Kasenområdet, plåthallen och snickeriet. En vagn lastad med sektioner. Personen till höger om vagnen är Henry Larsson (Hotten).
Från 299 kr
keramik, hantverk, fotografi, photograph
Tre flickor i Torgparken i Jönköping, nuvarande Olof Palmes plats. Från vänster: Stina Landström, Bitten Larsson och Irene Andersson.
Tryckt text på kortet: "Bohuslinden, Koster." "Kortet taget av länsjägmästaren John Lindner 1920 eller 1921. Personerna är fr. vänster: Maja Vebel (Född Bothen, syster till " morbror", Bertil Bothen), hennes make Ernst Vebel fotografens hustru fru Lindner, ?, Sylvia Lindner (dotter till fotografen) tre fröknar Larsson från Kristianstad, förf. Martin Kock, Dagmar (min moster) och Bertil Bothen."
bilder, fotografi
Målning föreställande bankdirektör H. Mannheimer, ordförande i styrelsen 1928-1942. Porträttet gjort av David Tägtström(1894-1981). Målare, grafiker och tecknare. Fick sin första undervisning i måleri tillsammans med Axel Fridell och Hans Norsbo på T. Glasells aftonskola i Falun 1911-12 samt i Leksand av Emerik Stenberg. Han var elev vid Konsthögskolan 1912-16 och fortsatte sina studier i Europa och USA. Tägtström var en mycket populär porträttmålare, detta på grund av sin förmåga att såväl karaktärisera modellerna som att återge likhet, samtidigt som hans måleri fyllde stora konstnärliga krav. I botten i hans konst finns en tradition från den föregående generationens stora porträttmålare från Dalarna. Han var även en skicklig porträttör i teckning och grafik.
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Vy mot sammanfogningsmaskin och i bakgrunden maskin för fasning av lock och botten. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På grunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Maskin för fasning av lock och botten. Bild 3 visar en detalj. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Barnen har ordnat issnurra på Smiss vät norr om gården en barvinterdag i "Helgmillum" mellan jul och nyår. Det har tydligen varit en kallperiod eftersom Smiss vät frusit, men i beteshagen och på backarna i bakgrunden syns nästan ingen snö. Man har slagit ner en påle genom isen ner i vätens botten och fäst en tapp i pålen. Sedan har man hakat en lång stång i pålen, vilken är fäst i en kälke. Barnen skjuter stången framför sig, vilket medför stor fart på kälken längst ut i cirkelns periferi.
Hallsarve Ferdinand Jakobsson och Petter Boberg Kauparve (PB bodde först i en stuga mellan Kauparve Perssons och Kauparve Petterssons idag, han köpte omkring 1895 det som är Kaupre Ridsport idag av Ferdinand Jakobsson) De häller strömming ur en låda med glesa spjälor så att vattnet skall rinna av och med rundad botten (?) ner i vagnen. Bredvid vagnen står en mycket stor flätad korg med dubbla handtag. Kvinnorna koppar, rensar, strömmingen. De är arbetsklädda med förkläden och huvudduk. Den ena kvinnan bör vara Ferdinands fru Maria och pojken deras son Hjalmar, den andra kvinnan kan vara Petters fru Brita Cajsa. De står vid ladugården med de öppna åkrarna mot sjön bakom dem.
Nykvarns värdshus uppfördes 1843 för att främst möta resande till Linköping via Göta kanal. Anläggningen kom med tiden att få en bredare användning som allmänt nöjesetablisemang för Linköpingsborna. Särskild glans sägs infunnit sig när passagerarfartyg från Stockholm var att vänta. Inte sällan en sorglustig entré genom åns slingrande lopp, där det ringa vattendjupet och dyiga botten satte kaptenerna på prov. Ett "socitetsspektakel" skrev samtiden och stadens tidningsman Palmær fyllde på med följande rader, "Stångån vid sitt utlopp i Roxen, liknar en svensk akademisk oration. Djupet är obetydligt och slingringarna taga ingen ände". Verksamheten vid Nykvarn värdshus upphörde 1906, efter siste arrendator avlidit och kort därpå revs byggnaden.
Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Olssonska varvet. No 1 och 2. manbyggnaden, i stort sett lika den, då jag var liten säger kapten K hellqvist, född 1881. I högra gaveländen var kontor och handelsbutik på nedre botten. I vänstra kök var kök och pigkammare. I andra våningen var bostaden. Vänstra fönstret på gaveln insatt på senare år. Tidigare var här en dörr med förstukvist och ingång till kontoret. N:3 Kontorsbyggnad uppförd under första världskriget. N:4 Under kapten Hellqvists uppväxt bodde i detta hus en skeppare Nilsson. Senare tillhörde det Olssonska varvet.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Mörkfältskondensor. Ett ljuskinppe infaller underifrån mot en bländare med ringformig öppning. I kondensorn reflekteras det två gånger mot speglande ytor. Föremålet belyses från alla sidor. Av bilden framgår, att intet direkt ljus utan endast sådant, som avböjs eller reflekterats från föremålet, kan tränga in i mikroskopobjektivet. Föremålet kommer alltså att te sig lysande mot en mörk botten. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 906.
Tapetsering i rummet åt trädgården i stora byggnadens övervåning. Denna våning uppges vara byggd år 1802. Papperstapet struken med limfärg i klargult. Taklist av trä, klädd med tre smalt tryckta tapetbårder, den mittersta i grått och gulbrunt, de båda andra enbart grå. Nedanför på väggen är klistrad en bred utskuren draperibård i mörkblått, rödgult och vitt hängd i påklistrade rosetter - skuggor och dylikt målat. Dörröverstycket med vit botten och figurer i guldgulbrunt. Slät vit bröstpanel i fönsterhöjd, av papper och en bröstlist. Dokumentation Manne Hofrén.
F6 Karlsborg 1944. Nödlandning med B17 reg.nr. 7240 flottiljnummer 33 i Vättern. Orsak: Motorstopp vid förberedelse för landning, varvid flygföraren hinner fälla in landningsstället och nödlanda i Vättern. Flygsignalisten, som av nervositet spänt loss sej fullständigt, undkom med mindre blessyrer i ansiktet och en lindrigt stukad underarm. Dessa skador erhöll han då han kastades mot bakre sittplatsens främre del. (Flygföraren klarade sej oskadd.) Ca 20 minuter efter landningen, överfördes besättningen till en räddningsbåt. Flygplanet flöt i 45 minuter. Bärgades senare iland vid Gräshult på stenig botten. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.