Skolbarn leker på "stigen" vid Fältstöms. "Lyckans stig" bakom Fältstöms plank. Huset i bakgrunden troligen Lindwalls hus, f.d. 126 b, Låset 2, Brännungen 14. Det enda "original" som vi lyckats att finna är en spegelvänd kopia (se texten på tidningen, Falkenbergs Tidning), jämför även omgivningar med bild nr. 00044. Bilden är nu reprofotograferad vilket medfört att vi erhållit ett spegelvänt negativ, vilket noga bör observeras vid kopiering. Enligt uppgift lär glasplåten finnas på Halmstads museum.
Från 299 kr
Den korta Kamplyckegatan i Linköping har aldrig rymt annat en få adresser. Som ett resultat av rivningar i området har de blivit än färre. Trots sitt läge helt intill gatan bar bildens hus dessutom adressen Skolgatan 20. Oavsett ett av de hus som jämnades med marken under rivningsvågen. Huset var byggt omkring år 1890 på initiativ av banvakten Anders Gustaf Andersson och hustrun Anna Carolina Mård.
Sedan länge skräpmark hyste tidigare tomten bildens vackra fastighet tills byggnaderna revs fotoåret 1952. Huset var uppfört 1877 av förre handlaren August Curman som ersättning för hans tidigare villa Augustberg i Tannefors. Curman gav den nya villan namnet Lyckan, möjligtvis hämtat från markområdets beteckning Snutlyckan. Senare ägare, Claes Gudmund Nyblaeus, namnändrade villan till Claestorp, vilket bestod tills det mer formella gatunamnet Gamla Tanneforsvägen 15B kom att gälla.
Reprofotografi av en bild som visar rivningsarbetet av Filadelfiakyrkan i Kalmar 1934. Pingstförsamlingen bildades 1919 och efter att ha hyrt in sig i IOGT-lokalen på Strömgatan 19 övertog församlingen Henning Papenhagens cikoriafabrik på Smålandsgatan 1C/1D, nuvarande Framsta 9. Byggnaden revs 1934 och 1935 kunde församlingen flytta in i nya lokaler på tredje våningen i det nybyggda huset (se KLMF.O16002S). År 2012 flyttade församlingen till nya lokaler, Lorensbergskyrkan, som ritades av Engstrand och Speek AB.
Filadelfiakyrkan i Kalmar. Pingstförsamlingen bildades 1919 och efter att ha hyrt in sig i IOGT-lokalen på Strömgatan 19 övertog församlingen Henning Papenhagens cikoriafabrik på Smålandsgatan 1C/1D, nuvarande Framsta 9. År 1935 kunde församlingen flytta in i nya lokaler på tredje våningen i det nybyggda huset (som bilden visar) vilken ritades av stadsarkitekt J Fred Olson. År 2012 flyttade församlingen till nya lokaler, Lorensbergskyrkan, som ritades av Engstrand och Speek AB.
Vykort, "Stationssamhället, Ullared". På denna bild av Stationsgatan utmed järnvägen syns två hotell (hus nr 2 och 3 från vänster), telegrafstationen i det mörka huset (rött) och längst bort läkarbostaden. Ett hästekipage närmar sig och ett par män står och språkar. 1894 fick Ullared en station utmed Falkenbergs Järnväg och 1911 blev här en s k föreningsstation då även Varberg-Ätrans Järnväg korsade orten. Vykortsförlag: J A Johansson. Se även bild F6012.
Parti av Linköping 1968. Vy mot nordväst från Sankt Larskyrkans torn. I bildens nedre högra del sträcker sig det för Linköpingsbor så välkända Lindsténshuset i hörnet av Klostergatan och Ågatan. I folkmun kom huset att kallas Andrea Doria och hör sedan tillkomsten vid mitten av 1950-talet till en av stadens mest originella byggnader. I bildens övre vänstra del pågår byggnadarbeten att förse domkyrkan med två tornspiror över koret.
Brevkort, "Parti af Varberg.", handkolorerat fotografi taget före april 1905 då meddelanden på brevkorts baksida blev tillåtet. Utsikt mot staden från fästningen. I mitten går Bäckgatan med Gerlachska huset och dess stallar på vänster sida. Jeppa Förstbergs handelsträdgård breder ut sig till vänster och vid järnvägen längst ned ligger 'Freds' banvaktsstuga (Mellersta Hallands järnväg invigdes 1886) och den s k Tågängen. Byggnaden till höger med den vita gaveln står ännu kvar där Slottsgatan idag går upp.
I december 1904 sökte handlare Linde lagfarten till den avstyckade tomten invid klassiska Arbis i Linköping. Fastigheten Repslagaregatan 28 som vidare uppfördes kom likt många andra bostadshus från tiden att få en kort omloppstid. Byggt i en epok utan de faciliteter som snart skulle anses självklara vid nyproduktion, lockades sällan enskilda fastighetsägare till snara, genomgripande renoveringar. Husen kom snart att uppfattas som omoderna men erbjöd billiga hyror i ett bostadssegment som idag närmast är borta. Huset revs kort efter fototillfället 1973.
