Albin Andersson och hans hustru Anna och deras barn Maja, Nils och Erik samt Annas mor Lovisa. Horsklippan, Lyrestad med nuvarande adress Solbergavägen 53. Huset ser idag inte ut riktigt på samma sätt. Det fick en ny större veranda och balkong 1952. Huset byggdes 1865 och har haft följande ägare: 1865 - 1872 Okänd 1872 - 1874 Klara Lovisa Nilsdotter 1874 -1887 Anna Lovisa Klasdotter 1887 -1888 Klas Bengtsson 1888 - 1895 Gerda Klasdotter, Henrik Martin Klasson, Johan Elias Klasson, Lydia Sofia Klasdotter. 1895 - 1906 Johan Elias Klasson 1906 -1906 Carl Muhr 1906 - 1944 Albin o Anna Andersson 1944 -1989 Lars o Inga Andersson 1989 - 1996 Systrarna Helena Lönngren, Christina Bruhn, Annika Kvarth 1996 - Stig o Helena Lönngren
Från 299 kr
Nundstedts fastighet, Kvarnbygatan 39 på Gamla Torget. Okänt årtal. Uppteckning från Hans Hansson: "I detta hus fanns William Olssons velocipedaffär i högra ändan. Bertil och William var bröder och hade varsin cykelaffär. Till vänster i huset låg J. Nundstedts speceriaffär. I övervåningen fanns Stadsingenjörskontorets mätningsavdelning i en f.d. lägenhet. Där arbetade kartriterskorna och mätningspersonalen. Jag arbetade själv där från sept. 1957 till 1961 som mätningshantlangare (s.k. pinnpojk). Men jag arbetade mestadels med att kopiera ritningar och kartor. De flesta kopiorna belystes på ljuskänsligt gult papper som sedan framkallades med ammoniak. Fy vad det luktade hemskt när jag tömde upp ammoniak från en plastdunk i den öppna ammoniakbehållaren. Då fick man snabbt springa till det öppna fönstret och kippa efter andan. Någon gång 1961 flyttade vi in i det nuvarande Stadshuset. Huset revs i samband med ombyggnad av Kvarnbygatan."
Enligt noteringar: "19 juli 1939. Elin Löfgrens femtioårsdag. Damerna på fotot är väninnor, huvudsakligen från Bruket. Första raden: nr. 3 Ester Johansson ("Svarvarns"), nr. 4 Alma Eliasson. Andra raden: nr. 3 Maria (Maja) Robertsson, nr. 4 Gunnel Löfgren (g. Andersson), nr. 5 troligen Ulla Grundberg, Sonja Grundberg (g. Brink). Tredje raden nr. 3 Elin Löfgren. Nr. 4 Doris Olsson (g. Efraimsson), nr. 5 Dora Olsson. Fjärde raden nr. 4 Anna Hansson, nr. 5 Helga Andersson (granne). Femte raden nr. 1 Anna Hammar, nr. 3 Augusta Sohlberg, nr. 6 Hildur Grundberg. Elin Löfgren var gift med järnvägstjänsteman Rudolf Löfgren (1883-1975). Nr. 4 i andra raden, Gunnel Löfgren, är dotter i huset och gift med Ivan Andersson. De köpte huset efter Löfgren och bor kvar i det." (BJ) Id.: Gunnel Andersson
Orig. text: Nygatan vid Barnhemsgatan (Nuvarande Drottninggatan). Det lilla huset mitt i bild är Mamsell Agardhs skola. Huset flyttades till Gamla Linköping från Barnhemsgatan 1. Byggnaden uppfördes på 1830-talet av Olof Ax. Den har en ålderdomlig planlösning, inreddes ursprungligen till fyra lägenheter om rum och kök. År 1871 flyttade Mamsell Anna Charlotta Agardh (1805-1884) in i gården. På sjuttiotalet drev hon privatskola där.' Byggnaden närmast till vänster är Anderska gården. Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades till Gamla Linköping 1958.
Fyra män korsar ett vattendrag med åtta hästar. Känner du igen männen eller miljön? Meddela gärna oss i så fall! Fotografierna sitter i ett album som har tillhört Ingegerd Berggren född 1906 i Knäred, gift Willners. Många av de andra bilderna i albumet visar byggnationen av kraftverken i Knäred och Majenfors 1906-1910, men till denna bild saknas uppgifter. Gaveln på huset i bakgrunden ser likadan ut som på bild 2 i bildnr VMA12190 K1e 29-32.
