Vy över sjön Åsunden mot Oppeby kyrka och Stjärneviks säteri.
Från 299 kr
Vy över sjön Åsunden med utblick mot Torreberg.
Vy över Kisa. Året är 1902 och ännu är ortens centrumbildning blygsam. Som ett tecken mot nyare tider kan uppförandet av Sveahuset invid Storgatan skönjas.
Linköping från Ramshäll. I fonden ståtar den vid tiden nyligen uppförda Folkskolan, sedermera Linnéskolan. I grönskan till vänster om barnen skymtar villa Boiro, uppfört av telegrafkommisarien Emrik Wenström 1898.
Linköpings hamn omkring år 1890. Sommartid kom fiskebåtar från kusten till Linköping för avsalu av främst salt strömming. Pålningskranen till höger visar på arbetet med en ny och efterlängtad hamnkran.
Gårdsinteriör från Wallenbergska gården i Linköping. Den parklika trädgården sköttes länge av trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg som bodde granne med gården, i den så kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15. Vid sin sida har han rimligtvis en av sönerna. I övrigt är bilden är odaterad men är sannolikt tagen omkring förra sekelskiftet.
Parti från Kneipparken i Norrköping. Vid tiden rekreationsområde för Kneippens kuranläggning med kurhotell, gästhus och restaurang.
År 1897 startades Linköpings nya gasverk i stadens norra utkant. Det tidigare gasverket låg opassande centralt på Sankt Larsgatan. Bilden visar kontorsbyggnaden i hörnet av dåvarande Bangårdsgatan och Fabriksgatan. På grusgången står gasverksingenjören Gustaf Corlin invid hustru och barn.
Stora Torget i Linköping en torgdag 1891. Andra onsdagen i varje månad hölls vid tiden torghandel med lantbruksprodukter. Till höger ses Stora hotellet.
Stämningsfullt motiv från Skedevi kanal i Tjärstad socken. Den 500 meter långa kanalen förbinder sjöarna Åsunden och Ämmern och tillkom i samband med byggandet av Kinda kanal.
Parti av Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen av Apotekaregatan. Närmast till vänster ses Axel Karlssons Manufakturhandel och nedanför skymtar apotek Vasen. Byggnaden är flyttad till friluftsmuseet Gamla Linköping och har fått ny funktion som värdshus. Till höger skymtar Granbomska gården följt av den Bielkeska, där Eduard Andersson vid tiden drev sin garn- och vävnadshandel. Byggnaden uppfördes av familjen Bielke i början av 1800-talet för att fungera som familjens så kallade vinterviste.
Linköpings läroverk från sydväst. Byggnaden invigdes som läroverk 1864 och kom att fungera som stadens högsta lärosäte till 1915, då verksamheten flyttades till nuvarande Katedralskolan. År 1921 togs bygganden i anspråk som stadshus.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Tinnerbäcken i vinterskrud. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Den exakta platsen har inte lokaliserats.
Interiör från dåvarande Djurgårdsgatan 13 i Linköping. Stugans enda rum fick inrymma hushållets alla funktioner. Här umgicks man, åt och sov på det vis som merparten av invånarna erbjöds i stadens mer ruffiga utkanter. Gårdstomten adressändrades 1921 till Djurgårdsgatan 5, och blev vidare del av det busstorg som kom att läggas ut på 1940-talet.
Nya Teatern i Linköping, sedd från korsningen av Vasavägen och Platensgatan. Byggnaden som uppfördes efter ritningar av Axel Anderberg, försågs med både centralvärme och elektrisk belysning.
Parti av Djurgårdsgatan i Linköping. Vy mot nordost. Till höger i bild entrén till Wallenbergska trädgården, namngiven efter landssekreterare Adolf Wallenberg som från 1867 till sin död 1895 bodde där med sin familj.
Gårdsinteriör från dåvarande adressen Djurgårdsgatan 13 i Linköping. I stadens utkanter, som detta, dominerade den lågskaliga trähusbebyggelsen som inte sörjdes för när den moderna tiden bröt in. Byggnaderna på bilden fick på 1940-talet lämna plats för busstorget.
Vy mot Nygatan 16 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet och miljön illustrerar tydligt den enklare trähusbebyggelsen som länge dominerade stadsbilden, med långsmala tomtindelningar där gårdshusen närmast bildade egna gator utan namn. Just detta gatuhus revs inte förrän 1971, då för att ge plats för vad som i folkmun kom att kallas Folksamhuset.
Gatubild mot korsningen av Bokhållaregatan och Nygatan i Linköping. I fastigheten på Nygatan 31 ses från vänster; J A Westerbergs Läderhandel, Evert Lundbergs Urmakeri och Urhandel samt A M Anderssons Skrädderiaffär. I gården trycktes Östgöta Correspontenten åren 1839 och 1840. År 1852 inköptes gården av källarmästaren Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson. Denne öppnade hotell och matsalen Druvan i ett nyuppfört hus på Bokhållaregatan, till vänster på bilden. Byggnaderna revs 1931.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.