A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Män i arbete på kontor. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Från 299 kr
Sixten Nilsson i arbete med bysten på G. A. Andersson, K. M. W:s grundare. Sixten Nilsson (1911-1962), var verksam som skulptör, målare, grafiker och tecknare. Lärare i teckning och bildhuggeri vid Karlstads yrkesskola. Studerade vid Académi Scandinave i Paris för bland annat Despiau 1935, vid Konsthögskolan i Stockholm för Nils Sjögren 1936-40 och vid Escuela Superior de Bellas Artes de San Jorge i Barcelona 1952-53. Studieresor till Norge, Frankrike och Spanien. Han är främst representerad i Karlstad bland annat med bysten över K. M. W:s grundare G. A. Andersson på Hagatorget och på Värmlands museum. Källa: Svenskt konstnärslexikon, 1957.
Man i arbete på kontor. Fotografens ant: Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. kvinnor, förmodligen i arbete med kontroll av de sydda plaggen. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Tre kvinnor i arbete på kontor. Fotografens ant: Bäckmans Färghandel. Firman startades 1893 av direktör Wilh. Bäckman som en mindre färghandel. Dess första lokaler låg vid Östra Torggatan. Firman hade därefter lokaler i Hotell Grands fastighet, och efter 10 års verksamhet flyttade företaget in i en egen fastighet. De första åren omfattade verksamheten försäljning endast av färger och oljor, men efterhand upptogs även andra artiklar. Största intresset ägnades dock åt detaljhandeln. År 1924 ombildades firman till aktiebolag med Wilh. Bäckman som verkställande direktör. Efter hans död blev Adolf Edenholm, som varit anställd sedan 1901, chef för verksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Sömmerskor i arbete vid symaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Kontorspersonal i arbete. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Tillskärare i arbete. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Text på baksidan av bilden: "1011a. U.M. 7162. 6262. Fotografi nr. 1 över Kongokrokodilens montering av Hilmer Skoog, konservator vid Göteborgs Zool. museum, å museigården Juli 1918. Krokodilskinnet skänkt 1915 till Uddevalla museum av sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst ( ännu 1918). Färdig uppstoppad i förstklassigt skick kostar krokodilen 250 kronor. Den 8 Nov. 1919 beslöt musiestyrelsen giva herr Skoog 400 kronor för djurets uppställning i museilokalen ( inklusive 77 kr för pallen, 25 kr. för konstgjorda tänder + klor samt 30 kr. för hans resekostnader samt dessutom 18 kr. för välgjort arbete. Fot. Gåva av Skoog." jfr uppgifter UMFA53086:0896 - UMFA53086:0899
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över sSlottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Vallen, Skogs kyrka. AK-arbete med gamla Riks 13.; Personer från vänster, samtliga från Skog.; 1. Allan Sundlöf, Nyland, 2. Karl Wilhelm Wedin, Sand, 3. Tage Westin, Alderskog 4. Rune Wedin, Dala; 5. Oskar Helmer Lindström, Ro, 5. Bertil Ekström, Kläpp. Så här skriver Kalle Wedin om bilden: "Vi bröt sten mitt för källa som går ner till Vallen. Vi drog ut sten för matlappen, 7:80 i veckan, vi slog makadamm i en sandskreva i 30 graders kyla å Näslund i Ås var kontrollant. Vi använde en stendrög som var byggd på slanor. De smordes med såpa för att glida lättare". Foto: Herbert Levin
Skeppstimmer lastas. Ludvig Eriksson, Brobacken vid Mäloset. Karl Sjöberg, V:a Nybygget. (1867-1925). Johan August Jansson, Stenfallet. Alfred Ek. Alfred Eks hustru, "Eke-Kajsa", bakade bullar. Arbetarna fick köpa kaffe o bullar av henne. (Mosebacken). Karl Sjöberg fick vid en olyckshändelse senare ena armen avklippt av ett vagnshjul. Fotot förmodligen från sekelskiftet - i varje fall inte senare än 1902 enl. Frida Larsson, dotter till J. A. Jansson. Svågrarna J. A. Jansson och Karl Sjöberg ådrog sig lunginflammation vid arbete i skogen och dog strax efter varandra i mars månad 1925. Kolhuset brann 1909 ? 1907 (David Bredin).
Målning till lunch, 28 februari 1966 På bilden i förgrunden syns det två herrar som har korta frisyrer. En av dem, som syns i profil, håller penslar och en palett i sin vänstra hand. Han pekar med en pensel i sin högra hand på en målning som är under arbete. Han är klädd i skjorta och slips. Herren som står bredvid och tiittar på är klädd i väst, skjorta och slips. I bakgrunden syns en herre som har vänt ryggen mot kameran och sysslar med någonting.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.