Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Vardagsrummet den stora skärmen som också är fönster och den special designade soffan.
Från 299 kr
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Vardagsrummet med öppenspis och den stora skärmen som också är fönster.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är hallen med kattlucka och skärmar.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är köket med matsalbordet i förgrunden och uterummet till vänster.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är vardagsrummet med ett fönster som även är bildskärm och en special designad soffa.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är vardagsrummet med sin öppnaspis och soffan i bakgrunden.
Lärare lärde film, Hantverksbutik, Hans Alsér, Ingenjörer på kurs 18 november 1967 Tre pojkar i tioårsåldern sitter vid ett vitt bord med hörlurar på sig samt under en mikrofon som hänger över deras huvuden. Det finns en till mikrofon invid pojken som sitter längst till höger. De har varsin läskedryck samt dricksglas framför sig på bordet. Deras klasskamrater sitter som publik på stolar i bakgrunden.
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav, Människor. Film nr. 123 Sörgård Öckerö. På bilden från vänster* 2 sommargäster, pojken i mitten är Gunnar Utbult och hans syster Gunnel Utbult (barn till riksdagsman Olof Johansson) pojken t.h. badgäst. Vita huset, "Källarvinden" , längst fram t.v. där gaveln syns, är Ludvig Anderssons som revs när vägen i Sörgård rätades ut. Stora vita huset med veranda är John Olofssons, t.h. skymtar Valfrid Hanssons hus.
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav. Film nr. 128 Hamnen, GG 367 "Vingafors" (Skeppare Einar Utbult ej med på bild) ligger vid kajen, det fyrkantiga lilla vita huset t.v. är frisersalongen. Båten innanför Vingafors är GG 149 Iris. Elverkets hus t.h. från vänster Gunnar Hansson (son till mannen längst t.h. Andre Hansson), näst längst t.v. Alf Corneliusson. Mannen som håller anteckningsboken i handen är John Palm, som är tankbåtsförare på tankbåten "Ägir" som ligger utanför den båt de står på. ( troligen är det GG 664 "Erly" son har bunkrat olja eller trätjära som levererades i fat under kriget, skeppare på "Erly" är Andre Hansson)
Bröllop, brudpar och brudtärna. Bruden Britta Svensson, född i Örebro, brudgummen Artur (Svensson). Brudtärnan Kerstin Andersson (född Johansson) var vän med brudens familj. Se även Föremål-Sofie och film DVD:3. Brudtärnans klänning skänkt av Kerstin Andersson, har fått föremålsnr. ÖLM 38991. Klänningen är i rosa siden, kortärmad, skuren vid midjan. Broderad på framsidan med blått, grönt, grått silkestråd. Knäpps bak med tryckknappar, samt 3 vita knappar. Givaren Kerstin Andersson var brudtärna på bröllopet. Hennes mamma, Karin Johansson sydde klänningen år 1943 till bröllopet. Klänningen användes bara en gång.
Lärare lärde film, Hantverksbutik, Hans Alsér, Ingenjörer på kurs 18 november 1967 Två kvinnor sitter i en hantverksbutik och håller en randig och mönstrad matta mellan sig. Kvinnan till vänster sitter på en ljus pall och kvinnan till höger sitter i en svart stol med rygg- och armstöd. Kvinnan som sitter på pallen är klädd i en svart jacka, en svart, kort kjol, halsduk och lågklackade skinnskor. Kvinnan till höger är klädd i en ljus, mönstrad klänning och lågklackade skor med två remmar tvärs över vristen.
Lärare lärde film, Hantverksbutik, Hans Alsér, Ingenjörer på kurs 18 november 1967 Tre pojkar i tioårsåldern sitter vid ett vitt bord med hörlurar på sig samt under en mikrofon som hänger över deras huvuden. Det finns en till mikrofon invid pojken som sitter längst till vänster. De har varsin läskedryck samt dricksglas framför sig på bordet. Deras klasskamrater sitter som publik på stolar i närheten av dem. Till vänster står en medelålders herre som troligen är deras lärare. Han är klädd i grå kostym, vit skjorta, svart slips och svarta skor.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Autoradiografiupptagning? Fotografi som visar radioaktiva substansers lokalisering på ett föremål. En fotografisk film läggs på föremålet. Filmen exponeras därvid för den radioaktiva strålningen, och efter framkallning framträder svarta fläckar på de områden som legat intill de radioaktiva substanserna. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1183.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är bakom utställning där all teknik är placerad. Det är ett antal datorer med special sydd programvara som styr lampor, skärmar mm. Detta är den stora "skärmen" som skall vara fönster, TV och skärm.
Ticka-kameran. Fickkamera, utförd som fickur med linsen placerad på uppdragsmekanismens plats, för 18 mm bred rullfilm i specialkassett. Bruksanvisning i förpackningen. Bildformat 15 x 22 mm, 25 exponeringar per kassett. Inställbar för moment och tid. Separat påstickssökare av brillianttyp. Objektivlocket skall vara påsatt när slutarfjädern spännes. En kassett oexponerad film isatt. Vidare medföljer en rulle framkallade negativ. Förnicklad kamera i form av ett fickur. Ur boken "Att se världen. Svensk fotografi under 175 år". Tekniska museets sista årsbok i serien Daedalus, 2016/2017. Årgång 84.
Parti av Snickargatan i Linköping omkring förra sekelskiftet. Bilden visar vy norrut från gatans anslutning med Ågatan. I blickfånget utbreder sig den så kallade Wernerska trädgården. Det nöjesetablissemang som från 1800-talets mitt växte fram i trädgården hade från senare hälften av århundradet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra till ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna för nöjelpalatset. I än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.