Sjösås nya kyrka. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil för Sjösås församling. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig. Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.

Från 299 kr

Sjösås nya kyrka med omgivningar. 1847 bestämdes att den nya kyrkan skulle byggas i Viås cirka 4 km norr om Sjösås gamla kyrka, belägen i Braås. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig.Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.

Från 299 kr

Anundsjö kyrka. Årtalet 1437 finns uppgivet som byggnadsår för den nuvarande kyrkan. Den ersatte en äldre kyrka från 1200-talet. Den nuvarande kyrkan är uppförd i vitputsad sten i gotisk stil. Taket hade sannolikt lägre resning än nu. När stjärnvalv slogs ca 1500 höjdes taket och fick det nuvarande höga, branta takfallet. Taket täcks av spån och har tre spånklädda takryttare. Målningarna överkalkades på 1700-talet. En del äldre inredningsdetaljer finns bevarade bl.a. ett krucifix från ca 1500. Från 1600-talets slut och 1700-talet finns en del fast inredning kvar som predikstol och dopfunt. Klockstapeln klädd med spån är uppförd 1759 av Pehr Zackrisson i Kubbe.

Från 299 kr

Anundsjö kyrka. Årtalet 1437 finns uppgivet som byggnadsår för den nuvarande kyrkan. Den ersatte en äldre kyrka från 1200-talet. Den nuvarande kyrkan är uppförd i vitputsad sten i gotisk stil. Taket hade sannolikt lägre resning än nu. När stjärnvalv slogs ca 1500 höjdes taket och fick det nuvarande höga, branta takfallet. Taket täcks av spån och har tre spånklädda takryttare. Målningarna överkalkades på 1700-talet. En del äldre inredningsdetaljer finns bevarade bl.a ett krucifix från ca 1500. Från 1600-talets slut och 1700-talet finns en del fast inredning kvar som predikstol och dopfunt. Klockstapeln klädd med spån är uppförd 1759 av Pehr Zackrisson i Kubbe.

Från 299 kr

Murbergskyrkan. Kyrkan byggdes 1925-29 och är en rekonstruerad norrländsk medeltidskyrka. Som förebilder användes medeltidskyrkorna i Hackås Jämtland och i Ramsele Ångermanland. Interiört är kyrkan dekorerad med kalkmålningar. Motiven är lånade från väggmålningar i flera olika kyrkor. Inredningen kommer från olika församlingar i Medelpad och Ångermanland. Brudbänken från 1765 är snidad av en av de mer kända bygdekonstnärer, Pehr Pehrsson från Käxed. Kyrkogården omges av en bogårdsmur med två stegportar vilka är kopierade från Trönö kyrka i Hälsingland.På kyrkogården vilar museets grundare Theodor Hellman och hans hustru Vendela

Från 299 kr

Murbergskyrkan. Kyrkan byggdes 1925-29 och är en rekonstruerad norrländsk medeltidskyrka. Som förebilder användes medeltidskyrkorna i Hackås Jämtland och i Ramsele Ångermanland. Interiört är kyrkan dekorerad med kalkmålningar. Motiven är lånade från väggmålningar i flera olika kyrkor. Inredningen kommer från olika församlingar i Medelpad och Ångermanland. Brudbänken från 1765 är snidad av en av de mer kända bygdekonstnärer, Pehr Pehrsson från Käxed. Kyrkogården omges av en bogårdsmur med två stegportar vilka är kopierade från Trönö kyrka i Hälsingland. På kyrkogården vilar museets grundare Theodor Hellman och hans hustru Vendela

Från 299 kr

Anundsjö kyrka. Årtalet 1437 finns uppgivet som byggnadsår för den nuvarande kyrkan. Den ersatte en äldre kyrka från 1200-talet. Den nuvarande kyrkan är uppförd i vitputsad sten i gotisk stil. Taket hade sannolikt lägre resning än nu. När stjärnvalv slogs ca 1500 höjdes taket och fick det nuvarande höga, branta takfallet. Taket täcks av spån och har tre spånklädda takryttare. Målningarna överkalkades på 1700-talet. En del äldre inredningsdetaljer finns bevarade bl.a ett krucifix från ca 1500. Från 1600-talets slut och 1700-talet finns en del fast inredning kvar som predikstol och dopfunt. Klockstapeln klädd med spån är uppförd 1759 av Pehr Zackrisson i Kubbe.

