i Kalmar hade brunnit. Även Lindahls ingick i Swedish Match. År 1897 brann G men återuppbyggdes och driften var åter igång året efter. G uppgick 1913 i det nystartade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker och året efter nedlades fabriken för alltid. Fastigheten övertogs samma år av Kalmar Konfekt- och Karamellfabrik som senare kom att bli Kalmar Chokladfabrik. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/g/gustafsbergs-taendsticksfabrik.html)

Från 299 kr

Falekvarna skola läsåret 1939-40. 1 rad. Bengt Ågren Mellomgården, Lennart Kardell Övertorp, Inge Källkvist Krusekvarn, Knut Johansson Nätered. 2 rad. Lars Karlsson Fålahagen, Göte Larsson Enåsen, Kerstin Edin Fridhem, Inga Helsing Kämpedal, Ingrid Johansson Nygården, Maj Gustavsson Oskarsborg, Asta Andersson Soltorp, Karin Karlsson Fålahagen, Stig Karlsson Pirkum, Sven Björk Kulan. 3 rad. Dagmar Sjöstedt lärarinna, Britta Gabrielsson Stenbrottet, Majlis Kardell Övertorp, Birgit Johansson, Gösta Karlsson Pirkum, Bengt Gabrielsson Stenbrottet, Lars Johansson Nätered, Ingrid Johansson Nätered, Birgit Svensson Högelid, Margit Johansson Nätered, Elsa Stark lärarinna. 4 rad. Bengt Sandström Landsvägen, Olle Helsing Kämpedal, Gustav Johansson Nätered, Bertil Johnsson Aspelund, Arne Hjelm Mossagården, Olle Johansson Madkvarn, Mats Edin Fridhem, Rune Karlsson Fålahagen, Kurt Edin Fridhem, Lennart Johansson Öland.

Från 299 kr

Det har ännu inte gått att komma på vem Albasmor var och vad stället har för bakgrund. Möjligen kan stället hänga samman med Anders Hansson född 1806 kommen från Snausarves ursprungspart. Han fick en bit jord av sin far och bosatte sig vid nya landsvägen intill den andra snausarveparten. Vid skiftet flyttades boplatsen till nuvarande platsen snett över vägen, se Bild 1107. Men det finns ingen som haft något namn som kan förknippas med "Albas". Huset är något av det äldsta som Masse har avbildat. Det är troligen en ofullständig parstuga från 1700-talets första hälft, bestående av ett rum på var sida om skorstensstocken och troligen ett synnerligen litet fönsterlöst kök mitt på baksidan, se Bild 1106. Huset skulle ursprungligen kunna ha haft flistak innan det fick faltak, långväggara är så pass höga att det kan förhålla sig så. Fönstren är extremt hörnplacerade, vilket är ett mycket gammalt tecken och som kan göra huset ännu äldre. Huset har bara 3 fönster, ett till salen på bortre gaveln och två på denna inpanelade del, som troligen var vardagsstugan. Rester av ett sekundärt fönster sitter uppe i gavelspetsen. Om det här var Anders Hanssons hus, måste han ha köpt det begagnat. Det kan också ha varit manbyggnad på föräldrahemmet och att han fick det när man byggde nytt stenhus hemma och han flyttade hit på 1830-talet. När man flyttade till den nya boplatsen 1908, blev tydligen det gamla huset stående en tid innan det revs bort. Kanske bodde någon annan i det kallad "Albasmor".

Från 299 kr

Denna boplats ligger inte alls vid Mattsarvegrannlaget, utan mitt emot Lau fd kvarn vid stora landsvägen. Tidigare tillhörde fastigheten Allmänningen, vilken i sin tur kan ha uppstått ur Lau prästgårds fd marker. På 1700-talets andra hälft bodde här klockaren Lars Mattisson Ahlström, gift 1763 med klockardottern Bohl Båtelsdotter. De fick sönerna Lars och Båtel och det blev Båtel Larsson Ahlström född 1778 som tog över stället. Han gifte sig med Anna Maria Jakobsdotter Laugren född 1785 och de fick 4 barn, varav sonen styrmannen Lars Båtelsson Ahlström född 1816 blev näste ägare 1864. Han gifte sig omkring 1840 med Christina Gertrud Lönngren född 1818 från När och de fick 5 döttrar. Yngsta dottern Matilda Larsdotter Ahlström ärvde fastigheten. Om hon var gift är okänt, men hennes son Emil Larsson född 1890 blev näste ägare 1925. Emil blev gift 1916 med Emili Josefina Nilsson född 1896 från Utalskog i Alskog. De fick dottern Edit Matilda 1916 och hon gifte sig med Anton Johansson vid Bjärges i Garde och bosatte sig där. Emil Larsson var byggnadssnickare och byggde ett nytt bostadshus i cementhålsten 1946, det som står på fastigheten idag. När Emil dog omkring 1970, sålde Emili stället som fritidsbostad till Willy Ludvig. 1981 köpte Nils och Maj Lindström från Hallsarve fastigheten när de överlämnat gården till sonen Bo Lindström. 2008 köpte Lotta Hanell stället av Maj Lindström, som då flyttade upp till lägenheterna vid skolan. På bilden ser vi baksidan av manbyggnaden, en liten parstuga troligen från 1800-talets mitt, sammanbyggd med en yngre flygel.

