Utsikt över Kisa 1902. Detta år invigdes Östra centralbanan, där linjen Slätmon-Hultsfred drogs genom orten, vilket kom att få avgörande betydelse för dess fortsatta utveckling. Ett exempel på framtidstro skymtas i bildens vänsterkant, där nytt affärshus är under uppförade på den så kallade Paristomten. Det mörka, oputsade huset till höger om bygget är Kullagården, för dagens betraktare mer känt som Café Columbia. Till höger i bild ligger det vid tiden helt nya stationshuset.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från Stenhusgården i Linköping 1901. Stenhusbyggnaden ingick i en medeltida gård, där övriga byggnader brann ned vid den stora stadsbranden år 1700. Byggnaden är orienterad enligt det medeltida gatumönstret och står något snett mot den senare tillkomna Storgatan. Vid tiden för bilden drev Johan Oskar Andersson en diversehandel i byggnaden. Till vänster sitter tre flickor på trappan till krogen Amerika som ännu vid tiden erbjöd utskänkning av starka drycker. Sedan 1983 tjänar huset som grafikcentrum för östgötska konstnärer.
Mårten Nilsson Skinnares hus i Vadstena bär en komplicerad byggnadshistoria som här inte ska fördjupas. Ursprungligen uppfördes huset år 1519 som del i skinnarens initiativ för ett hospital i staden för fattiga och pilgrimer. Senare ombyggdes det till bostad för hospitalets predikant med förråd och ett lite kapell. Välkänt är bostadsdelens avträde på husets norra fasad. Sammantaget är byggnadens medeltida karaktär sällsynt väl bevarat. Järnvägsspåren i bilden användes fram till omkring 1930 för hästdragna transporter mellan hospitalets olika anläggningar.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Vid tiden för bilden inrymde bottenvåningen Andersons & Månssons Speceriaffär. Vy från nordväst. År 1965 monterades huvudbyggnaden ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Vattenåkaregården flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1979. Här ses huset på sin ursprungliga plats invid Djurgårdsgatan. Bostaden uppfördes 1874 av timmermannen Carl Johan Andersson och har fått sitt namn efter byggherrens arbete som vattenåkare vid sidan av sitt yrke som timmerman. Under många år var vattenförsörjningen ett stort problem i Linköping. De västra delarna av staden fick vatten genom vattenåkarna, som med hjälp av häst och vagn körde ut vatten i tunnor.
Hunnebergsgatan 12 i Linköping. Fotoåret 1929 och däromkring ägdes gården av snickeriarbetaren av Carl Edvard Johansson med familj. Som brukligt vid den här typen av hus och läge hyrde en rad personer husrum i byggnaden. Källorna talar om ett 15-tal hyresgäster inklusive barn vid tiden. Tomtens avgränsning ger sannolikt svar på var i huset ägarfamiljen bodde och i vilken del ytorna hyrdes ut. Vy från gårdssidan 1929.
Lusthuset på tomten till villa Wauxhall i Hejdegården. Ursprungligen stod huset i den så kallade Wernerska trädgården i centrala Linköping och flyttades till området omkring förra sekelskiftet. I Hejdegården tillhörde lusthuset till en början hemmansägare Jonas Jonzons egendom Villaberg men hamnade på Wauxhalls tomt vid avstyckningen för villan. Sedan 1958 är lusthuset placerat i Gamla Linköping. I förstone i trädgården till Spegelmakaregården, från 2006 invid Wärdshuset. Här dokumenterat av Östergötlands museum 1952.
Byggnad invid vattendrag som tolkas visa bostadshus till Sjöbacka ångsåg. Själva sågverksanläggningen låg till vänster utom bilden och hade etablerats år 1897. Bostadshuset disponerades rimligtvis av sågens förvaltare, möjligtvis med rum för delar av den övriga arbetsstyrkan. Sannolikt är huset detsamma som genom en annons införd i ÖC 1903 låter oss veta att det utlystes till försäljning för bortforsling. Någonstans i trakten står det månne kvar och ruvar på sin tidiga historia. Uppskattad fototid omkring år 1900.
Vy över Nystadviken i sjön Vindommen i Hannäs. På näset skymtar ruinen till Hannäs gamla kyrka. I bildens förgrund ser vi den ursprungliga stugan som sedermera kom att bli statbostaden Labbet till Hägerstad skattegård i Hannäs. Enligt traditionen uppförd som snickarstuga men från 1918 tillbyggd i stugans bägga ändar vilket fick huset på bilden att bilda en mittdel i en sammansatt bostad med två lägenheter.
Ett vardagligt motiv från Linköping 1927. Bakom kameran stod den fotointresserade, nu pensionerade, generalmajoren Fritz Lovén, som gärna dokumenterade förändringar i sin hemstads stadsbild. För denna tagning var det sannolikt det nyinvigda Delfinpalatset som tilldrog hans intresse. I ögonblicket fick han även med en del av Trädgårdstorget i förändring. Det nyuppförda huset hade placerats vid sidan av gatusträckningen och öppnat upp torgets yta och som nu kunde göra platsen rektangulär.