Från 299 kr

Anundsjö kyrka. Årtalet 1437 finns uppgivet som byggnadsår för den nuvarande kyrkan. Den ersatte en äldre kyrka från 1200-talet. Den nuvarande kyrkan är uppförd i vitputsad sten i gotisk stil. Taket hade sannolikt lägre resning än nu. När stjärnvalv slogs ca 1500 höjdes taket och fick det nuvarande höga, branta takfallet. Taket täcks av spån och har tre spånklädda takryttare. Målningarna överkalkades på 1700-talet. En del äldre inredningsdetaljer finns bevarade bl.a ett krucifix från ca 1500. Från 1600-talets slut och 1700-talet finns en del fast inredning kvar som predikstol och dopfunt. Klockstapeln klädd med spån är uppförd 1759 av Pehr Zackrisson i Kubbe.

Från 299 kr

Porträtt av biskop Pehr Sjöbring. Född och döpt som Peter Nilsson den 25 januari 1819 på gården Ringstorp i Sjöås, Kronobergs län. Förstfödde sonen till riksdagsmannen Nils Persson och Lisa Jonasdotter. Peter antog som vuxen namnet Sjöbring efter farmoderns bror med samma namn och som innehade tjänst som professor i Uppsala. Den yngre brodern Isak tog även han efternamnet Sjöbring. Gift den 24 juli 1852 med Maria Sofia Rogberg med vilken han fick sonen Nils Carl Theodor. Genomgick studier i Uppsala inom exegetik och teologi och blev prästvigd 1854. Under åren 1867-78 var han domprost i Linköping för att därefter flytta till Kalmar för tjänst som biskop inom Kalmar stift. Han avled i Kalmar den 16 februari 1900. Ett bestående minne av hans tid i staden är Sjöbrings väg, belägen i Kalmars södra delar.

Från 299 kr

Porträtt av biskop Pehr Sjöbring. Född och döpt som Peter Nilsson den 25 januari 1819 på gården Ringstorp i Sjöås, Kronobergs län. Förstfödde sonen till riksdagsmannen Nils Persson och Lisa Jonasdotter. Peter antog som vuxen namnet Sjöbring efter farmoderns bror med samma namn och som innehade tjänst som professor i Uppsala. Den yngre brodern Isak tog även han efternamnet Sjöbring. Gift den 24 juli 1852 med Maria Sofia Rogberg med vilken han fick sonen Nils Carl Theodor. Genomgick studier i Uppsala inom exegetik och teologi och blev prästvigd 1854. Under åren 1867-78 var han domprost i Linköping för att därefter flytta till Kalmar för tjänst som biskop inom Kalmar stift. Han avled i Kalmar den 16 februari 1900. Ett bestående minne av hans tid i staden är Sjöbrings väg, belägen i Kalmars södra delar.

Från 299 kr

Hovkamreraren Gustaf Adolf Stockhaus i linköpingsfotografen Rydholm ateljé omkring 1865. Stockhaus var då i 75-årsåldern och kunde blicka tillbaka på ett innehållsrikt liv. Han såg dagens ljus redan 1792 som son till bruksinspektor Pehr Stockhaus och hustrun Charlotta Norberg. Fadern var vid tiden knuten till Hagby bruk i Nora. I vuxen ålder kom Stockhaus att delvis gå i faderns spår. Sin första tjänst utanför föräldrahemmet var som bokhållare vid Baggå bruk i Skinnskatteberg. Därefter följde arbete som bruksinspektor vid Gladhammars koboltgruva, varefter han via en tid i Västrum flyttade till Malma säteri i Västra Ryd, Östergötland. I samband med detta hade han 1828 ingått giftermål med Christina Maria Dandenell. Hustrun avled emellertid redan 1830 i sviterna av nedkomsten av makarnas första och enda barn. Ny hustru fann Stockhaus 1832 i Maria Wilhelmina Göhle. Makarna bodde på Malma tills de på ålderns höst sålde gården för ett något enklare hem i Tranberga i Torpa socken. Här slutade de sina dagar 1877 respektive 1878.

