Wesslands bruk omkring år 1909. Smedjan låg till vänster om bron. Kvarnen i sitt ursprungliga skick, taket möjligen ombyggt på 1890-talet. Masugnen låg på bortre sidan om bron till >> höger, där på bilden en kaj byggts. Platsen igenfylld och delvis bebyggd med logen, som uppfördes omkring år 1904.Det vita huset i fonden är ett gammalt kolhus av slagg i lerbruk, sedan 1870-talet inrett till häststall, vartill det alltjämt användes. Byggnaden längst till höger är en fd rostugn.
Från 299 kr
Enligt senare noteringar: "Herrgården Torreby har anor från 1600-talet, då det bl a ägdes av Rutger von Ascheberg. Nedanstående byggnad ersattes (som huvudbyggnad) av villan eller slottet, byggt 1887 av grosshandlare N.G. Sörensen. På Sörensens tid fanns bl a lånebibliotek i huset. Under 2:a världskriget fungerade det som filial till lantbruksskola (Dingle). Det har dock huvudsakligen varit privatbostad, både under Areskogs och Widells tid. Nuvarande ägare direktör Rolf Silvstrand." (BJ)
Eriksdal, gammal sjökaptenslägenhet, 1934 tillhörig kapten E. Franzen. Samma år är huset till vänster oljemålat. Platsen upptogs 1823 av kofferdikapten G. Dahlberg. (Kofferdi, substantiv från nederländskans koopvaardij eller lågtyskans kopfardie. Ordet förekommer mest som förled i sammansättningar och är en äldre beteckning på handelssjöfart, skeppsfart för handelns skull. I sammansättningar är det en beteckning för att något eller någon hör till handelsflottan; till exempel kofferdifartyg, kofferdiflagg och kofferdikapten.) (Hämtat från Wikipedia)
Ringeltaubska skolan, skiss efter en ritning av J.F.Opperman c:a 1838. Orginal i Västra Eds kyrkoarkiv. I kyrkans arkiv finnes "Ritning till en Lancasterskola i v ed" signerad av J.F Oppman. En något förenklad kopia av denna ritning är signerad av "Jonas Jonsson, stadsbyggmästare i Västervik." Efter dennes ritning uppfördes byggnaden på 1830 talet . Den avsynades 1944 enligt befintligt protokoll. Huset ännu kvar invid kyrkan. Ett putsat trähus i 2 vån under sadeltak.
Det lilla gröna huset bakom Tripp-trapp-trull. Här bodde sjökapten Claes Emil Holmgren i 55 år, fram till sin död ??. Här fostrade han och hustrun elva barn varav nio överlevde fadern. Hustrun avled 1938. Claes Emil var till sjöss större delen av sitt liv och ägde bl a den sista kalmarbyggda träskutan, Astrid, som färdigställdes 1903 och senare seglade under namnet Falken II. Hon sprängdes 1968.
Huset är förmodligen stadens äldsta i relativt ursprungligt skick bevarade större trähus. Den ursprungliga inkörsporten till gården byggdes dock igen i början av 1900-talet. C.A. Wahlbom inköpte fastigheten 1815 och 1907-1936 ägdes den av stadsarkitekten J. Fred. Olson. Han satte sin prägel på interiörens färgsättning och fasta inredning i konstnärerna Carl och Karin Larssons anda. Gårdens timrade loftbyggnad är sannolikt från 1600-talet och enligt uppgift flyttad från Gamla Staden.
Bussen står utanför Hjälpbyrån som var inrymd i det f.d. badhuset intill Gillbergska huset på Fyristorg i Uppsala. Pojkarna ska till ett arbetsläger i Norrskedika i Börstil 1933. Samma former och villkor som tidigare komma emellertid att tillämpas, och programmet blir precis detsamma såväl beträffande förläggning, kroppsarbete och teori som i fråga om sport och nöjen. Norrskedikalägret sysselsatte ett 50-tal arbetslösa unga män från Uppsala, Älvkarleby och Österåker som fick fullborda reparationerna av stora byggnaden och trädgårdsanläggningen.
2000-08-30, AS. Biologiska Museet på Djurgården i Stockholm öppnades 1893 och var det första naturhistoriska museum som visade djur i deras naturliga omgivning. Konservatorn Gustaf Kolthoff (1845-1913) monterade djuren och byggde landskapen, Bruno Liljefors målade bakgrunderna och arkitekten Agi Lindegren ritade huset, med norska stavkyrkor som förebild. B. fungerade som aktiebolag till 1970, då det övertogs av Stiftelsen Skansen. Det innehåller över 300 nordiska djurarter i tre panoramor.
Branden under natten 9 februari 1966 En brandbil står parkerad utanför en byggnad som brinner. Rök väller ut ur byggnaden och mot husfasaden står fem stycken stegar resta. På tre av dem står brandmän och sprutar vatten in i huset med hjälp av brandslangar. Uppe på en brandstege som rests från en brandbil står ytterligare en brandman och sprutar in vatten i den brinnande byggnaden. Det ligger fullt med snö på marken.
