Högsjö kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet
Från 299 kr
Högsjö kyrka, interiör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet
Högsjö kyrka, 1960-tal. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö kyrka 1960-tal. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö kyrka. Exteriör, nya kyrkogården. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö gamla kyrka, sommar. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Porten Högsjö nya kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den Syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Nödhjälpsarbete. Schaktning på vägen Slätte-Hova strax norr om "Bålerudskorset". Början av 1930-talet. Man fick 14 dagars arbete här, 14 dagar på kyrkogården, 14 dagar på sågen osv. Fr v: 1. Sven Karlsson, Bremon 2. Gustav , Lillestan 3. Larsson, Lillestan 4. Georg Svensson, Myrhult 5. Vitalis Fransson, Grönehög 6. Gustav Larsson, Myrhult 7. Bertil Lindström, Granhaga 8. Algot Karlsson, Samfalla 9. Karl Karlsson, Bäckedalen Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Tryckt text på kortet: "Kungälvs kyrka, vid stadens torg, uppfördes 1679 av trä. Byggmästare var troligen Christoffer Brach från Schweiz. Exteriören är icke påfallande, men inredningen gör kyrkan till en av landskapets vackraste. Takmålningarna utfördes av Erik Grijs 1697-98. Bland övriga konstnärer, som smyckat templet märks så kända namn som Markus Jäger, Johan Hammar och Christin von Schönfeldt. Predikstolen som är tyskt eller danskt arbete från omkr. 1600, tillhörde före 1682 Gustavi domkyrka i Göteborg. Claes Claesson. Noterat på kortet: "Altartavlan Kungälvs ka.".
Fyra män i arbete vid ramverkstaden på Papyrus. Arbetet sker med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson (1909-2004) arbetade på Papyrus mellan 1924-1976. Hans arbetsplats var ramverkstaden där de spikade lastpallar och "bottnar", som användes för att skydda pappret vid packningen med stålband. Under sina 52 år i ramverksta'n spikades bottnarna för hand i ca 30 år. Resterande tid med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson var spikare.
Saida och hennes tre estländska väninnor, 1944. I bakgrunden syns August Werners fabrik där de unga kvinnorna fick arbete. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Major Claes Adelsköld, 1824-09-07 - 1907-10-01 Sommaren 1847 arbetade Claes som biträde till kaptenen i flottans mekaniska kår K. E Norström. I samband med detta arbete blev Claes mer och mer intresserad av järnväg. Claes var ansvarig för bland de första järnvägsutbyggnader i Sverige. Den aktuella järnvägsbanan var mellan Sjön Fryken och Klarälven i Värmland. Frykstads Järnväg. Byggstart för bansträckan var 1849-05-05 och spårvidden var 1099 mm.
Johan Karlsson ("Borrar-Johan") går i pension från sitt arbete som borrare vid Arboga Mekaniska Verkstad. Porträtt av man. Text på fotots baksida, se AKF-14484 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Män som samtalar på Herrgårdsbron. Två bockar är uppställda och en man bär en stege, de har arbete att utföra. Två av männen bär storvästar. Några andra har krimmelmössor. Två personer cyklar. En kvinna i päls är på väg över bron. Herrgårdsvägen, riktning Sankt Nikolai kyrka/ Nicolai kyrka. Fastigheter vid Strandvägen. Till höger anas magasinet tillhörande Arboga Kvarn och Maltfabrik. Två av männen bär storvästar. Några andra har krimmelmössor. Det är vinter och snö. Det är vinter och snö.
Telefonisterna fortsätter sitt arbete vid växelborden trots skadorna efter branden i fastigheten. En presenning är spänd över arbetsplatsen för att inte vatten, från släckningsarbetet, ska skada växeln. Klockorna, som hänger på rad, visar hur många perioder samtalen varat. Kvinnorna har en telefonlur hängande intill örat. Från vänster: okänd, Alice Ståhl och Britt Johansson. Televerket låg på Nygatan. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
'Gruppbild med 6 pojkar och 7 flickor sittande och stående på öppen gräsmark ev. betesmark. Pojkarna iklädda keps, skärmmössa liksom även 1 flicka. 2 av flickorna iklädda hatt resp. mössa och övriga utan huvudbonad. Flätor. Kappa. Klänning. Kjol. Eleverna på exkursion, utflykt och arbetar med böcker och ev. lupp. Skriver och läser. I bakgrunden ytterligare 1 pojk och 2 mindre barn. I bakgrunden 2 trästaket, innanför bortersta växer lövträd och är ev. betesmark. Ev. väg mellan trästaketen, hagarna. Se även fotonr. 5137:17. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 9x12 cm och 12x18 cm står texten: ''Fröken Pettersson, Eksjö. Kopieras. Negativ. Alingsås samskola? m.m.'''
fotografi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.