Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Formler och uträkningar för hur långt skärpan räcker för olika avståndsinställningar. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 78-83.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Hur åstadkomma en skarp bild vid mikrofotografering trots att objektivet tenderar att ge skålformig bild?
En av de största mängderna radioaktivt material som vid tiden för fotografiet ifrågakommit i ett industriellt experiment användes av Ford Motors Co. Ca 3 kg radioaktivt järnspån blandades med 76 ton av samma metall och lades i en smältugn. Bilden visar hur smältans gaser undersökes för sin radioaktivitet. Provet visade att järnspån inte var lämpligt att använda i smältan, förrän det formats till klumpar.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Diagrammet visar hur primära färger - röd, grön och blå - och svart-vitt, erhålls från kompletterande färg kan åstadkommas genom lämplig kombination av dessa tre kompletterande färger.
Enligt fotografens notering: "Shiftas "galarne" ifrån storlucka ned på deck, innan vi kom in till Delagas Bay. Den som står längst akter, närmast rören, är en Lincoln bagge. De har inga horn. Jag lägger en lock af ull, klippt från ryggen af denna bagge. Det är nog inte det längsta. Äfven lägger jag en liten "ulldott" från en Merino. Se hur fin den är".
Ritning över Bastionen Christina Regina. Detalj av ritning 1861-62 av Arvid Hjortsberg, Stockholm, till gasverk i Kalmar. Orginalritning hos Gas och Elverket. Lusthus ochutsiktsplats på bastionens spets. 1693-97 pågick jordfyllningen bakom stadsmurarna. Enligt ritning 1697 som exakt visar hur mycket som fyllts.
Vy från byggandet av Ölandsbron. Här ser man hur vägbanan på högbron gjuts från vagnar som, hängande under bron, matades fram från pelare till pelare. I bildens vänstra nederkant syns den tillfälliga vägbank som byggdes från Svinö och ut i sundet.
Västra postejen, innerväggen mot väster före skyddstakets uppförande; delar av andra, tredje och fjärde våningens murverk. Mitt i bilden en skottglugg i tredje våningen. Foto M.O. 1933. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Västra postejen sedd från nordost. Till vänster utgrävd mur i södra vallen, troligen en dell av dess bröstvärn. Till höger utgrävd stensättning med kullersten. Foto H.Å. 1938. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Kalmar slott, östra förborgens nordvästra del . Till vänster fångetornet; till höger förbindelsemuren mellan fångetornet och östra postejen med portalen till norra förborgen. Bakom portalen frökenrumslängan och i bakgrunden vattentornet med bron till norra vallen. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På sidan av kortet står skrivet: "1/12. Har du sitt di två dufvor, dessa mår bra eller hur på en torsdag. Yours E."
Den igenvuxna södra delen av slottets vallgrav. I bakgrunden till vänster västra postejen; i förgrunden till höger ravelinen och en del av skydds... på den jordbank som förde över vallgraven till yttre slottsporten. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Detalj av epitafium över amiralen Herluf Trolle, av Cornelis Floris. Uppsatt i Herlufsholms kyrka, Danmark 1568. Efter Hedicke. Detail of sepulchral tablet in memory of Admiral Herluf Trolle (d.1565) by Cornelis Floris. Set up in Herlufsholm Church in Denmark in 1568. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Kortet är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. Nedtill på kortet står skrivet: "Se hur det börjas. Jag kommer snart. A n 4."
Vykort till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA från vänner i USA. Nederst står skrivet "Hjärtligt tack för senast får snart brev. Många helsningar Sara. Hoppas tredgårdsmästarens fru är betre nu helsa dem. Jag mår ... bra. Hur mår lille Wille."
Restaurang Byttan invigdes den 1 juni 1881. På bilden ser man hur Byttan såg ut i orginalutförande. Då invånarna i Kalmar tyckte att den liknande en smörbytta fick den detta smeknamn, något som hängt med även sedan den nya restaurangen invigts 1940.
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Kortet är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På sidan av kortet står det skrivet: "Tänk hur skönt är det ej uti blomstringens tid. Din Edvard. 31/10 1904".
Okänd manifestation på Stortorget. Att döma av hur människorna står, med fri gång från Domkyrkans södra port, väntar man på någon procession in i eller ut ur kyrkan. Det har framförts att bilden skulle visa protestmötet mot indragningen av Kalmar stift, men då detta möte hölls 1903 borde flaggorna i så fall haft unionsmärket, d v s den norska flaggan i övre högra hörnet.
Här ser man hur Ölandsbron växer fram. Den började byggas 1968 och stod färdig hösten 1972. Bron byggdes från två håll och det var stora festligheter när man möttes mitt i Kalmarsund. Detta är bara i början av bygget - lågbrodelens första pelare på Svinö.
Kalmar slott sett från norr omkring 1560. Efter en bild i intarsia som enligt W. Sylvander skall ha funnits i kungsmakets panel (fält 8) före restaureringen på 1850-talet. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.