Höijer, författarinna, Kopparstickarens moder. Gravyr kopparplåt av F. H. Höijer.
Från 299 kr
Gudhems kloster. Foto mot Ö. Gravar i mittkoret. Romanska kyrkans grundmur till vänster. Stenkistan till höger = grav 3. Längst ner till höger grav 2.
Böda kyrka. Fragment av gravflisa med majuskler, funnen vid gravar, under sakristians mur, utanför östväggen, när man grävde för värmekammare 1931.
Arkeologisk undersökning på gravfältet RAÄ Barnarp 171, L1971:1158 på Torsvik i Jönköping. I förgrunden syns tre gravar, stensättningarna G2, G3 och G5.
Högkoret i Strängnäs domkyrka, med den stormäktige fordom svea- och götakonungen Karl IX:s samt åtskilliga furstliga personers och stormäns gravar
Vasagraven
Bilden visar Napoleon Bonapartes grav på ön St. Helena.
Bautastenar på Li gravfält vid Fjärås bräcka.
Bautasten, sannolikt på Li Gravfält vid Fjärås Bräcka.
Bautastengravfält från järnåldern vid Köleryd i Skällinge. Ett par män går längs en stig kantad av stenmurar och i höjd med männen står en mycket hög och smal rest sten. Fotografen var chef för Varbergs museum.
Dösarna i Klastorp utanför Varberg. Den ena är en runddös och kallas Stenstugan, den andra är en långdös som benämns Klastorpsdösen. Det är i storstensgravar från yngre stenåldern, ca 3500 år f Kr. Sandklef var chef på Varbergs museum.
Fornlämning, bautasten i Vallby, Alfshög.
Gravfält vid Skärte, Rolfstorp. Artikel i samband med bilden publicerad i Varbergs Tidning 1962-10-03.
"Grimulf-ättens gravfält, Högaberg" i Grimeton. Artikel i samband med bilderna publicerad i Varbergs Tidning 1961-10-18. Gravfältet består av cirka 85 fornlämningar, bland annat av elva högar, 24 runda stensättningar, en skeppssättning och fyra domarringar. I området finns lämningar från stenålder, järnålder och bronsålder.
Järnåldersgravfältet Korsgata, Lunnaberg gård, Träslöv. Artikel i samband med bilderna publicerad i Varbergs Tidning 1961-10-11. Vid gravfältet låg en järnåldersgård och här finns ett 60-tal synliga fornlämningar av olika typer.
"Ett halsband af fyratusenåriga bärnstenspärlor", enligt anteckningen på fotografiet taget i samband med utgrävningen 1926 av Tolarps gånggrift i Snöstorp. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8956, F8961)
Gånggrift i Tolarp, Snöstorp. "Nischanordningar i gånggriften". Utgrävning av gånggriften vid Tolarp, Snöstorp. Bilden tagen 1926 då arkeologen Folke Hansen från Lund och kyrkoherden /arkeologen Viktor Ewald i Östra Karup undersökte och restaurerade stenkammargraven från yngre stenåldern. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8961, F8964)
"Gånggriften börjar framträda", antecknat vid utgrävningen 1926. Gånggriften i Tolarp, Snöstorp som ligger nära Fylleån och är en av Hallands största och bäst bevarade gånggrifter. Gången är 4,5 meter lång och själva gravkammaren mäter 3 x 7 meter. Ursprungligen var den dold under en hög. Gravtypen användes under yngre stenåldern och användes för att begrava flera människor, i vissa över 30 personer. Denna gånggrift har hänförts till stridsyxekulturen, bedöms vara omkring 5000 år gammal och fynd i samband med utgrävningen 1926 tolkas som att ceremonier hållits i samband med gravsättningarna. Fil dr Folke Hansen från Lund och kyrkoherde/arkeolog Viktor Ewald var de som utförde utgrävningarna både här och i Lugnarohögen i Hasslöv samma år. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8956, F8961, F8964)
Röse mot öster på sydvästra Sandö i Vallda.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.