Från 299 kr

Interiör av Hycklinge kyrka. Altartavlan av Pehr Hörberg målades 1794 och anses vara ett av hans allra förnämsta verk. Predikstolen är äldre än nuvarande kyrka och var således uppsatt i den gamla, medeltida helgedomen som revs 1778. Bilden visar hur kyrkan tog sig ut efter 1885 års grundliga renovering. Bland annat utbyttes de gamla blyinfattade fönstren och ersattes med de nuvarande. Vad som inte tydligt framgår av bilden ommålades hela kyrkan invändigt, en mindre lyckad åtgärd enligt sagesmän, likväl som man insatte, enligt desamma, den rykande och mindre effektiva kamin som skymtar i bildens högerkant. Någon värme torde den väl ändå åstadkommit, i alla fall i högre grad än tidigare då kyrkans enda värmeanordning bestod av en öppen spisel i sakristian.

Från 299 kr

Porträtt av biskop Pehr Sjöbring. Född och döpt som Peter Nilsson den 25 januari 1819 på gården Ringstorp i Sjöås, Kronobergs län. Förstfödde sonen till riksdagsmannen Nils Persson och Lisa Jonasdotter. Peter antog som vuxen namnet Sjöbring efter farmoderns bror med samma namn och som innehade tjänst som professor i Uppsala. Den yngre brodern Isak tog även han efternamnet Sjöbring. Gift den 24 juli 1852 med Maria Sofia Rogberg med vilken han fick sonen Nils Carl Theodor. Genomgick studier i Uppsala inom exegetik och teologi och blev prästvigd 1854. Under åren 1867-78 var han domprost i Linköping för att därefter flytta till Kalmar för tjänst som biskop inom Kalmar stift. Han avled i Kalmar den 16 februari 1900. Ett bestående minne av hans tid i staden är Sjöbrings väg, belägen i Kalmars södra delar.

Från 299 kr

Den kraftigt ökade befolkningen i Sverige från 1700-talet fick vanligtvis till följd att den ursprungliga sockenkyrkan byggdes till eller revs för att ge plats för nytt, större kyrkorum. Uppförandet av den nya kyrkan gick allt som oftast förbluffande fort. I Östergötland finns exempel på kyrkor som färdigställts under blott en månads tid. Detta gäller inte för kyrkan i Vikingstad. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades 1765 och avslutades först 1768. Inredningen återstod då och invigningen kom att dröja ända till 1785. I Vikingstad kunde sockenborna emellertid ha fördragsamhet med den långa byggtiden. I annexförsamlingen Rakered fanns ett rymligt kyrkorum att bruka. I samband med tillkomsten av Vikingstad nya kyrka inkorporerades Rakered i en ny gemensam socken. Bilden visar interiör av Vikingstad nya kyrka 1964. Orgeln byggdes 1785 av den berömde orgelbyggaren Pehr Schiörlin, och är ett av dennes första verk.

