År 1721 stod en ny träkyrka klar i Lidhult och den användes fram till dess Lidhults nuvarande kyrka togs i bruk 1879. Altaruppsatsen var tillverkad 1747 av Sven Segervall, Växjö. Den gamla kyrkan såldes på auktion, revs och användes till byggnation av ett bostadshus. Senare plockades huset ner och kyrkan kunde återuppstå och invigas 1950 i Halmstad som S:t Olofs kapell, Tylösand. Nuvarande kyrka invigdes 1880 och uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar.
Från 299 kr
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Torggatan 4, kv Holger i Falkenberg som Nilsson uppförde 1907. Gaveln används som reklamplats både för E. Malmgrens Möbelaffär och Bigge Johanssons Klädesaffär, vilken förstärks av en målad proper herre i cylinderhatt. I huset inryms också en fotoateljé, vars glastak mot norr ses över burspråket till höger. Bottenvåningens korgbågade fasadöppningar i jungendstil blandas med medeltidsromantiska toureller med höga spiror flankerande balkongen över burspråket till vänster. I trähuset på hörnet mot Holgersgatan ligger Gust. Westergrens Speceriaffär.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Tegelhuset i kv Lagmannen har adress Norrgatan 17 och ritades 1893. Fasaden artikuleras med hörnkedjor, fönsteromfattningar med anfanger och både gördel- och takgesimser. I huset finns ett pensionat, en platsbyrå, rak- och frisersalong samt Pamps blomsterhandel. Vid trappan står en parkbänk på trottoaren. Hanna Nilssons damekipering med sybehörsaffär ligger på Norrgatan 19. Längre fram har Jean Svensson & son sitt skrädderi och en kappaffär. På hörnan i kv Berget inryms Victorins guldsmedsaffär.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Fastigheten på Kungsgatan 18-Borgmästaregatan 8 i kv Prosten. Här stod tidigare en byggnad från 1700-talets mitt uppfört av Jacob Lagerbom. Eftersom släkten Reenstierna ägde fastigheten några decennier under 1800-talets första hälft kallas byggnaden Reenstiernas hus. Efter en brand 1889 fick huset detta utseende, då ägt av kronolänsman Emil Andersson. Ett skyltfönster vid Borgmästaregatan täcks av en skylt med reklam för Aug. Schüllerquists Manufakturlager med klädeshandel, damskrädderi, damkappor, herrekiperingsaffär, sybehör, mattor och gardiner.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa Havsborg på Rosenfredsgatan 1 i kv Bomlyckan 6 (senare nr 9). Det var två systrar från Borås som lät uppföra huset 1913. I bakgrunden ses den samtida södra folkskolan, Rosenfredsskolan, som stod klar 1912. Fastigheten har haft många ägare och genomgått flera förändringar. Men år 2020 tilldelades ägaren Bertil Uhlin hembygdsföreningen Gamla Varbergs kulturhistoriska diplom för sin insats att försöka återge villan mer av sitt ursprungliga utseende.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Huset på Kyrkogatan 33 i hörnet vid Östra Vallgatan, som går på höger sida. Till vänster skymtar byggmästarens eget hus uppfört 1896. Till skillnad från den artikulerade fasaden på hans bostad har denna byggnad en stram tegelfasad med endast en tandsnittsdekor under takfoten. På det avfasade hörnet sitter en balkong och taket har fem takkupor med stora fönster. I porten står ett barn och vid trappan nedanför står en pojke med en kärra.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bebyggelse utmed Engelbrektsgatan sedd åt väster. Huset närmast i bild, "Linjers hus", ligger i kv Galten och hyser en speceri- och diverseaffär. Vid bortre husknuten står några pojkar. En ser ut att hålla en låda med plantor, en annan ett paket eller tidningar - kanske är de springgossar åt affären? Åt höger går Thulegatan och kvarteret därefter heter Oxen.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa på Träslövsvägen 3 i nuvarande kv Vindragaren, då i kv Bryggaren (ett bryggeri låg här). Östra delen av kv Vindragaren hette förr Karet och kvarteren åtskildes av Tvärgatan. Huset omges av lövträd och har en bred veranda med balkong ovanpå. Villan revs under 1960-talet och ersattes av en prästbostad åt Varbergs församling 1974. På tomten hitom ur bild står Bexellska ryggåsstugan.
Till vänster närmast kameran syns kv Bagaren längs Prästgatan. Trädgården med flaggstång tillhör fotograf Mathilda Ranch. På huset till höger i kv Sparbanken hänger en skylt med texten: N. Göranson toffelmakare. Bilden är tagen mot väster så efter den korsande Kungsgatan ligger kv Magistern till vänster och kv Gästgivaren till höger. Längs Prästgatan och även uppe i tornet centralt i bild står folk vända mot fotografen. Endast mannen i kubb till höger vänder sidan till.
