Liljeholmen, SJ:s verkstäder36ågon gång 1900--1908 Mannen i ljusa kostymen är troligen maskiningenjören Blomberg. Ruth Öselund, Huddinge , säger att hennes far, C.A.Lundin var skrivare på förrådet. Han vaar vid SJ från 1887 till hösten 1908. SJ Kb 243 "Ansgarius"
Från 299 kr
Hållplats öppnad på 1874. På begäran av kommunalförman i Segerstad den 1906-03-27 tillbyggdes väntesalen. Innan dess var det vaktens kök som fungerade som väntsal för resande. Med tillkomsten av postanstalten ändrades hållplatsens namn från Segerstad till Segerby. Den nedlades 1961.
Det första stationshuset byggdes 1858, och är byggt i trä. Stationen var utformad av fortifikationsingenjören Adolf Wilhelm Edelsvärd. 1931 så bytte stationen namn från Falköping Ranten till Falköping Central.
Statens Järnvägar, SJ A 1016 med tendern till höger i bild och SJ Ao4 2002 i bakgrunden är några av de fordon som var inblandade i olyckan på stationen i Malmslätt, där två ånglok kolliderade.
Kabelutläggningståg. Nedplogning av telekabel i banvallen inför elektrifiering av tågdriften. Tåget dras av ett N-lok med tillkopplad K-tender. Detta gav större vatten- och kolförråd så man kunde var ute längre tid innan förråden behövde fyllas på.
Arbetare vid järnvägen som röjer efter jordskredet i Getå den 1 oktober 1918 som orsakade en tågolycka. Statens Järnvägar, SJ F 1200 och restaurangvagnen SJ ABo3 2466 är två av de fordon som var inblandade.
Statens Järnvägar, SJ Ke 960 fick förenklad AGA-belysning 1918 och kom tillbaka till Stockholm från IV distriktet 1921. Denna serie Ke-lok, 958-961, var den första att levereras med skorstenar utan ledskenegnistsläckare. 960 fick aldrig överhettare. TT
Byte till ny bro över Nissan i Halmstad. Statens Järnvägar, SJ B 1142. Enligt normalplanen tidtabell 1 1927 var tågets sammansättningen: lok, D01, BC07, C0 (NSB eller DJ), AB03a (SJ eller NSB), BC0 (BJ eller DJ), Bp (BJ), CF02. TT.
Lok och vagn med vanliga hjul, på Stora Torget i Västervik i samband med Hantverksmässan 1926. Dessa fordon var byggda till minne av den tilltänkta banan Västervik-Kinna Järnvag (VKJ).
Stationen, anlagd 1880. Tvåvånings putsat stationshus. Staketet på bilden är ett så kallat idealstaket. Staketet kunde rullas ihop och var främst avsett för tillfälligt bruk men sattes även upp permanent.
Stationen togs i bruk 1860-12-01. Det ursprungliga, i en våning uppförda trähuset ersattes år 1910 då uppfört av tegel och i två våningar. Bangårdens elektrifiering var fullbordad år 1932. Enligt Sveriges Järnvägsstationer
Aktiebolaget Stockholms Spårvägar, SS F3, trådbuss på linje 41 som trafikerade Stadshagsplan - Karlaplan - Furusundsgatan. Bussen levererades 1947-1949 och linje 41 var den sista linjen med trådbussar vilken upphörde 1964.
Stationsinspektor T. Andersson. Trafikförvaltningen Östergötlands Järnvägar, TÖJ ursprungligen. De järnvägar som bildade TÖJ var Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ, Mellersta Östergötlands Järnvägar, MÖJ och Vikbolandsbanan, VB även Norrköping-Söderköping-Vikbolandets Järnväg, NSVJ.
Sommens Station. Statens Järnvägar, SJ. Stationen byggdes under 1870-talet efter Boxholmsmodellen som var ritad av chefsarkitekten Adolf W. Edelsvärd vid Statens Järnvägars arkitektkontor. Stationen revs under 1940-talet. Banan elektrifierades 1939.
Sommens Station på sträckan mellan Mjölby - Tranås. Statens Järnvägar, SJ. Stationen byggdes under 1870-talet efter Boxholmsmodellen som var ritad av chefsarkitekten Adolf W. Edelsvärd vid Statens Järnvägars arkitektkontor. Stationen revs under 1940-talet. Banan elektrifierades 1939.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.