Byggspecial Oxhagen 11 februari 1966 En man i mörk rock, mörk hatt, mörka byxor och mörka skor står framför byggnader i området Oxhagen i Örebro som är under uppbyggnad. Vid hans fötter ligger en presenning. I bakgrunden syns även plankor och andra byggnadsdetaljer. Det ligger snö på marken. En lyftkran står nära huset och i en av lägenheterna som är under uppförande står en byggnadsarbetare och jobbar. Ytterligare en person står i en annan lägenhet. Han är klädd i jacka, byxor och hatt.
Byggspecial Oxhagen 11 februari 1966 En man i mörk rock, mörk hatt, mörka byxor och mörka skor står framför byggnader i området Oxhagen i Örebro som är under uppbyggnad. Vid hans fötter ligger en presenning. I bakgrunden syns även plankor och andra byggnadsdetaljer. Det ligger snö på marken. En lyftkran står nära huset och i en av lägenheterna som är under uppförande står en byggnadsarbetare och jobbar.
Hundarna i Mosås 4 maj 1966 En stor schäfer sitter ned invid en tunna. Vid hunden på tunnan sitter en man klädd i skjorta, slips, kostym, skor och glasögon samt en kvinna klädd i tröja, blus, kjol och skor. Mannen klappar hunden. I bakgrunden syns ett hus. En traktor står till höger om huset. Ännu längre bort i bakgrunden syns ytterligare ett hus. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Fisktorget = Hötorget. En marknadsdag på Hötorget. 1860-talet. Längst till vänster: Wettergrens gård (2 hus). I det hus, varav endast ett hörn syns, bodde fröknarna Jeanette Gillner och Hilda Billberg. I stora husets övre våning bodde Simmingskiölds, i nedre Wettergrens. I våningen med markiser bodde fru Vendela Carlberg, född Nernst. I nedre våningen i samma hus bodde Lundbergers. Den stora gaveln till vänster på kortet är gaveln till det nyligen rivna Nordinska huset.
Ännu på 1870-talet fanns ett enda boningshus å Brobacka, ett stenhus kallat "Skrämbo" (även kallat Gamla Brobacka), sannolikt uppfört vid mitten av 1700-talet eller åtminstone renoverat vid denna tid ( enl andra källor var huset uppfört redan på 1300-talet). I denna byggnad, som revs 1903, sägs den berömde klockgjutaren Nils Billsten haft sin verkstad. Å Brobacka hade även hans företrädare klockgjutaren Erik Näsman haft sin verksamhet. På gårdsplanen står en gammal lind, som lär vara flera hundra år gammal.
Fr.v: Reprofotograf: Gunnar Berggren. 1. Ester Johansson, Kojorna 2. Josef Johansson, Kojorna 3. Adolf Gustafsson, Gersebacken 4. Karl Johansson, Liden, Sätra 5. Gustaf Eriksson, Larstorp 6. Ester Sjögren, Gersebacken Sittande fr. v: 7. Ellen Gustafsson, syster till nr 3 8. Hildur Johansson, syster till nr 1 9. Amanda , Högåsen Nr 3 och familjen Gustafsson bodde i ena ändan av huset. Adel, Artur, Linus Andersson och deras familj i andra. Nr 3 kallades då "Arstuve-Adel" (= Adel i 'andra' stugan.)
Spigården (N V) före 1911. Huset före det som är omskrivet vid bild nr A145230_469. Uppfördes på 1840-talet, revs 1911. Fr.v: 1. Astrid 2. Nils 3. Johan Napoleon Johansson /(sbf 1900 f 1877) 4. h.h. Maria Johansson 5. Miriam (på stolen) 6. Stina / (sbf 1900 Stina Lisa Nilsdtr f 1843) 7. Gustav Johansson, bror till nr 3. /( sbf 1900: Gustaf Adolph f 1878) 8. Johannes Johansson / sbf 1900 Johannes Karlsson f 1843, far till 3 o 7, make till 6)
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext:Det blå huset är LÖMAB,1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering. Soporna kom från sopförbränningsanläggningens sopbunker via transportbandet till vänster i bild. 2004 användes området till att omhänderta kylskåp för återvinning.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Bostadshuset med adressen Tinnerbäcksgatan 19 var ett typiskt exempel för den produktion av enklare bostäder som uppfördes stadsnära under 1900-talets första del. Tidens stora inflyttningen till staden krävde bostäder och de flesta inflyttare ställde låga krav, van som man var vid den anspråkslösa standard som rådde på landsbygden. Just denna byggnad klarade sig näppeligen från rivning när den intilliggande Sporthallen uppfördes under 1950-talet men inte förlängningen av Hamngatan som realiserades under det följande decenniet. Här en bild från 1963, kort innan huset revs.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.