Trafikplats anlagd 1902. Nytt stationshus 1913 då blir det gamla stationshuset blev hus banvaktstuga 9A finns på västra sidan av spåren norr om det nya stationshuset.Transformatorstationen blev byggnadsminne 2007-03-22. Huset är uppfört i två och en halv våning i rött tegel med eternittak och huggen granitsockel och står med ena gaveln mot banan. I denna del inryms stationshuset, övriga delar av byggnaden innehöll transformatorutrustningen. I anslutning till stationen finns även ett bostadshus med tillhörande uthus.
Från 299 kr
Brevkort, "Jernvägsstationen. Varberg." Rubriken "Första tanken" säger en del om vikten av första intrycket av staden var när resenären klev av tåget. Varje ort la också manken till för att göra just första anblicken av stationsområdet och samhället så attraktiv som möjligt. Järnvägsstationen ses från norr. På perrongen står en folksamling, ett tåg är på väg norrut och närmast i bild befinner sig en person mellan spåren.
Hidingebro station vid invigningen av Örebro - Svartå Järnväg. Banan byggdes av Örebro-Svartå Järnvägaktiebolag. Banan elektrifierades 1937. Spåren revs huvudsakligen upp i början av 1990-talet. Idag trafikeras de första 3-4 km av banan närmast Örebro som industrispår av diesellok från Green Cargo medan de sista 800 m innan Svartå ligger kvar obrukade. Delar av banvallen mellan dessa platser har blivit cykelväg, enskilda vägar eller åkermark.
Östervärns station. Malmö-Simrishamn Järnväg, MSJ. Stationen uppförd 21/12 1892 och nedlagd 1/1 1992. Spåren började rivas 1995. Huset är rivet sedan länge. Man körde med ånglok in på 1960-talet. Morgontåget. MSJ Lok 33. Sveriges enda väpnade tågrån inträffade på just denna järnväg 1907, på tåget mot Genarp, mellan Staffanstorp och Djurslöv. Två män sköt postiljonen men åkte fast. Postiljonen säga ha överlevt i 40 år med kulorna i huvudet.
Stationshuset Stationshuset Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 2,1 m ö h. 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930
Stationshuset Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 2,1 m ö h. 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930
Vy över Tomteboda bangård och verkstäder. Hitom lokstallet står ett par resgodsvagnar men närmast en gammal SJ I-vagn med skräp på. Den teakklädda vagnen är en SJ Ao4 och den är kopplad till en SJ C3c. På spåret hitom en SJ ABo1 sedan någon SJ Co eller SJ BCo. Man ser toaletten på tredjeklassen. På närmsta spåret står en SJ Bo1, två SJ ABo1 och någon SJ Co eller SJ BCo. 1924 ansågs ABo1 och Bo1 som otidsenliga och sto ofta avställda såsom här. De började byggas om och moderniseras vid den här tiden.
Station anlagd 1902. Det första stationshuset var en rak länga parallellt med spåret.1905 tillkom ett en- eller tvåfamiljs boställshus omedelbart öster om stationshuset, något längre från spåret. Nytt stationshus 1913, Den monumentala byggnaden är 45 meter lång och 12 meter bred, rest i två fulla våningar med ena gaveln mot spåret. Liksom de övriga stationerna av denna typ är den uppförd i tegel som man valde av brandtekniska skäl. Byggnaden har ett högt spetsigt sadeltak med ett asymmetriskt placerat torn med valmad huv. På transformatordelen är en lång, hög ventilationshuv byggd över taknocken. Stationshusdelen utmärker sig i fasaden genom annorlunda fönstersättning. Över entrén från spårområdet hänger ett djupt, flackt skärmtak.
Vy över Tomteboda bangård och verkstäder. Hitom lokstallet står ett par resgodsvagnar men närmast en gammal SJ I-vagn med skräp på. Den teakklädda vagnen är en SJ A04 och den är kopplad till en SJ C3c. På spåret hitom en SJ AB01 sedan någon SJ C0 eller SJ BCo. Man ser toaletten på tredjeklassen. På närmsta spåret står en SJ B01, två SJ AB01 och någon SJ C0 eller SJ BC0. 1924 ansågs AB01 och B01 som otidsenliga och sto ofta avställda såsom här. De började byggas om och moderniseras vid den här tiden.
fotografi
Kolorerat vykort, "Järnvägsstationen Ullared". Järnvägsbyggnad uppförd 1911 för att betjäna både Falkenberg-Limmareds järnväg och Varberg-Ätrans järnväg. På balkongen står stationsmästarens barn. Den lilla fyrkantiga plåtlåda som syns på spåret till vänster, användes av apotekaren i det vita huset för att transportera medicin till en del orter utmed banan. I det gröna huset till höger om stationsbyggnaden fanns J A Johanssons lanthandel.
Ombordkörning av vagnar på s/s Preussen. Vagnarna som rullar ombord är först en postvagn SJ Do2/Post4ü sen en Tysk resgodsvagn Pw4ü28 och närmast en tysk sittvagn ABC4ü och en tysk godsvagn G10. PÅ spåret till höger står troligen tågloket som drog hit vagnarna. B-lokets tender har en elvarningsskylt av första modellen innan 'åskviggen' kom.
Tranås station 1899. Stående å plattformen fr. vänster: Stk. Rosén, Stk. förman Ståhl, Stk. Olsson (nedanför plattformen), Stk. Borg, Stk. Almroth, Kontorsbiträdena Lindberg, Brehmer, Abrahamsson, Fröken Anna Elfström, Ester Geijer. Stående i spåret från vänster: Stk. förman lindström, Stins Sjöberg, Stk. Thorén, Fröken Fanny Sjöberg, Fru Augusta Sjöberg.
Hofors station. På spåret syns Gävle-Dala Järnvägs ånglok, GDJ B 10 "Thore Petré" och GDJ C 24, "Sölve". Personal, från vänster: Stins Lagerström C R, född 1832, avliden 1901. Söderlund, stationsmästare i Valbo 1913. Wallér, Lund, Ahlbom, lokförare. Lokförare Björklund,. J W Lindgren, trafikchef vid Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg från 1920. Skog, lokförman. Östlund lokförare. J Jonsson. Lokförare Gustaf Åström. Banvakt Sjöblom.
Vid industrispåret vid mjölkcentralen på bangården i Enköping. Sidospåret till vänster, c:a km 1,6 från Enköping, ledde till mjölkcentralen, syns till vänster, och fram till 1946 även vidare till Enköpings mekaniska verkstad. Spåret till höger ledde till Enköping och bakom fotografen låg linjen till Enköpings hamn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.