Flygbild vykort, "Kustsanatoriet Apelviken 1938." Vy över sanatorieområdet sett söderifrån med vattentornen Albert och Frida nere till vänster och överläkarvillan (Hansonska huset eller Almers hus) till vänster. Upptill ses järnvägens olika sträckningar där den först gick utmed kustlinjen runt Hästhagabergen, men från oktober 1936 drogs i rakare linje genom bergen. Den gamla sträckningen går på den nya ungefär i höjd med sanatoriet (till höger utanför bild).
Man kan lätt sörja rivningen av Repslagaregatan 34 i Linköping. En tröst kan vara att den påföljande fastigheten ger husrum till så många fler och att det nya husets arkitektoniska värden kommer att uppskattas i högre grad med tiden. Det mesta har ju sin tid. Tomtaffären till bildens fastighet gjordes upp år 1906 och kort därpå lät garnhandlaren Carl Ferdinand Pettersson uppföra huset för sig och sin familj. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
I den mindre trafikerade norra delen av Snickaregatan i Linköping består ännu det gediget byggda bostadshuset Snickaregatan 4. Fastighetens lagfart är daterad 1905 och byggnaden uppfördes kort därpå. En första tid disponerade Linköpings stadshypoteksförening ett antal lägenheter i huset. Från åtminstone 1930-talet var hotell Regent inrymt i delar av fastigheten. I 1935 års adresskalender annonserade man; "Propra, hemtrevliga rum - Goda bäddar - Centralvärme". Hotellets läge nära stadens centralstation hjälpte dessutom upp rörelsens bärkraft. Foto 1970.
Ett societetsbröllop på Örtofta slott. Bröllop 19/5 1921 mellan fröken Stina-Brita Bennet, dotter t. friherren och godsägaren Jacob Erland Bennet och h.h. Anna, f. Rosenblad, och greve Ove Thott. Man har samlats vid dubbeltrappan vid huvudingången. På stenreliefen över porten syns ätterna Stenbocks och Barnekows vapen, året 1728 och följande inskription: "Thetta huset utan fara, Wärdes Herren så bevara Att thet wäl och länge står, Rätter arving alltid får."
Harbergska gården, detalj av målning på väggen målad 1886, signerad A. Roth. Axel Roth var en kringresande målare, verksam bland annat i pataholmstrakten, med naiva beställningsbilder av bond- och herrgårdar. Harbergska gården är ett byggnadsminne som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Det är en köpmansgård som troligen är uppförd på 1840-talet. Gården är timrad i två våningar under tegeltak och har locklistpanel. I bottenvåningen finns inredning från 1880-talet, då huset användes för bad- och brunnsverksamhet.
Vy mot Hallska gården på sin ursprungliga plats i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en övervåning. Kort efter fotografiet monterades huvudbyggnaden ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där rymma värdshusrörelse. Fasad från öster 1966.
Vy mot Rhyzeliusgården i Linköping. Den spritputsade längan uppfördes 1723-24 som domprostgård. Stenhuset till höger söker sitt ursprung åtminstone 200 år dessförinnan. Till vänster om bildens huvudsakliga motiv är även fastigheten Kungsgatan 32 synlig, ett trots sina arkitektoniska värden sällan fotograferad hus. Den moriskt inspirerade jugendbyggnaden uppfördes 1902 efter ritningar av den för Linköpings stadsbild så betydelsefulla arkitekten Janne Lundin. Huset kom att rivas 1973.
Skarven mellan Klostergatan 34 och 32 i Linköping visar exempel på det tidiga 1900-talets uttryck. Närmast genom 20-talsklassicismens strama formspråk som följt på den mer livfulla jugendstilen. I den förstnämnda fastigheten drev en tid Emil Andersson, vad som kommit ur tiden, sin bosättningsaffär. I butikens utbud fanns självförståligt det som ett nytt hem kunde tänkas behöva. I det numera rivna huset till höger förestod Allan Jansson den i sitt utbud breddade bokhandeln Mörnestams Bok- & Pappershandel Eftr. Foto 1972.
Ågatans medeltida sträckning består in i våra dagar, trots att förslag om en uträtning inte saknats genom historien. Mellan exempelvis Repslagare- och Snickaregatorna går Ågatan i en tydlig diagonal, vilket ännu påverkar husens utformning. I hörnet Ågatan-Snickaregatan låg bildens fastighet till i början av 1950-talet, som med sin vinkelställda gavel var anpassad till det icke rätställda gatuhörnet. Rimligtvis uppfördes huset kort efter att snickarmästare Anders Schermans beviljats bygglov 1837. Foto 1951.
En matvaruaffär i Cerstenska huset, byggnaden byggdes 1667 vid Storgatan. Castenska gården består av två sammanbyggda hus mot Storgatan samt gårdsbyggnader bestående av stall med mera. Den äldsta byggnaden är ett trappgavelhus uppfört 1667 av sadelmakaren C. Castens. Byggnaden är ett av stadens märkligaste hus med gaveln vänd mot gatan och en ovanlig portal med vågiga pilastrar, krönta av stenklot. Det till- och sammanbyggda affärshuset, likaledes med gavel mot gatan, uppfördes i början av 1900-talet. (Uppgift hämtad ifrån Länsstyrelsen i Kalmar.)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.