Piteå socken 225:1
Från 299 kr
Njurunda kyrka sedd från sockenstugan. Kyrkan ligger strax intill Medelpads näst största gravfält. Upp till kyrkan leder två vägar kantade av kyrkstallar. 1862 uppfördes kyrkan under ledning av byggmästare J. Nordell, arkitekten var Johan Fredrik Åbom. Kyrkan invigdes den 30 april 1865 av biskop A.F. Beckman. Kyrkorummet är en treskeppig basilika. En genomgripande restaurering utfördes på 1990-talet. Kyrkan består av ett klocktorn, ett stort rektangulärt långhus och ett polykront kor. Sakristia och arkivrum ligger inom långhuset i nordöst respektive sydöst. kyrkan är putsad och byggd i sten förutom det förhöjda mittskeppet och korets förhöjda del.
Njurunda kyrka ligger strax intill Medelpads näst största gravfält. Upp till kyrkan leder två vägar kantade av kyrkstallar. 1862 uppfördes kyrkan under ledning av byggmästare J. Nordell, arkitekten var Johan Fredrik Åbom. Kyrkan invigdes den 30 april 1865 av biskop A.F. Beckman.; Kyrkorummet är en treskeppig basilika. En genomgripande restaurering utfördes på 1990-talet. Kyrkan består av ett klocktorn, ett stort rektangulärt långhus och ett polykront kor. Sakrestia och arkivrum ligger inom långhuset i nordöst respektive sydöst. kyrkan är putsad och byggd i sten förutom det förhöjda mittskeppet och korets förhöjda del.
Exteriörbild av Mariakyrkan, Oskarströms katolska kyrka. Kyrkan är romersk-katolsk och uppfördes på önskemål från fabriksarbetarna vid Jutevävsfabriken i Oskarström, invandrade från katolska europeiska länder. Kyrkan stod klar 1925, uppförd i trä med ett smalt litet klocktorn mitt på sadeltaket och tidstypiskt klassicerande hörnpilastrar. Ingången är i den lilla utbyggnaden på gaveln. Den var Hallands första katolska kyrkobyggnad. 1928 kom tre polska Mariasystrar hit och lät 1930 uppföra ett hus där de inrättade Katolska barn- och vilohemmet, vilket ses till höger i bild. Gaveln på huset i mitten tillhör prästgården.
Exteriörbild av Mariakyrkan, Oskarströms katolska kyrka, omgiven av träd. Kyrkan är romersk-katolsk och uppfördes på önskemål från fabriksarbetarna vid Jutevävsfabriken i Oskarström, invandrade från katolska europeiska länder. Kyrkan stod klar 1925, uppförd i trä med ett smalt litet klocktorn mitt på sadeltaket och tidstypiskt klassicerande hörnpilastrar. Ingången är i den lilla utbyggnaden på gaveln. Bortom kyrkan syns lite av prästgården. Detta var Hallands första katolska kyrkobyggnad. 1928 kom tre polska Mariasystrar hit och lät 1930 uppföra ett hus där de inrättade Katolska barn- och vilohemmet, vilket skymtar till höger.
Oskarströms kapell- och folkskolebyggnad, uppförd 1891 i tegel. Skolan ligger i delen till vänster och kapellet med klocktorn till höger. Orten som utvecklades kring fabriken hade då ingen egen kyrka (invigdes 1918). Arkitekturen har en tidstypisk eklektisk karaktär med tyngdpunkt på medeltida element, såsom flyglarnas trappstegsgavlar och därunder en gotisk bågform. Det var Skandinaviska Jute Spinneri & Väveri AB som lät uppföra byggnaden, "Jutan" kallad i folkmun. Skolan benämndes som Maredsskolan och anläggningen kom senare att kallas Maredsgården, vilken brann ner i november 2017 och därpå utfärdades rivningslov.
Nässja kyrka uppfördes vid slutet av 1100-talet eller möjligen omkring år 1200 och i avgörande betydelse kom kyrkan att behölla sitt ursprungliga uttryck i århundranden. Kyrkan var då tornlös men när den fristående klockstapeln dömdes ut år 1695 påbörjades tillägget med ett i byggnaden integrerat klocktorn. Nästa större byggnadsarbete utfördes i mitten av 1700-talet då bland annat större fönster upptogs och kyrkan vitmenades. Under påföljande sekel väcktes flertalet gånger frågan om kyrkan borde dömas ut och rivas. Ett långt framskridet förslag var att bygga nytt och gemensamt för Örberga och Nässja. Församlingen motsatte sig förslaget och även jämnlöpande planer på genomgripande ombyggnad av kyrkan i Nässja. Oenigheten löstes omsider till församlingens fördel och efter en nödtorftig reparation år 1853 fick kyrkan kvarstå.
Själevads kyrka. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Axel Fr. Nyström vid Överintendentämbetet. Vitputsad stenkyrka byggd som centralkyrka med åttkantig plan i senklassicistisk stil. I varje väderstreck har exteriören en kolonnportik som bär upp en triangelgavel. Kyrkan har åttsidig lanternin försedd med klocktorn och spira med förgyllt kors och kula. Invändigt orgelläktare i öster där entrén finns. En skärmvägg i väster avskiljer sakristian från koret och kyrkorummet. 1922-23 gjordes en restaurering där ett kassettak byggdes under lanterninen och gjutjärnskolonnerna inkläddes. Predikstolen fick ljudtak och den gamla altaruppsatsen återinsattes. Färgskalan blev rokokoinspirerad. Vid nästa restaurering 1957-58 fick sakristian två våningar och dekormålningar utfördes runt kupolen. Fasaderna har putsats om 1968 och 1976 målades med olämplig färg. En ny omputsning utfördes 1985.
Repetition av skådespelet "Giv oss fred". Skådespelaren Sture Ström sitter till häst. Kusken Gustav Jansson är med och håller reda på hästen. Platsen är uppbyggd med klocktorn och stadsmur. Till höger ligger ett timmerhus. I bakgrunden ses Arbogaån och tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner". Fler bilder finns i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.