Från 299 kr

Officersmässen den 31 januari 1926 (två bilder) Namn, se bild 2. 1. Kapten Tycho Ödman 2. Fru Karin Frithz 3. Kapten Georg Murray 4. Fru Margir Barck 5. Löjtnant Gustaf Frithz 6. Kapten Carl Leijonhufvud 7. Fru Inez Bernhardt 8. Regementsläkare Carl Barre 9. Löjtnant Robert Rahmkvist, I 19 reserv 10. Löjtnant Pehr-Erik Malmström (far till syster Elisabeth) 11. Fru Elsa Montell 12. Friherrinan Margit Leijonhufvud 13. Doktorrinnan Dorrit Barre 14. Fröken Hellberg Eskilstuna ? 15. Fru Gerda Svinhufvud 16. Kapten Hjalmar Odqvist 17. Fru Brita Malmström (mor till syster Elisabeth) 18. Löjtnant Malcolm Frithz 19. Fru Brita Lindvall 20. Kapten Bertil Bernhardt 21. Löjtnant Åke Svinhufvud 22. Fru Elisabeth Rosenquist 23. Fru Stina Fant 24. Löjtnant Nils Sparre, I 1 25. Löjtnant Stig Karlströmer 26. Fröken Hellberg Eskilstuna ? (se 14) 27. Löjtnant Carl Lindvall 28. Fru Elly Ödman 29. Kapten Gustaf Rosenquist 30. Fru Edit Hellemarck ? 31. Fröken Elsa Jäderlund 32. Löjtnant Elis Hellemarck 33. Fänrik Sven von Bahr 34. Kapten Emil Montell.

Från 299 kr

Rådhuset Härnösand. År 1764 väcktes frågan om ny gymnasiebyggnad i Härnösand. Ett förslag till stenbyggnad av byggmästaren Per Hagmansson i Sundsvall omtalas 1784 men godkändes inte av Överintendentsämbetet utan remitterades till arkitekten Olof Tempelman, vars omarbetning godkändes 1785. Den viktigaste förändringen var att ett tänkt torn togs bort och den karakteristiska rotundan lades till; den kan mycket väl ha inspirerats av Gustaf III, som 1784 återvänt från sin italienska resa. Tempelmans ritningar visar en tvåvåningsbyggnad med sadeltak. Huvudfasaden har i mittaxeln en rotunda, till drygt en tredjedel av diametern indragen innanför fasadlivet och bestående av tolv släta doriska kolonner med triglyffris och en kupol, krönt av ett litet klot. Fasadpartierna på ömse sidor om pelarhallen har vardera fem fönsteraxlar med högre fönster i övervåningen. Under taklisten löper längs hela fasaden ett latinskt textband. I bottenvåningen fanns gymnasiets och trivialskolans lokaler, medan övervåningen disponerades av konsistoriet. Här finns också byggnadens största rum, festivitetssalen. Dess kateder ritades också av Tempelman och de sfinxer som flankerade katedern (nu i Härnösands bibliotek) snidades av storsnickaren Pehr Westman från Hemsön i Ångermanland. Byggnadsarbetena påbörjades 1790 och gymnasiet invigdes 20/6 1791. En jämförelse med byggnadens utseende idag visar att Tempelmans ritningar i allt väsentligt följts. Den ursprungliga färgsättningen är dock okänd. Fasaden restaurerades 1960, då den nuvarande rödaktiga färgen tillkom, och senast 1983, då den sannolikt ursprungliga blå färgen i kupolens valv togs fram. När ett nytt läroverk uppfördes 1882 såldes huset till staden och blev rådhus. Fram till 1910 var även telegrafstationen inrymd här. Bygganden inrymmer nu kommunens kansli och sessionssalar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 RAÄ

