Österlövs station. Kristianstad-Immelns Järnväg, KIJ. Öppnad 1885. Övergick 1906 till Kristianstad-Hässleholms Järnväg,CHJ. Gick över till Statens Järnvägar, SJ 1944. Persontrafiken nedlagd 1969 och godstrafiken 1975. Banan uppriven 1992.
Från 299 kr
Sommens Station. Statens Järnvägar, SJ. Stationen byggdes under 1870-talet efter Boxholmsmodellen som var ritad av chefsarkitekten Adolf W. Edelsvärd vid Statens Järnvägars arkitektkontor. Stationen revs under 1940-talet. Banan elektrifierades 1939.
Trädgårdsanläggning vid stationen. Stationen öppnad 1901 med ett stationshus i trä, som ansågs vara ett provisorium tills banan dragits in till Kristianstad C. Nytt stationshus byggdes dock först 1954-55, varefter det gamla revs.
GSJ 3, levererades, tillsammans med två andra tanklok, från Nydqvist & Holm AB till Göteborg-Särö Järnväg vid trafikstarten på banan 1903. Loket skrotades 1955. Här med persontåg vid Järkholmen.
Kajbygge på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
VGJ banvaktstuga. VGJ ,Västergötland - Göteborgs Järnväg En och en halvvånings stationshus i trä med två mindre gavlar mot banan. 1937-38 reparerades väntsal och expedition och utfördes en tillbyggnad för bostad.
Station med kiosk med väntrum, lokstall och förrådsbyggnad. När banan 1912 drogs om blev stationen enbart gods-, lok- och vagnstation och kiosken såldes. I stället anordnades Visborgs Slätt hållplats på den nya linjen, med en träplattform, men utan byggnader.
Stationen öppnad 1901 med ett stationshus i trä, som ansågs vara ett provisorium tills banan dragits in till Kristianstad C. Nytt stationshus byggdes dock först 1954-55, varefter det gamla revs. Namnet ändrades senare till Öllsjö.
Vaggerydsbanans stickspår till vänster. När banan drogs fram utmed Munksjöns västra sida i början på 1890-talet bildades "katthavet" eller "dammen" till höger. Byggnaderna som hyste Lindskogs möbelfabrik (Lilla Limugnen) byggdes för Norlings tapetfabrik på 1850-talet. Intill ligger Jönköpings Mekaniska verkstad.
Frimärken ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Indokina, 1938. Motiv av Järnvägståg i Indokina. Pres. Paul Doumer ": 1857-1932. Guvenör-gen. Indokina: 1897-1902. President: Frankrike 1931-32." "- Den trans-indokinesiska banan 35 år: 1901-1936-"
Frimärken ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Schweiz, 1934. Motiv av S:t Gotthardsbanan "S:t Gotthardsbanan byggdes åren 1872- 1882. Märket återger sträckan Lavorgo-Giornico. Banan har 80 tunnlar."
Skioptikonbild med motiv av Salzburg. Vy över staden vid floden Salzach, med Hohensalzburgs fästning ovanför Gamla staden. Bilden har förvarats i kartong märkt: Resan 1906. Salzburg 5. Arlberg-banan 3.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Österrike, 1936. Motiv av Karl Ritter von Ghega. Österrikisk ingeniör. Järnbanebyggare. Byggde den första banan över Alperna. Semmeringbanan 1848-1854. F. 1802-d. 1860.
Fem unga män inklädda shorts och skor springer på en träningsbana. Att döma av deras positioner har antagligen startskottet för ett lopp nyss gått. I bakgrunden syns grönska bakom staketet runt banan.
Skiss över Skövde kapplöpningsbana på fältet söder kasern. Banan som funnits tidigare återuppbyggdes i början av 1940-talet av personal ur handräckningsskvadron K 3 under ledning av skvadronschefen ryttmästare Erik "Buskas" Hultén. "Banarkitekt" var f.d. kapplöpningsryttare ryttm Gunnar "Putte" Schildt.
Motocross på Dala-banan, Lundsbrunn, 1958. Förare från Älvbygdens motorklubb, Älvängen. De kallades även Trossarna. På motorcykel från vänster Andersson? (nr 25), Fred Olsson (nr 21), Raymond Sigvardsson (nr 22). Sigvardsson var landslagsförare i motocross.
Från Riksgränsbanans bygge. Rälsläggarlag på vid Luossavaara, som samhället Kiruna då kallades. Dit hade banan hunnit i juni 1900. I bakgrunden fjället Kirunavaara med ännu av sprängskotten oförändrad kontur. Högsta toppen, "Statsrådet", sprängdes bort fem år senare.
Dokumentation av Liljeholmens stearinljustillverkning. Kronljuslinje III (1997). Adept robot placerar 2 lager med 4 ljus i varje i limmat tråg. Ljusen kommer på banan bakom roboten, utmatade från färgdoppningsmaskinen. Trågen går till plastningsmaskinen.
'Galoppbana. I häst med ryttare på banan. Åskådare. Läktarbyggnad i bakgrunden. :: Enligt text till fotot: ''Horse-races, Lindarängen, 1.6.'14. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5247:1-20, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.