Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Tidningen Östgöten meddelar att utställningen omfattade "jemnt 60 nummer", såväl från länets städer som landsbygd. Bilden visar prov på de stilideal som rådde i landsorten runt förra sekelskiftet, där en traditionell formuppfattning ännu efterfrågades. Mot väggen i fonden gör fotograf Swen Swensson reklam för sina alster.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från förra sekelskiftets Linköping. En påskrift ger oss adressen S:t Larsgatan 13, men med hänsyn till stadens revideringar av gatunummer måste en reservation lämnas. Bland möjliga platser passar miljön ändå bäst in på dagens nr 13, dåvarande nr 27, och vi hamnar då i änkefru Tåhlins trädgård.
Från sin position i det då nybyggda hörnhuset mot Järnvägsparken, kunde fotografen föreviga sin vy utmed Sankt Larsgatan. Året var omkring 1910 och ännu var tomten till vänster obebyggd. År 1915 skulle här resa sig Johannes Dahls ståtliga hus i nationalromatisk stil. Lite senare kom stadens nya posthuskontor att uppföras i hörnet av Sankt Larsgatan-Kungsgatan.
Adolf von Zweigbergk fick efter studier i Uppsala tjänst vid det då nybildade Telegrafverket. Anställningen förde honom till Halmstad, Helsingborg, Landskrona och Norrköping innan han i april månad 1855 inflyttade till Linköping för att förestå stadens telegrafstation. I sin nya hemstad kom han förtjänstfullt verka som så kallad telegrafkommisarie till sin bortgång 1880.
Parti av Linköping i en tid då fotografer ännu väckte uppståndelse. Bortom barnaskaran hade vid tiden ett nytt kvarter hastigt tillkommit i stadens södra utkant. Som S:t Kors kvarter 90-93 var det bokfört, efterhand namngavs det Ekoxen med hus utmed Klostergatan, Linnégatan och mot Trädgårdsföreningen bakom bebyggelsen.
Det tyska cirkussällskapet Carl Hagenbeck gästar Linköping sommaren 1916. Det stora cirkustältet har slagits upp på ytan invid stadens fasta cirkusbyggnad. Den hade stått klar 1912 och ligger ännu i skrivande stund utmed Platensgatans norra delar. Byggbolagets idé var att hyra ut lokalerna till tidens mångtaliga cirkussällskap men även för andra publikdragande arrangemang.
Väg- och vattenbyggnadsingenjören Carl Anton Ahlboms magnifika villa i Motala. Uppförd under åren 1895-97 efter ritningar av arkitekt Gustaf Lindgren. Efter Ahlboms död 1908 skänktes bostaden till Motala stad och kom från 1910 att fungera som stadens rådhus. Bilden är odaterad men kan antas vara tagen kort före eller i samband med övertagandet.
Bogserbåten Bravo sjunker till botten i Sundsvalls hamn men bärgas direkt. Bland åskådarna i bakgrunden ses stadens ångbrandspruta, nu på Norra berget. Bravo byggdes 1872 och ägdes fram till 1875 av Sundsvalls Bogserings AB. 1920 byter den namn till Faxe. Vykort.
Eldsvåda på centralstation.Malmö Central invigdes första gången 1856,Stationen låg då i stadens utkant men nära färjorna till Köpenhamn som gick från Inre hamnen alldeles framför stationsbyggnaden.Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. Vid återuppbyggnaden kunde klocktornet från den första byggnaden behållas.
Stora torget. Gamle Anders, Anders Ringstedt ("Ull-Anners", död omkring 1910) säljer äpplen på stadens torg. Fru Anna Grenander född Rosander ("Satta") är spekulant på kvastarna, liksom en f.d. beväring i egen mössa tydligen vill köpa äpplen. Foto från omkring 1900 i hörnet av torget mot Storgatan.
År 1955 köpte renhållningsverket en ny så kallad Ochsner-bil. Bilen hade en fyra mans besättning. Den gamla, stadens första sopbil, hade köpts in år 1938. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråm. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Göteborgs Östra omfattade två skilda spårområden. Gbö I, kajplatserna 208-227 Gullbergskajen med kaj vid stadens gasverk. I bakgrunden syns gasklockan. Göteborgs Östra II industrispår på Marieholm, Lärje oljehamn och spår till slakthuset. Vid Gbö I fanns en så kallad pråmhamn.
Ett öl café "Gule Knut" låg i ett gulmålat hus på Smedjegatan 17 i Jönköping med anor ända från år 1875. 1908 togs verksamheten över av Elisabeth Björklund som drev stället till 1952. Det var ett tillhåll för stadens arbetare som samlades där efter jobbet för att ta några öl eller en bit mat.
Kyrkogatan nr 3 och Oxtorgsgatan nr 4 i Jönköping. Huset mot Kyrkogatan har flyttats från Öster, enligt uppgift var det ursprungligen stadens fattighus. Jönköpings mekaniska snickerifabrik drevs av ingenjör G. E. Odéen. Där tillverkades byggnadssnickerier och parkettgolv. I bakgrunden skymtar Länsfängelset.
En fest vid juletid med ett hundratal deltagare, både vuxna och barn, en del klädda i lustiga hattar. I bakgrunden skymtar en julgran och på väggen bakom dem hänger ett standar för en fackförening i Jönköping med bland annat stadens vapen. I främre raden sitter en man med dragspel och på golvet ligger delar av pappersserpentiner.
I hörnet Oden- och Målargatorna i Jönköping står en av stadens poliser. Nya missionshuset, senare kallat Stora missionshuset, byggdes år 1876 för de stora skaror som samlades på Jönköpings Missionsförenings kvartalsmöten. Trädgården framför användes av Storckenfeldtska flickskolans elever. Flickskolans byggnad, (till höger med flaggstången) Västra Fridhem fick senare adressen Gelbgjutaregatan.
Jönsson Charlotte flickskolelärarinna, född 29/1 1848 död 5/8 1921 ogift. Fröken Charlotte Jönsson grundade Trelleborgs elementarskola för flickor, i början kallad privata flickskolan år 1872. Sedan en stadens samskola 1909 kommit till stånd i Trelleborg nedlades fliockskolan 1908. Sista tiden av sin levnad bodde fröken Jönsson i fastighet Nummer 34 inom kvarteret Kvadraten (99) i Trelleborg.
Ryska ångaren Xenia som i januari 1904, lastad med lin, strandade vid Bedinge. Lasten upplossades och magasinerades i Trelleborg. Ett haveri som inbragte stadens befolkning minst 10000 kronor på olika sätt. Ångaren var den största som tills dato varit i Trelleborgs hamn. Lastade 5000 ton.
Enligt text skrivet på kopian: Fotografi tagen 22/5 1917 av Fotograf Maria Lundbäck efter En laverad teckning 1813 - 14 ritad av engelske resanden & artisten J. F. James. Den visar Uddevalla Kyrka och dess klocktorn samt en del av nuvarande Hasselbacken. några år efter stadens brand1806. No 6 sidan 68 i K.A. Anderssons kartalog 1916. (konsthistoriska avdelningen.)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.