Från 299 kr

Officerskårens midsommarfest 1925. Sjösidan av kanslihuset Namn, se bild 2. 1. Kapten Karl Norberg 2. Fru Elsa Montell 3. Fru Brita Malmström 4. Fru Stina Fant 5. Friherrinan Anna Leijonhufvud 6. Kapten Gudmund Silfverstolpe 7. Fru Sandra Lind 8. Kapten K G A Leijonhufvud 9. Fru Lisa Norberg 10. Kapte George Murray 11. Fröken Elfverson 12. ? 13. Fröken Anna-Stina Nauckhoff 14. Fru Märta Vannérus 15. Fröken Marianne Lorick 16. Fru Maj Hökerberg 17. ? 18. Löjtnant Gunnar Nordensköld 19. Kapten Paul Engdahl 20. Löjtnant Hjalmar Odqvist 21. Kapten Carl Leijonhufvud 22. Fru Margit Bark 23. Fröken Alice Jäderlund 24. Fröken Margit Nordensköld 25. Fru Karin Frithz 26. Fru Ellen Silfverstolpe 27. Fru Greta Parment 28. Fru Inga Rosenqvist 29. Fru Flory Åsbrinck 30. Kapten Philip von Krusenstierna 31. Fru Dagmar Sandgren 32. Kapten Tore Fant 33. Fru Anna Ulfeld 34. Fru Emy Sterky 35. Löjtnant Gösta Almqvist, reserven 36. Löjtnant Gustaf Rosenqvist 37. Fänrik Sven von Bahr 38. Kapten Emil Montell 39. Löjtnant Nils Sparre, I 1 (tjänstgjorde på Studentkompaniet) 40. Kapten Gösta Åsbrinck 41. Kapten Karl-Henrik Parment 42. Löjtnant Gunnar Bark, A 7 (arbetsofficer vid Åkers krutbruk) 43. Kapten Ragnar Sterky 44. Löjtnant Gustaf Frithz 45. Löjtnant Malcolm Frithz 46. Löjtnant Sigfrid Ulfeld, I 26 (Vaxholms grenadjärer) (tjänstgjorde på Studentkompaniet) 47. Löjtnant Egon Klettner 48. Fröken Barbro Leijonhufvud 49. Underlöjtnant Esse Högstedt 50. Kadett Hans Siöcrona 51. Kadett Sven Almqvist 52. Kadett Frithz Eriksson 53. Kadett i reserven Abraham Leijonhufvud 54. Löjtnant Sten Vannérus 55. ? 56. Löjtnant Bertil Hökerberg 57. ? 58. Löjtnant Svante Fleetwood, I 1 (var Intendentaspirant) 59. Löjtnant Pehr-Erik Malmström (far till syster Elisabeth) 60. Löjtnant Sten Sandgren.

Från 299 kr

Rådhuset Härnösand. År 1764 väcktes frågan om ny gymnasiebyggnad i Härnösand. Ett förslag till stenbyggnad av byggmästaren Per Hagmansson i Sundsvall omtalas 1784 men godkändes inte av Överintendentsämbetet utan remitterades till arkitekten Olof Tempelman, vars omarbetning godkändes 1785. Den viktigaste förändringen var att ett tänkt torn togs bort och den karakteristiska rotundan lades till; den kan mycket väl ha inspirerats av Gustaf III, som 1784 återvänt från sin italienska resa. Tempelmans ritningar visar en tvåvåningsbyggnad med sadeltak. Huvudfasaden har i mittaxeln en rotunda, till drygt en tredjedel av diametern indragen innanför fasadlivet och bestående av tolv släta doriska kolonner med triglyffris och en kupol, krönt av ett litet klot. Fasadpartierna på ömse sidor om pelarhallen har vardera fem fönsteraxlar med högre fönster i övervåningen. Under taklisten löper längs hela fasaden ett latinskt textband. I bottenvåningen fanns gymnasiets och trivialskolans lokaler, medan övervåningen disponerades av konsistoriet. Här finns också byggnadens största rum, festivitetssalen. Dess kateder ritades också av Tempelman och de sfinxer som flankerade katedern (nu i Härnösands bibliotek) snidades av storsnickaren Pehr Westman från Hemsön i Ångermanland. Byggnadsarbetena påbörjades 1790 och gymnasiet invigdes 20/6 1791. En jämförelse med byggnadens utseende idag visar att Tempelmans ritningar i allt väsentligt följts. Den ursprungliga färgsättningen är dock okänd. Fasaden restaurerades 1960, då den nuvarande rödaktiga färgen tillkom, och senast 1983, då den sannolikt ursprungliga blå färgen i kupolens valv togs fram. När ett nytt läroverk uppfördes 1882 såldes huset till staden och blev rådhus. Fram till 1910 var även telegrafstationen inrymd här. Bygganden inrymmer nu kommunens kansli och sessionssalar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 RAÄ

