Parti av Ågatan i Linköping 1921. Vy mot öster vid gatans korsning med Apotekaregatan. Närmast till vänster ses den s.k. Huitfeltska gården. Byggnaden plockades ner 1949 och kom att bli det första huset i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från 299 kr
Follingegatan i Skänninge 1952, vy mot norr. Närmast till vänster Follingegatan 30, den så kallade CH-gården. Dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Miljön i hörnet av Hospitals- och Linköpingsgatorna i Söderköping är en av många omgivningar som fått följa med in i vår tid. Foto 1963.
Munkbrogatan i Söderköping. Närmast gatans nummer 2 som länge gav plats för stadens stora skjutsstation.
Vid Munkbrogatans möte med Rådhustorget i Söderköping. Närmast till vänster i bilden reser sig det så kallade Blomqvistska huset, som mot torget ännu ståtar med en vacker fasad. Till höger Rådhuset, en markör för staden. Foto 1963.
Från byggnadsantikvarisk inventering i Söderköping 1963. Här en del av längan Storgatan 4 mot hörnet av Gamla Skolgatan.
Storgatan 10 och 12 i Valdemarsvik representerar väl Storgatans husrad före 1960-talets genomgripande omgestaltning. Bägge husen var uppförda 1849 och hade sannolikt redan från början affärslokaler i gatuplanet. Fotoåret 1962 inrymde 12:an skoaffären Oscaria och Arvid Anderssons herrkonfektion vid sidan av pensionat.
Linköping 1963 med en vy över det område som senare kom att vara bebyggt med varuhuset Gyllen. I fonden dåvarande husrad utmed Repslagaregatan.
Den vid 1960-talet rivna miljön som kom att ge plats för Domus-varuhuset i Linköping. Ett sådant var närmast obligatoriskt i större svenska städer under epoken. I Linköping lyckades Kooperativa förbundet frigöra hela kvarteret Disponenten, där all äldre bebyggelse revs förutom det lilla trähuset i bildens högra sida. År 1963 flyttades det till friluftsmuseet Gamla Linköping. Huset närmast åskådare, i hörnet Nygatan-Repslagaregatan, bar tills det revs adressen Nygatan 22.
Den sista delen att saneras längs Storgatan i Linköping var de uttjänta husen inom kvarteret Blåklockan intill gatans östra ände. Här hukar sig det gamla bostadshuset vid Storgatan 5 intill det moderna. Här dokumenterat av Östergötlands museum inför rivning.
Paradstråket Drottningsgatan lades ut under det senare 1800-talet för Linköpings bebyggelsemässiga utvidgning. Gatans norra sida har i stort bevarat de ursprungliga husen. Drottninggatan 33 närmast betraktaren är dock saknad.
Söderköping 1951 med en vy norrut längs Breda gränd. Till höger i bilden gaveln till Magasinsgatan 10.
Vintervadsgatans löp mot Hospitalsgatan i Söderköping. De lägre husen tillhörde Billstenska eller Engströmska gården med huvudbyggnad mot Rådhustorget. Gårdens byggander revs 1952 för att ge plats för nytt.
Övre delen av Hunnebergsgatan i Linköping 1929. Närmast Hunnebergsgatan 31 och längst bort i bilden skymtar gatans nummer 41, som vid tiden var relativt nyligen uppfört och som fastslog en ny tid i både uttryck som önskad gatubredd. Vy från sydväst.
Pilens backe är ett välkänt stråk i Linköping som före 1950-talets omfattande rivningar inte minst bildade motiv för stadens konstnärer. Här en vy mot norr från Nygatan mot Kopparslagaregården i backens ände. Foto 1929.
Ett dubbelexponerat och bleknat fotografi men för tiden ovanligt motiv av Storgatan i Linköping. Närmast von Lingens gård, uppkallad efter friherren Herman von Lingen. Det medeltida stenhuset nedanför gatans skärning med Läroverksgatan är del i den så kallade Stenhusgården. Foto 1929.
Vy utmed Järntorgsgatan i Skänninge.
Del av Platensgatan i Linköping och miljön utmed kvarteret Absalon i en skepnad som näppeligen ingen nu levande kan minnas. Fotoåret 1925 stod husen inför rivning för att ge plats för arkitekt Björn Hedvalls eleganta bostadshus, inflyttningsklart 1928.
Miljön vid Stora torgets sydöstra hörn 1968. De lågskaliga husen utmed Tanneforsgatan skulle komma att rivas kort efter fototillfället.
Parti av Vasavägen i Linköping. Vy österut från vägens skärning med Klostergatan. Till vänster det så kallade Miljonpalatset. Uppförd 1897-98 och var den byggnad som först anlades invid vägen. Till höger, bortom Sankt Larsgatan, ses Linköpings Litografiska och i fonden det så kallade Överstehuset invid sitt tvillinghus utmed Repslagaregatan. Året är 1907.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.