Vy mot Solberga omkring förra sekelskiftet. Godsets huvudbyggnad uppfördes omkring 1750 genom försorg av dåvarande ägare generalmajor Simon Jacob Wennerstedt. I sammanhanget stiftades Solberga med underlydande gårdar till fideikommiss. Genom arv och giftemål kom Solberga att vid 1800-talets mitt övergå i släkten Dankwardt-Lillieströms ägo.
Från 299 kr
Vy från Högabacken mot det som fanns av dagens centrala delar av Rimforsa 1902. En ny tid för det blivande samhället har emellertid precis brutit in. Till höger om stugan skymtar den då nyligen färdigställda stationsbyggnaden, stoppställe på den just 1902 invigda Östra centralbanan. Till höger i dis ses ligger ortens gästgiveri, ett uttryck för det äldre rese- och transportväsendet.
Interiör från Örberga kyrka 1903. Bilden visar i stora drag det inre uttryck kyrkan erhöll efter 1885 års restaurering.
Motiv från Vreta Klosters kyrkoområde. Bilden visar en till klostret hörande spannmålsbyggnad, daterad till 1289. Sedan 1910-talet använd som stenmuseum.
Stjärneviks säteri 1904. Vid tiden för bilden ägdes gården av Riddarhuset men arrenderades av Adolf Ludvig Edvard Nelzén, född i Loftahammar 1854. Möjligtvis är han mannen i dörröppningen.
Vy över sjön Åsunden mot Oppeby kyrka och Stjärneviks säteri.
Vy över sjön Åsunden med utblick mot Torreberg.
Vy över Kisa. Året är 1902 och ännu är ortens centrumbildning blygsam. Som ett tecken mot nyare tider kan uppförandet av Sveahuset invid Storgatan skönjas.
Linköping från Ramshäll. I fonden ståtar den vid tiden nyligen uppförda Folkskolan, sedermera Linnéskolan. I grönskan till vänster om barnen skymtar villa Boiro, uppfört av telegrafkommisarien Emrik Wenström 1898.
Linköpings hamn omkring år 1890. Sommartid kom fiskebåtar från kusten till Linköping för avsalu av främst salt strömming. Pålningskranen till höger visar på arbetet med en ny och efterlängtad hamnkran.
Gårdsinteriör från Wallenbergska gården i Linköping. Den parklika trädgården sköttes länge av trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg som bodde granne med gården, i den så kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15. Vid sin sida har han rimligtvis en av sönerna. I övrigt är bilden är odaterad men är sannolikt tagen omkring förra sekelskiftet.
Parti från Kneipparken i Norrköping. Vid tiden rekreationsområde för Kneippens kuranläggning med kurhotell, gästhus och restaurang.
År 1897 startades Linköpings nya gasverk i stadens norra utkant. Det tidigare gasverket låg opassande centralt på Sankt Larsgatan. Bilden visar kontorsbyggnaden i hörnet av dåvarande Bangårdsgatan och Fabriksgatan. På grusgången står gasverksingenjören Gustaf Corlin invid hustru och barn.
Stora Torget i Linköping en torgdag 1891. Andra onsdagen i varje månad hölls vid tiden torghandel med lantbruksprodukter. Till höger ses Stora hotellet.
Stämningsfullt motiv från Skedevi kanal i Tjärstad socken. Den 500 meter långa kanalen förbinder sjöarna Åsunden och Ämmern och tillkom i samband med byggandet av Kinda kanal.
Parti av Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen av Apotekaregatan. Närmast till vänster ses Axel Karlssons Manufakturhandel och nedanför skymtar apotek Vasen. Byggnaden är flyttad till friluftsmuseet Gamla Linköping och har fått ny funktion som värdshus. Till höger skymtar Granbomska gården följt av den Bielkeska, där Eduard Andersson vid tiden drev sin garn- och vävnadshandel. Byggnaden uppfördes av familjen Bielke i början av 1800-talet för att fungera som familjens så kallade vinterviste.
Linköpings läroverk från sydväst. Byggnaden invigdes som läroverk 1864 och kom att fungera som stadens högsta lärosäte till 1915, då verksamheten flyttades till nuvarande Katedralskolan. År 1921 togs bygganden i anspråk som stadshus.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Tinnerbäcken i vinterskrud. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Den exakta platsen har inte lokaliserats.
Interiör från dåvarande Djurgårdsgatan 13 i Linköping. Stugans enda rum fick inrymma hushållets alla funktioner. Här umgicks man, åt och sov på det vis som merparten av invånarna erbjöds i stadens mer ruffiga utkanter. Gårdstomten adressändrades 1921 till Djurgårdsgatan 5, och blev vidare del av det busstorg som kom att läggas ut på 1940-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.