Från 299 kr

Åberg. År 1855 flyttades tillverkningen till Kalmar och firman fick då namnet Fredriksdahls Tändsticksfabrik, belägen på gränsen till >Manilla på den s.k. Kantorsgården. Fastigheten kom senare att ingå i Arencos område. Tidvis kallades F även Gamla Tändsticksfabriken, Manilla Tändsticksfabrik respektive Kalmar Tändsticksfabrik, ej att förväxla med det företag som startade 1906 med samma namn. Åberg drev fabriken fram till 1870, dock med produktionsuppehåll 1861-1866. Under en kort period stod Frans Fagerström som ägare. Fotografen Erik Kreuger gick in som delägare 1868 och två år senare övertog hans bror Pehr Edvard >Kreuger företaget genom sin firma P. E. Kreuger & Jennings ägandet. Till fabriksledare utsågs Edvard Kreuger, son till P.E. Kreuger och far till Ivar och Torsten Kreuger. Genom familjen Kreugers insteg som ägare i denna fabrik kom F framöver att indirekt få stor betydelse för hela världens tändsticksindustri. Liksom flera andra svenska >tändsticksfabriker såldes F 1887 till det nya försäljningsbolaget The Swedish Match Company som emellertid gjorde konkurs några år senare men fabrikerna drevs vidare under likvidation fram till 1910. F drevs sedan vidare av familjen Kreuger fram till 1913, då den gick upp i det nybildade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker, ofta kallat Kalmartrusten, under Ivar Kreugers ledning. År 1917 bildades det stora bolaget Svenska Tändsticks AB genom sammanslagning av Jönköpingstrusten och Kalmartrusten, även det med Ivar Kreuger som vd. F som var byggd i trä brann ner 1907 men återbyggdes följande år och fabriken placerades då på andra sidan järnvägen där Postens terminal numera är belägen. Fabriken byggdes ut 1916 men 1924 upphörde verksamheten och all produktion i Kalmar koncentrerades till >Kalmar Tändsticksfabrik. Som mest var 240 personer sysselsatta vid F. Lokalerna övertogs av AB K. G. Johansson Metallskrot. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/f/fredriksdahls-taendsticksfabrik.html)" >Tändsticksetikett från Fredriksdahls tändsticksfabrik. "Fredriksdahls Tändsticksfabriks Paraffinerade Säkerhetständstickor" Fredriksdahls Tändsticksfabrik har sitt ursprung i den tändsticksfabrik som startades 1847 i Vassmolösa av Frans Otto >Åberg. År 1855 flyttades tillverkningen till Kalmar och firman fick då namnet Fredriksdahls Tändsticksfabrik, belägen på gränsen till >Manilla på den s.k. Kantorsgården. Fastigheten kom senare att ingå i Arencos område. Tidvis kallades F även Gamla Tändsticksfabriken, Manilla Tändsticksfabrik respektive Kalmar Tändsticksfabrik, ej att förväxla med det företag som startade 1906 med samma namn. Åberg drev fabriken fram till 1870, dock med produktionsuppehåll 1861-1866. Under en kort period stod Frans Fagerström som ägare. Fotografen Erik Kreuger gick in som delägare 1868 och två år senare övertog hans bror Pehr Edvard >Kreuger företaget genom sin firma P. E. Kreuger & Jennings ägandet. Till fabriksledare utsågs Edvard Kreuger, son till P.E. Kreuger och far till Ivar och Torsten Kreuger. Genom familjen Kreugers insteg som ägare i denna fabrik kom F framöver att indirekt få stor betydelse för hela världens tändsticksindustri. Liksom flera andra svenska >tändsticksfabriker såldes F 1887 till det nya försäljningsbolaget The Swedish Match Company som emellertid gjorde konkurs några år senare men fabrikerna drevs vidare under likvidation fram till 1910. F drevs sedan vidare av familjen Kreuger fram till 1913, då den gick upp i det nybildade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker, ofta kallat Kalmartrusten, under Ivar Kreugers ledning. År 1917 bildades det stora bolaget Svenska Tändsticks AB genom sammanslagning av Jönköpingstrusten och Kalmartrusten, även det med Ivar Kreuger som vd. F som var byggd i trä brann ner 1907 men återbyggdes följande år och fabriken placerades då på andra sidan järnvägen där Postens terminal numera är belägen. Fabriken byggdes ut 1916 men 1924 upphörde verksamheten och all produktion i Kalmar koncentrerades till >Kalmar Tändsticksfabrik. Som mest var 240 personer sysselsatta vid F. Lokalerna övertogs av AB K. G. Johansson Metallskrot. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/f/fredriksdahls-taendsticksfabrik.html)

