Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet uppvikt, andra och tredje sidan.
Från 299 kr
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet uppvikt, första och sista sidan (adressidan).
Bölemosse. Detta torp brukades längst i gammal stil omedelbart intill Gustavsberg. Viktor Ohlsson avled omkring 1950. Torpet födde ca 5 kor, kalvar, gris, höns och 2 hästar. Det var en fröjd att se Viktor och sonen Hans komma körande från Velamsund med timmerkälken slängande efter dagsverke på Velamsund. Ohlsson erhöll Patriotiska Sällskapets medalj på sin 80-årsdag. Ohlsson bodde på torpet från 1921. I tjänst på Velamsund i ca 75 år. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Porträtt av handlare Eduard Andersson. Född i Stora Malm kom han till Linköping 1847, ännu inte fyllda 14 år. Han tog tjänst som bodbetjänt hos handlare Möller. Genom flit och strävan avancerade han till bokhållare och i slutet av 1850-talet lyckades han överta rörelsen. Med tiden kom Eduard Anderssons Garn- och Vävnadshandel att bli mycket framgångsrik. Handeln drevs från ett vackert hus på nuvarande adressen Storgatan 52. År 1860 gifte han sig med Anna Johanna Augusta Kullgren.
Porträtt av Clara Gustafva Pontin. Född 1775 i Kristdala som dotter till kyrkoherde Magnus Constans Pontin och dennes maka Maria Magdalena Meurling. Själv gift 1803 med kyrkoherde Johan Neuwijk. Efter tjänst i Tidersrum och Ulrika tog prästyrket paret till Vena församling i Kalmar län. Här avled maken 1835 och Clara flyttade kort därefter med de yngre barnen till Vimmerby. År 1848 inflyttade hon till Järeda, där hon kvarblev till sin död 1875, nära 100 år gammal.
Ungdomsporträtt av Tage Wigander. Född i Linköping 1853 som son till apotekare Anders Fredrik Wigander och dennes hustru Emma Gustafva Godée. Upplysningsvis var det endast Tage av parets sex söner som överlevde barnaåren. I vuxen ålder och efter högre studier i Uppsala kom Tage vidare att få tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. Med undantag från en kortare tid i Norrmalm kom han i huvudstaden att vara bosatt på adresser inom Hedvig Eleonora församling. Han avled som ogift 1916.
Den amerikanska tunga kryssaren NEW ORLEANS fotograferad i samband med sitt besök i Stockholm i maj 1934. Nummerbeteckning CL-32, senare CA-32. NEW ORLEANS kom att delta i kriget i Stilla havet, bl a vid Pearl Harbor, Coral Sea, Midway och Solomon Islands. Fartyget togs ur aktiv tjänst 1947 och höggs upp 1959. T v logementfartyget (ex ångfregatten) VANADIS (b. 1862), t h i förgrunden en av Stockholms Ångslups färjor med namnet MÄLAREN (1 - 5).
Personalsamling den 19 december 1978 Mottagare av NOR (för Nit Och Redlighet) efter 30 års tjänst. Fanjunkare Karl-Erik Nord och kapten Gunnar Borg började som volontärer vid regementet den 1 oktober 1948, båda som stridsvagnssoldater. Nord specialiserade sig sen inom signaltjänsten, Borg innom skyddstjänst. Major Arne Persson och fanjunkare Hugo Borg (äldre bror till Gunnar) började samma dag, men hade inte möjlighet att delta denna dag.
Text på baksidan av bilden: "1011 b. U.M. 7162. 6262. Fotografi nr. 2 över Kongokrokodilens montering av konservator Hilmer Skoog å Göteborgs musei gård juli 1918. Skinnet skänktes 1915 till Uddevalla museum av sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst (ännu 1918). Priset på monteringsarbetet i förstklassigt skick är 250 kronor. De 4 fotografierna gåva av Skoog till Uddevalla musei intendent Knut Adrian Andersson 16/8 1918."
Mangårdsbyggnaden på Klockaregården i Onsala, med träd kantande tillfartsvägen i förgrunden. Till vänster ses en annan gårdsbyggnad. Klockaregården nämns redan i jordeboken 1569 och ligger i närheten av kyrkan. Här bodde klockarna, vars tjänst innehöll betydligt fler göromål än senare tiders kantorer, eller organister. 1903 erhöll Axel Kjöllerström organisttjänsten, men han kom att dela tjänsten med sin fru Anna i drygt 40 år. Avkastningen från jordbruket ingick i lönen, men senare upphörde lantbruket och jorden arrenderades ut till Ebbagården strax norrut.