Exteriör av den s k Frechmannska villan i kv Tunnbindaren, i hörnet av Kvarngränd (närmast kameran) och Kyrkogårdsvägen. Bilden tagen mot öster. Huset byggdes med tre lägenheter ca 1928 av Christian August Frechmann. Fönstersättningen följer asymmetriskt husets planlösning på Arts'n Crafts-manér och nedre takfallet är svagt konkavt, modernt vid tiden, och bryts på långsidan av en hög frontespis som nästan når taknocken. På gaveln finns en altan och intill den grindpartiet in till tomten, som hitåt i bild hägnas av en putsad mur.
Torgmarknad år 1938 på Kungsbacka torg. På torgets mitt står en hög belysningsstolpe och till vänster i bild är bussparkeringen. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Fågelboet - författaren, läkaren och folklivsskildraren August Bondesons föräldrahem i Vessigebro. Bostadshuset till höger och ekonomibyggnaden till vänster. Fem personer står utmed staketet. Idag går en väg snävt inpå tomten. Ladan flyttades till andra sidan huset i samband med vägens breddande och sträckning 1939. Föräldrarna, Carl och Lisa Bondeson, lät uppföra boningshuset 1855. Carl var skomakare och sadelmakare och även känd för sin berättarkonst. Idag är gården en filial till Hallands kulturhistoriska museum och ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen.
En av Kustsanatoriet Apelvikens putsade byggnader. Den första sanatoriebyggnaden som dr Almer lät uppföra var av trä 1904 och kunde ta emot 20 patienter. Fler träpaviljonger tillkom innan det första huset med stenstomme uppfördes 1915-1916. Eftersom detta fotografi är taget 1927 lär det vara Kustsanatoriets arkitekt Rudolf Lange i Göteborg som ritat det. Fram till sin död samma år hade han upprättat alla byggnadsritningar och även varit kontrollant vid uppförandet av husen. Entréerna bär tydliga klassicerande drag med tresidiga gavelfält på kolonner.
En ståtlig träbyggnad med centrerad frontespis och ett torn, med småspröjsade fönster runtom, tillbyggt vid ena gaveln. Nedervåningens fönster och dörr har tresidiga överstycken i klassicerande stil, medan torntaket helt andas vurmen för den fornnordiska stilen, vanlig från 1870-talet. Framför entrén finns en slät gårdsrundel och därifrån leder en stig upp mot ett ensamt lövträd på krönet. Huset ser ut att ligga på en höjd. Meddela oss gärna om du vet var detta hus ligger, eller låg!
Det lilla gröna huset bakom Tripp-trapp-trull. Här bodde sjökapten Claes Emil Holmgren i 55 år, fram till sin död ??. Här fostrade han och hustrun elva barn varav nio överlevde fadern. Hustrun avled 1938. Claes Emil var till sjöss större delen av sitt liv och ägde bl a den sista kalmarbyggda träskutan, Astrid, som färdigställdes 1903 och senare seglade under namnet Falken II. Hon sprängdes 1968.
Huset är förmodligen stadens äldsta i relativt ursprungligt skick bevarade större trähus. Den ursprungliga inkörsporten till gården byggdes dock igen i början av 1900-talet. C.A. Wahlbom inköpte fastigheten 1815 och 1907-1936 ägdes den av stadsarkitekten J. Fred. Olson. Han satte sin prägel på interiörens färgsättning och fasta inredning i konstnärerna Carl och Karin Larssons anda. Gårdens timrade loftbyggnad är sannolikt från 1600-talet och enligt uppgift flyttad från Gamla Staden.
Eriksdal, gammal sjökaptenslägenhet, 1934 tillhörig kapten E. Franzen. Samma år är huset till vänster oljemålat. Platsen upptogs 1823 av kofferdikapten G. Dahlberg. (Kofferdi, substantiv från nederländskans koopvaardij eller lågtyskans kopfardie. Ordet förekommer mest som förled i sammansättningar och är en äldre beteckning på handelssjöfart, skeppsfart för handelns skull. I sammansättningar är det en beteckning för att något eller någon hör till handelsflottan; till exempel kofferdifartyg, kofferdiflagg och kofferdikapten.) (Hämtat från Wikipedia)
Ringeltaubska skolan, skiss efter en ritning av J.F.Opperman c:a 1838. Orginal i Västra Eds kyrkoarkiv. I kyrkans arkiv finnes "Ritning till en Lancasterskola i v ed" signerad av J.F Oppman. En något förenklad kopia av denna ritning är signerad av "Jonas Jonsson, stadsbyggmästare i Västervik." Efter dennes ritning uppfördes byggnaden på 1830 talet . Den avsynades 1944 enligt befintligt protokoll. Huset ännu kvar invid kyrkan. Ett putsat trähus i 2 vån under sadeltak.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.