Bildens lusthus har genom åren haft en rad skilda placeringar i Linköping. Från sin ursprungliga plats i den så kallade Wernerska trädgården i centrala Linköping, flyttades huset vidare till åtminstone två olika lägen i Tanneforsområdet. Sedan 1958 är lusthuset placerat i Gamla Linköping. I förstone i trädgården till Spegelmakaregården, från 2006 invid Wärdshuset. Här fotograferat 1937 eller möjligtvis 1938. Då på villa Wauxhalls tomt, Rundelsgatan 1.
Vy över trädgårdar i Stensjö by. I förgrunden syns två gärdesgårdar i trä bundna med vidjor. Innanför dem sysn tre byggnader omgärdade av fruktträd, buskar och perenner. Mellan de främre fruktträden hänger stänger i trä. I dörren till det bortersta huset står en kvinna. Det ryker ur skorstenen på den vänstra byggnaden, Till höger i trädgården syns trädgårdsmöbler skymta bakom gärdesgården. Gräsytan i förgruden är präglad av bete eller slåtter.
Vy över ängen nedanför Tittis stuga i Stensjö by. Genom den frodiga ängen löper en spång i trä. På andra sidan syns ett fält av en trolig sädesåker. I slänten ovanför syns Tittis stuga med lunettfönster på vindsvåningen. Till vänster om huset syns en ledstång upp för slänten. Till höger syns gärdesgårdarna på ömse sidor om byvägen, och bortom dem skymtar ett staket. Flertalet hamlade träd syns i landskapet.
Godset Malma i Västra Ryd kan räkna sin ägarlängd från åtminstone Bo Jonssons Grips dagar och skulle här föra alldeles för långt att i detalj beskriva. En senare ägare till ätten Bock fick emellertid se huvudgården ödeläggas i en brand 1672. Den återuppfördes året därpå och till delar kan den sannolikt ses i presentationens bild. Huset revs dock vid slutet av 1930-talet för att ersättas med en för tiden bekvämare bostad. Foto 1938.
Två unga män står med sina cyklar på en grusig landsväg. Lägg märke till det stora huset i bakgrunden med snickarglädje under takåsarna. Båda männen bär huvudbonader och mörka kostymer. Den som står längst åt vänster och som bär skärmmössa, är Åke Börjesson. Fotografiet ser ut att vara taget under slutet av 1920-talet eller 1930-talets början. Lägg gärna märke till cyklarnas utseende: Mycket är sig likt, men cykelstyrena och själva däcken ser annorlunda ut om man jämför med en nutida cykel.
"Augusts källare" med August Anderssons smör och ostaffär längst till höger. Till vänster låg Stina Hanssons charkuteri. Byggnaden låg längs västra sidan av Varbergs torg och kom till genom att man lade ett tak över grunden till Bruniuska huset, som brann ned i stadsbranden år 1863. "August källare" fanns kvar tills nuvarande Stadshotellet uppfördes 1902 i kv Läkaren. Byggnaden till vänster ligger i kv Gästgivaren. 1890-tal.
Spikgården i Mariebergsskogen. Uppgifterna kommer från foldern "Vägledning till kulturbyggnader i friluftsmuseet Mariebergsskogen". Mangårdsbyggnad från N. Finnskoga socken, uppförd 1828. Huset har enkelstugeplan, dvs ett stort rum och två mindre sidoställda rum. Man träder direkt in i själva stugan och inte som vanligt, via ett av de mindre rummen som förstuga. Konstnären Per Tellander (1876-1951), som var gift till gården, har hämtat några av sina finstämda interiörer härifrån. Invid Spikgården ligger en säterstuga från Kloftsätra i Köla socken. Den återuppbyggdes 1944.
Mariebergsskogen; Spikgården från Norra Finnskoga. Uppgifterna kommer från foldern "Vägledning till kulturbyggnader i friluftsmuseet Mariebergsskogen". Mangårdsbyggnad från N. Finnskoga socken, uppförd 1828. Huset har enkelstugeplan, dvs ett stort rum och två mindre sidoställda rum. Man träder direkt in i själva stugan och inte som vanligt, via ett av de mindre rummen som förstuga. Konstnären Per Tellander (1876-1951), som var gift till gården, har hämtat några av sina finstämda interiörer härifrån. Invid Spikgården ligger en säterstuga från Kloftsätra i Köla socken. Den återuppbyggdes 1944.
