Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Flerbostadshus uppfört 1914 i två våningar på Slottsgatan 12 i kv Matrosen, sammanbyggt med grannhuset. Plåttaket ser skinande nytt ut och har en något ovanlig utformning: plant brutet med branta takfall (se även byggmästarens hus på Slottsgatan 15 bildnr VMA11716 D33). Det medger största möjliga rumsyta med god takhöjd även på vindsvåningen, som förses med ljus från runda takfönster (lukarner) och två frontespiser. Över entrén sitter en balkong med elektrisk fasadbelysing, trots att lyktstolpen står precis intill. Intill flaggstångsfästet angör elledningarna huset.
Från 299 kr
Vykort, "Halmstad. Idrottsplatsen, 'Örjans vall'." Tennisplan där två män spelar och två pojkar tittar på från vägen. Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9256-9258)
Vykort, "Halmstad. S:t Örjans hus på idrottsplatsen." Av de späda träden att döma är bilden tagen tidigt i idrottplatsens historia. Det var trädgårdsmästare Albert Bissmark som skänkte växter från sin egen trädgård och ansvarade för anläggningen av dessa i anslutning till den blivande idrottsplatsen. Troligen är detta det klubbhus som byggdes likt en ryggåsstuga och där innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. Stadsfullmäktige i Halmstad gav idrottsplatsen namnet Örjans Vall eftersom dominikanernas kloster med S:t Örjans kapell, senare hospital, under 1200-talet låg vid platsen för entrén till Örjans Vall. (Se även bildnr F9255, F9266, F9258)
Brevkort stämplat 11 april 1903, "Susegården" samt notering "1 1/2 mil n. om Halmstad ngt s. om Fröllinge." Susegården ligger i Kvibille och Fröllinge slott i Getinge. Susegården ägdes i början av 1600-talet av två bröder Susse, från vilken den fått sitt namn. 1639 köptes den av Holger Rosenkrantz som var ägare till Glimmingehus i Skåne. Här ses mangårdsbyggnaden med flyglar ligga vid en damm. Byggnaderna har alla valmade mansardtak, där nedre takfallet på huvudbyggnden fått fyra smala takkupor. Entrén är försedd med en bred veranda med balkong ovanpå. Bild 2 visar kortets hälsning till fröken Sally Nyman i Heberg.
Station anlagd 1902. Det första stationshuset var en rak länga parallellt med spåret.1905 tillkom ett en- eller tvåfamiljs boställshus omedelbart öster om stationshuset, något längre från spåret. Nytt stationshus 1913, Den monumentala byggnaden är 45 meter lång och 12 meter bred, rest i två fulla våningar med ena gaveln mot spåret. Liksom de övriga stationerna av denna typ är den uppförd i tegel som man valde av brandtekniska skäl. Byggnaden har ett högt spetsigt sadeltak med ett asymmetriskt placerat torn med valmad huv. På transformatordelen är en lång, hög ventilationshuv byggd över taknocken. Stationshusdelen utmärker sig i fasaden genom annorlunda fönstersättning. Över entrén från spårområdet hänger ett djupt, flackt skärmtak.
Flaggan på halv stång vid entren till Bystad herrgård, 1918
ENTREN STADSGÅRDEN 6 GLAS OCH PORSLIN I MONTER
Entren till baltiska utställningen i Malmö 1914. Officiella brevkort.
Stereobild, entren till kyrkan St-Etienne-du-Mont, Paris.
Interiör av trappen i entren. Arbetarbladet tidningshus, 15 januari 1946.
Vykort över entren till utvärdshuset Tivoli i Sundsvall.
Skorsten över entren till trähus i Sånnaboda, Tysslinge, 2007-03-21
Vid entren till Vitsandsgrottorna i Tivedens Nationalpark, 1989
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.