Vy mot Linnéskolan i Linköping. Fotografi från 1903 eller kort därefter. Skolan var vid tiden nyligen invigd och inrymde närmare 30 klassrum vid sidan av slöjdsalar och skolkök. Byggd före stadens elektrifiering var standarden emellertid enkel, vilket även gällde de sanitära utrymmena. Den lilla kvadratiska byggnaden hitom skolan utgjorde ett av skolans två avträden. Efter en eldsvåda 1923 fick skolan ett enklare uttryck. Det vita huset till vänster bar adressen Klostergatan 68 och hade stått inflyttningsklart 1903.
Vy mot Badhusgatan, dåvarande Biskopsgatan, österut. Tiden är omkring år 1890. I bildens förgrund ses delar av Grand hotells trädgård. Skylten på paviljongen visar vägen till Albert Fredrik Anderssons sadelmakeri. Byggnaden har tidigare förmodats ingått i Grands trädgård och fungerat som serveringspaviljong. Ny forskning visar att paviljongen istället uppfördes 1874 som fotoateljé för linköpingsfotografen Svante Leonard Rydholm. Upplysningsvis flyttades huset till friluftsmuseet Gamla Linköping 1958 för att där fungera som försäljningsställe. I bildens mellangrund ses trähusbebyggelsen inom kvarteret Bokbindaren.
Parti av Sankt Larsgatan i höjd med kvarteret Blandaren i Linköping. Det närmaste huset uppfördes i jugendstil 1905 efter ritningar firma Pihlström & Eklund i Norrköping. Bortom reser sig två sammanbyggda femvåningshus i nationalromantiskt snitt. De bägge husen stod färdiga 1914 respektive 1915. Ritningarna utfördes av Johannes Dahl, Stockholm. Den låga byggnaden med gatunummer 11 inrymde vid tiden Systembolagets butik. Dokumentation av Östergötlands museum inför rivning av butikslokalen.
Den vid 1960-talet rivna miljön som kom att ge plats för Domus-varuhuset i Linköping. Ett sådant var närmast obligatoriskt i större svenska städer under epoken. I Linköping lyckades Kooperativa förbundet frigöra hela kvarteret Disponenten, där all äldre bebyggelse revs förutom det lilla trähuset i bildens högra sida. År 1963 flyttades det till friluftsmuseet Gamla Linköping. Huset närmast åskådare, i hörnet Nygatan-Repslagaregatan, bar tills det revs adressen Nygatan 22.
"Villan" i hörnet av Hamngatan-Kungsgatan revs under 1970-talet i samband med tidens stora omdaning av kvarteret Bonden. Huset var då dryga 100 år, uppfört som det var i början av 1860-talet på initiativ av bankkamrer Carl Arvedsson. Denne hade tidigare ägt den intilliggande Stångs kvarn och undantagit villans tomt vid en försäljning av kvarnrörelsen. Vid tiden för bilden anlöpte ännu Kungsgatan med Hamngatan och villan bar adress Kungsgatan 4.
Vy från korsningen av Sankt Larsgatan-Kungsgatan mot nordost och kvarteret Blandaren. Vid sidan av Jubergs framgångsrika transportföretag drev vid tiden Carl August Werner stadens andra firma i sitt slag genom sin expressbyrå och hyrkuskverk i hörnfastigheten. I huset till höger med samma adress som hörnhuset bodde vid tiden systrarna Jenny och Hilma Nyquist, varav den sistnämnda förestod möbelhandeln i gatuplanet. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Del av Tanneforsgatan i Linköping med utblick mot Stora torget. Året är 1968 men en nutida betraktare känner igen sig i det mesta. Dock kommer trähuslängan till vänster att rivas kort efter fototillfället för att ge plats för ett modernt affärshus. Även Hushållningssällskapets fastighet, det lägre huset i fonden, kommer vidare att jämnas med marken för att ge yta för affärshuset Filbyter. Vy mot väster från Tanneforsgatans skärning med Klostergatan.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Vid tiden för bilden har Roséns Begravningsbyrå nyligen flyttat sin verksamhet till Klostergatan. Skälet är att huvudbyggnaden ska monteras ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där komma att inrymma värdshusrörelse. Vy från nordväst.
Från 1946 var det kombinerade bostadshuset och möbelaffären i Hejdegården möbelhandlare Per Gottfrid Svenssons kärna i sitt bolag. Vid sidan drev han verkstad för viss möbeltillverkning, filialen PG:s Billiga Möbler och en särskild butik för heminredning. Utöver detta kom han att öppna PG:s Aktuellt i huset Kannans bottenplan och en tapetserarvekstad i Tannefors, parallellt med ytterligare filialer i Ljungsbro och Örebro. Under 1950-talet hade bolaget växt ut till totalt nio butiker med 60 anställda.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till denna natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På trappan ser vi järnhandlare Mauritz Hydén med makan Maria Sofia och döttrarna Anna samt Lisa. Vid bordet sitter kamrer Axel Lundblad, dennes dotter Axeline och Gottfrid Söderberg, den sistnämnda svåger respektive bror till makarna Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.