Arbetståg med lokpersonal och rallare vid Semblabacken år 1901. Lokförare Johan Ferdinand Karlsson "Askersunds-Kalle" född 6/3 1863 död i Tureberg 4/10 1956, lokeldare Axel Bernhard Ljunggren född 25 november 1874. Pojkarna på fotografiet är från vänster Ivar Karlsson (Carnefeldt), Erik Gustaf Karlsson (Carnefeldt). Erik blev senare lokförare vid SWB och åtnjöt samtidigt med sin fader under 5 år pension. Loket SWB A 7 i tjänst 1875-1922.
SWB verkstad i Västerås augusti 1895. SWB 33 står utanför verkstaden kopplad till en mängd vagnar. I tjänst på lok 33 Förare Otto Bergkvist född 1/1 1862, Eldare Karl August Andersson född 1/3 1876, I svart kostym Maskiningenjör Elis Simon Cronstrand född 9/7 1837, I vit rock kontorsskrivare Karl Oskar Almberg född 1/12 1854, stående på bron Grindvakt, banvakt nr 52 J.P.Eriksson född 12/3 1842. Ekegren nr 18
Underofficer på tilldelad tjänste- brukshäst under dressyrarbete på södra fältet.
Ambrotyp som fångat regementsläkarna Anders Jacob Cnattingius, Carl Anton Wetterbergh och Reinhold Bergman. Enligt uppgift är bilden tagen vid den militära övningsplatsen Malmen utanför Linköping. Cnattingius föddes i Normlösa som son till kontraktsprosten Johan Anders Cnattingius och dennes maka Maria Elisabet Schollin. Efter studier i Uppsala nådde han medicine doktorsgrad 1841 och kort därefter tillträdde han tjänsten som stadsläkare i Skänninge och bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1862 till sin död var han bosatt i Örebro för sitt arbete som regementsläkare vid Närkes regemente. Wetterbergh var bördig från Jönköping och inledde 1831 sin första högre tjänst som bataljonsläkare vid Smålands regemente. Från 1837 var han regementsläkare vid Jämtlands fältjägarregemente, för att 1847 tillträda samma tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Han är vid sidan av sin läkargärning känd som skriftställare under pseudonymen "Onkel Adam" och utgav bland annat barntidningen Linnéa. Bergman avlade sin doktorsexamen 1855 och tillträdde samma år tjänsten som stadsläkare i Söderköping och vidare Linköping. Från 1858 även bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping och från 1861 samma tjänst vid stadens Andra livgrenadjärregementet.
Enligt påskrift porträtt av prosten Westergren i Konungsund. Fotografiet är vanskligt att datera och jämförbara porträtt saknas. Icke förty torde bilden föreställa Magnus Westergren. Född i Kuddby 1803 återvände han efter studier i Uppsala till hemorten för en tjänst som församlingens adjunkt. Året var då 1829 och här blev han kvar till 1833 då han bröt upp för samma tjänst i Klockrike. Efter några år i församlingen erbjöds han posten som vice pastor i Konungsund på Vikbolandet. Han inflyttade sommaren 1839 och blev under sin första period i socknen kvar till 1847. Mellan sistnämnda år och våren 1850 bistod han som pastorsadjunkt domprost Lars Laurenius i Linköping och var bosatt i dennes domprostgård. I maj månad 1850 ingick han äktenskap med Eva Fredrika Rundeberg och de nygifta flyttade till Styrstad där Magnus erbjudits tjänsten som komminister. Som varande en kyrkans man utan egen församling att leda fick Westergren likt sina ämbetsbröder inte sällan vänja sig vid ständiga flyttar i sökandet efter en stadigvarande tjänst eller avancemang. Därutav blev Ledberg nästa hemvist för makarna, där församlingen stod utan komminister sedan frånträdande Jacob Öster lockats till Östra Harg. Våren 1863 var de emellertid tillbaka i Konungsund. Socknens kyrkoherde Juringius hade dött, nu behövde vakansen tillsättas och Domkapitlet utsåg den redan beprövade Westergren. Hans tid som församlingens kyrkliga ledare blev lång, från nyss nämnda 1863 till sin död 1886. Hans barnlösa äktenskap hade dess för innan nått sin ände vid makans bortgång 1877.
Porträtt av Löjtnant Hansen. Tjänstg: 1865 på norska kadett korpsen (enligt text framsida och baksida kort).
textil, höftskynke, fotografi, photograph@eng
fotografi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.