Från 299 kr

Denna gård ligger ute vid stora vägen, vilken syns i förgrunden bakom bandtunen. Gården tillhörde före skiftet runt år 1900 Annexen: Den var alltså en rest från den forna prästgården i Lau, vilken upphörde 1595 och prästgårdens mark blev annexjord till Närs prästgård. När prästgård brukades som jordbruk till 1800-talets slut. Vid skiftet styckades prästgårdsjorden upp på olika gårdar. Denna gård blev en liten brukningsenhet och beboddes under lång tid av socknens skolmästare, vilka hade lantbruket som viktig bisyssla, lärarlönen var synnerligen usel. Gården fick heta Bjärges eftersom all mark norr om landsvägen tillhörde Bjärges gårdsparter. När denna gård först beboddes är osäkert, men skolmästarsläkten här kan följas från 1770-talet när Johan Ahlströms farfar kom hit. Manbyggnaden i parstugeform är på bilden alldeles nybyggd, uppförd på grunderna av en låg parstuga. Detta hus byggdes med källare 1901, fick moderna höga fönster, spåntak utdraget över gavlarna och snickarglädjeveranda. Intill står en äldre fygel innehållande brygghus och drängkammare samt loft med kölna. Intill flygeln står en ännu äldre byggnad med okänd funktion. Tomten inramas av en modern slantun. På bilden skymtar 7 personer. Två av dessa bör vara Johan Ahlström, 65 år och hans hustru Helena Gertrud född Persdotter från Bönde Pettersson Häglunds part, 66 år. Tre personer kan vara deras döttrar och de övriga två kan vara några av Johans 9 syskon.

Från 299 kr

Denna part kom till på 1690-talet då ursprungsägarens Christen Jakobssons sonson Lars Anderssson bebyggde den på norrsidan om föräldrahemmet. Lars var gift med Catarina Andersdotter och de fick 5 barn, där äldsta dottern Catarina född c:a 1690 övertog parten. Hon gifte sig 1711 med Hans Jakobsson från Ardre och de fick 6 barn. Gårdsparten delades 1745 mellan äldste sonen Lars och äldsta systern Catarina. Lars behöll denna gårdsdel och Catarina byggde nytt c:a 400 m närmare kyrkan, det som blev den kände Johan Oskar, JO, Larssons part, flitigt förekommande på Masses bilder. Lars Hansson gifte sig 1747 med Anna Hansdotter från Hallvards i Silte och de fick 5 barn. Sonen Lars Larsson blev ägare 1795, gift 1797 med Anna Cecilia Bengtsdotter född 1778 från Liffride. Lars dog 1806 och Anna gifte om sig med Olof Persson från Roma. Anna och Olof uppförde en ny manbyggnad i sten 1810, som man fick 20 års skattebefrielse för. Sönerna Lars född 1800 och Bengt född 1804 från första giftet delade gårdsparten omkring 1827 och Bengt tog över denna part. Bengt gifte sig 1848 med Greta Maria Andersdotter född 1820 från Mattsarve och de fick två döttrar. Yngsta dottern Maria född 1852 gifte sig 1870 med Mats Oskar Larsson född 1846 från Tiricke på När och fick två barn. Maria dog och Oskar gifte om sig 1878 med Maria Elisabet Jakobsdotter född 1852 från Bjärges och de fick 6 barn. Sonen Arvid Larsson från andra giftet född 1881 blev ny ägare 1914, gift 1924 med Ester Maria Elisabet Larsson född 1895 från Smiss på När. Deras äldste son Erik född 1923 tog över 1949, gift med Berit. Sonen Torgny ärvde gårdsparten. Gift med Gunilla Bendelin. Tre söner. Masse har stått på stora landsvägen och tagit denna bild av manbyggnaden. Den skall vara byggd 1873, ett högt hus med låg källare under huset. Tegeltaket är lite utdraget över gaveln, något som var nytt på den här tiden, liksom de små trekantsfönstren på gavlarna.