Vara Motiv från Vara omkr. år 1900. Huset med Hotell-skylten inrymde Vara första telefonstation, privat 1894-1895. Från och med 1:a november 1895 öppnas i Vara en rikstelefonstation tillgänlig jemväl för befordning af in och utländska telegram samt med samma tjänstgöringstid som för 2:dra klassens telegrafstationer bestämda. Telegram adresserade till Vara betraktas därefter icke såsom järnvägstelegram, utan sänds till Värnersborg för att därifrån telefonbefordras till Vara. Tfnstn. flyttades senare till hörnet Torggatan-Jernvägsgatan år 1899.
Marbäcks herrgård, Snöstorp. Mangårdsbyggnaden ligger vid Fylleån och uppfördes 1827 av de nya ägarna, som startat och byggt ett nytt pappersbruk på platsen. Huset blev brukets disponentsbostad och ingår tillsammans med sin ekonomibyggnad från 1927 i en kulturhistoriskt värdefull bruksmiljö, med bl a lanthandel och järnvägsstation. Här låg en gård redan 1645, när Halland blev svenst, och 1682 lät hovrättsrådet Jonas Gyllencrantz på Skedala säteri bygga en papperskvarn i Marbäck där råvaran var textillump.
Trähusbebyggelse. Bostadsfastighet i hörnet av Bäckgatan och Östra Långgatan. Den så kallade Lindströmska fastigheten/huset i kv Sadelmakaren 20. Exteriörbild från ca 1890. Aina Rising (1835-1910), som bodde i hörnlägenheten, står här med sina två pigor längs Bäckgatan. Fler personer står längs Östra Långgatan. Här bodde även Herman Rodhe, rektor på gosskolan och grundare av planteringssällskapet Småfoglarnes vänner, som planterade Påskberget. I hörnet står en gatlykta. Bilden är tagen mot nordost.
Västra Vallgatan mot norr, där man ser lokstallarna i fonden. Till höger närmast kameran syns kv Prosten 7, där det sitter en Konditori-skylt på fasaden. Därefter kv Professorn och kv Berget. Till vänster ligger Engelska parken, följd av Järnvägsparken hägnad av ett staket och med numera rivna hus i hörnet där Norra Hamngatan går ner. Dessa kallades förr Bexellska magasien (senare Wallmanska huset). Bild 2 visar ett utsnitt av fotot.
Nygatan i Ljusne 1885. Det är i stort sett en byväg med staket på bägge sidor. Det stora huset längst ned till höger är Klamparkasernen som senare svängdes runt ett halvt varv för att få långsidan mot Nygatan. Den blev därmed den första i raden av kaserner längs gatan. Klamparkasernens uthus revs senare. Tvåvåningsbyggnaden längre ned efter vägen är den sk Herrskapskasernern. Längst upp till vänster syns vattensågen, norra Ljusnes första såg som revs i början av 1900-talet.
Nedmontering av äldre timmerbyggnad vid Ågatan 39 i Linköping. Denna byggnad låg ursprungligen vid Linköpings yttre borggård och uppfördes under andra hälften av 1600-talet som Landshövdingens bostad. Huset överlevde stadsbranden 1700 och omkring 1729 hade den spelat ut sin roll som landshövdingens bostad. Smeden Henrik Ewerhardt monterade ned byggnaden och satte upp den vid sin gård vid Ågatan 39. År 1953 monterades byggnaden ned för andra gången för att flyttas till Gamla Linköping där den delvis inreddes till bankkontor och invigdes 1957.
Vykort, "Varuhuset Halland i Varberg" med en vers: "Kredit begära, på varan pruta, sig icke lönar i detta hus. Reelt och billigt på folk ej trugas, ty det kan säljas förutan krus. Välkommna alla från Halland kära, till Varuhuset som ditt namn får bära." Träbyggnaden har både hörntorn och balkong. Nedanför denna står ett hästekipage med vagnen full av lårar. Möjligen ligger huset vid Torggatan, eller så flyttades Varuhuset Halland dit senare. Se även bildnr G33417_1-4, FHN652 samt B957.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.