Från 299 kr

Porträtt av Abraham Ahlquists (1794-1844) Ahlqvist gick i skola i Kalmar 1804; student i Uppsala höstterminen 1813; fil mag 1818-06-16; prästvigd samma år 20/12 i Kalmar; collega scholæ i Kalmar 1820-09-15; konrektor 1826-03-28; pastoralexamen 1825-04-30; kyrkoherde i Runstens församling samma år 22/9, tillträdde 1827-05-01; prost över egen församling 1831-09-18; kontraktsprost i Ölands medelkontrakt samma år 14/12; riksdagsman 1828 och 1834; inspektor för pedagogien i Borgholm 1841; medlem av Götiska förbundet 1825; korresponderande ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1829; samma akad:s ombud på Öland samma år; ledamot av Kungliga Lantbruksakademien 1831; av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1833; av Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab i Köpenhamn 1834 m fl lärda samfund. Hans Ölands historia och beskrifning 1822-27, har vunnit stort anseende och hans Anmärkningar öfver Ölands fysiska beskaffenhet och vegetation 1821, lämna, liksom hans Flora Runsteniensis 1815-17, viktiga bidrag till kännedomen om det blomsterrika Ölands naturförhållanden. Han gav också bidrag till Nils Isak Löfgrens utgåva av ett herdaminne för Kalmar stift, Clerus Calmariensis. Under sin tid i riksdagen använde han tiden mest till arkivforskningar, varav frukten blev hans Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur Presteståndets archiv fr. 1523-1649, ett arbete vari han biträddes av prostarna Sven Peter Bexell och Anders Lignell, men som aldrig hann avslutas före hans död. Ahlqvist är en typisk representant för den s.k. linnéanska prästtraditionen. Död 1844-07-09 klockan 18 vid Vickleby Hälsokälla i Stora Frö i Vickleby socken, av leverinflammation och nervfeber. Begravd 1844-07-19 vid Runstens kyrkas södra sakristivägg tillsammans med sin hustru och dottern Catharina Helena. Gift 1826-09-01 i Kalmar stadsförsamling med jungfrun Sara Gustafva Bruun, född 1801-05-04 i Kalmar stadsförsamling, död där 1866-01-21 av bröstkramp, 64 år, 8 mån, 17 dagar gammal, dotter till handlanden i Kalmar Peter Bruun och Sara Maria Brandtberg. Barn: Barn: Pehr Ahlqvist, född 1827, tullkontrollör, död 1878. Sara Maria Ahlqvist, född 1831-01-13 i Runstens sn, död ogift och barnlös 1879-09-20 i Resmo sn. Hilda Augusta Ahlqvist, född 1832-10-17 i Runstens sn, död 1896-03-04 i Vislanda sn. Gift 1854-08-22 i Runstens sn med kyrkoherden i Resmo församling Carl Ludvig Carlsson Johanna Charlotta Ahlqvist, född 1836-03-08 i Runstens sn, död ogift och barnlös 1895-05-01 i Mörbylånga sn. Alfred Gustaf Ahlqvist, född 1838; lektor vid H:a lärov, historisk författare; död 1881. Catharina Helena Ahlqvist, född 1840-12-13 i Runstens sn, död där 1841-06-11.

Från 299 kr