Från 299 kr

Det ursprungliga Botels, som låg öster om vägen mittemot Botels Hanssons part, delades första gången 1716 i två parter och 1732 i ytterligare två parter och vid detta senare tillfälle kom denna part till och byggdes då troligen upp på denna plats. Bulbyggnaden på Bild 625 och 626 härstammade sannolikt från den tiden. Byggnaderna på denna bild är betydligt yngre. Manbyggnaden är troligen från 1860-talet, men spåntaket ser ut att vara nylagt. Husets framsida vetter mot landsvägen med finingång där. Den enkla dörr som syns invid fönstret är vardagsingången direkt in till köket. Brygghuset t v är äldre, kanske från omkring 1840. Den låga byggnaden utan fönster är äldst och tillhör 1700-talet. Dess funktion här hittills okänd, men linbastur brukade ha denna form. Förste ägare var Jakob Persson, gift 1711 med Catarina Rasmusdotter. Deras dotter Mallena ärvde parten, gift med Olof Thomsson från Botels och deras son Olof Olofsson tog över omkring 1770. Han blev gift 1778 med Gertrud Larsdotter från Fie och deras äldste son, som också hette Olof Olofsson och hans hustru Juditta Andersdotter från Kauparve blev därefter ägare. Ytterligare en son Olof Olofsson blev husbonde på 1840-talet, kanske var det han som byggde flygeln. Olof var gift med Greta Hansdotter från Liffride och deras dotter Catarina och hennes man Gustav Jakobsson blev ägare 1859. Under deras husbondetid kan manbyggnaden ha blivit uppförd. Ingen av Catarinas och Gustavs fyra barn tog över, utan gården såldes till Georg och Margareta Larsson från Lye respektive Väte. Deras son Vilhelm och hans hustru Josefina född Karlsson från Kauparve blev ägare 1903, året innan denna bild togs. Deras son John Larsson ärvde gården och brukade den till omkring 1990, varefter den styckades och byggnaderna med tomt såldes till fritidsfastighet. Personerna på bilden är från vänster: Josefina Larsson 30 år, med sonen John 3½ månad, svärmodern Margareta 64 år, maken Vilhelm 31 år, okänd ung man och svärfadern Georg 68 år.

Från 299 kr

Masse har på några bilder förevigat en gårdsmiljö varifrån ingenting finns kvar idag. Denna part låg sannolikt kvar på den gamla gårdstomten öster om landsvägen, Botels Hanssons manbyggnad på västra sidan skymtar t v. Men ett fähus hade flyttats över till västra sidan, se Bild 643. Manbyggnaden bör vara uppförd mot slutet av 1700-talet, vilket man ser på att långsidans fönster är placerat nära gaveln och att golvet ligger lågt, kanske tom under marknivå. Fönstren är förstorade vid 1800-talets mitt och det utdragna spåntaket är nytt liksom kalkningen av väggarna. Det borde finnas en stenhusresolution då man fått skattebefrielse för byggande av stenhus, men någon sådan finns inte. Kanske byggdes huset på 1780-talet, för många resolutioner från denna period är förkomna. Till vänster står en synnerligen gammal byggnadskropp med faltak. Den kan vara en rest av en ännu äldre manbyggnad, som ändrats till frambygge med brygghusfunktion när den nya manbyggnaden uppfördes i 90 graders vinkel. Den kan också vara en ovanligt stor flygel. Uppe på gavelfältet sitter en lucka och i överkant på den sitter en hissbom, vilket visar att loftet kan ha använts till magasin. Miljön framför huset ser gammaldags och torftig ut. En skranglig gårdsmur avgränsar lillgården med en brunnsholk mitt i muren. Gårdsparten kom till när Botels delades första gången 1716, då Lars Persson och hans hustru Carin född Persdotter blev de första husbönderna. Parten gick sedan vidare till äldste sonen Per Larsson, gift 1733 med Elisabet född Mattisdotter från Botvalde i Ardre. Kanske var det dom som byggde den gamla byggnaden på bilden. Omkring 1770 tog sonen Lars Persson, gift första gången 1764 med Anna född Jönsdotter från Folke på När över, de fick tre barn. 1775 gifte Lars om sig med Magdalena född Olofsdotter från Smiss på När, de fick två barn. 1779 gifte Lars om sig för tredje gången, då med Ingrid Eriksdotter från Småland, med henne fick han två barn. Det var förmodligen under denne Lars Perssons tid som manbyggnaden uppförs. Sonen Jöns Larsson från första äktenskapet tog över gårdsparten i början av 1800-talet, gift 1798 med Catarina född Michelsdotter från Husarve. De fick 5 barn, varav äldste sonen Lars Jönsson gift 1823 med Christina född Larsdotter från Goks tog över. Av deras 7 barn blev det äldsta dottern Anna som blev hemmagift 1849 med Hans Hansson från Sunnkörke. De fick fyra döttrar, av vilka Helena tog över. Men hon och hennes man gick i konkurs och yngsta dottern Margareta och hennes man Karl Bodin från Glose i Gammelgarn tog vid. Deras dotter Karolina och hennes man Reinhold Jakobsson från Fie blev nya ägare. De fick inga barn och Reinhold sålde parten 1937 till Harald Olofsson från Hemmor och hans hustru Dagmar född Karlsson från Småland, men dessa sålde redan 1940 till Lennart Larsson från Vamlingbo och hans fru Katarina Kornblom från Vormsö i Estland. Deras son Hans-Rune Larsson brukade gårdsparten till 2008, då han sålde den.

Från 299 kr