Här räfsar Margareta, Smiss-Gretä, Persson, 43 år, och Margareta, Gret-Majän, Johansdotter, 58 år, från Kauparve vid Käldvägen havre på Smiss åker alldeles väster om gårdsparten. Kvinnorna är lite finare klädda med hatt och handskar. De kala Lausbackar syns i bakgrunden med Botvide kvarn skymtande i fjärran.
Från 299 kr
Fie Jakob Karlsson lastar ett släklass på vagnen. Lasset är förvånansvärt smalt, men blir i stället ganska högt. Det verkar vara vanligt med smala lass när det är tungt. Det är Fäi-Jakås egna hästar han kör med denna gång. Troligen är bilden tagen strax väster om Brändu fiskeläge vid Nyen på När där Fie har samfälld släktäkt. Hela Lausviken ligger innanför.
Linet skall ryckas upp ur jorden, ett mödosamt arbete. Här rycker Botels kvinnor lin. Kvinnorna kan vara Josefina Hansson gift Thomsson, 42 år, och svägerska till Olivia Hansson, 44 år, i mitten med dottern Elinda 17 år t h. Kvinnorna har vanliga arbetskläder och duk på huvudet. Bilden är tagen några hundra meter väster om gården, husen som skymtar ligger på Anderse kväiar.
Läil-a är ån som rinner från Garde väster om landsvägen nära Bönde. Stället i bakgrunden var Johan Bergströms på Masses tid och låg då under Botvide, sedan Bönde, se Bild 670-672. Masse hade nog tankar på att ta fler bilder av broar, men det blev inte något mer.
Bodins manbyggnad ses här från änget, men det är lite osäkert vilket änge det är frågan om. Stora landsvägen går bakom tunen framför huset, så med änget avsågs troligen det som blev den nya gårdstomten väster om vägen och där den nya ladugården redan byggts. Huset är från 1700-talet, vilket bl a ses på de rätt tätt sittande fönstren på gaveln. Se Bild 639.
Här ligger skuporna och väntar på att bli uppställda i rakar. Bilden är verkligen tagen på Smiss Vilhelm Karlsson åker väster om gården. Masse har riktat kameran snett ner mot sjön, vilken syns mellan skogsdungen söder om Daustäde änge t v och Smiss änge t h. Tunen bakom rågåkern står längs kviorna ner till Smissparterna.
År 1924 bjöd på ett sällan skådat vårflöde. Fram mot april drabbades Mellansverige där inte minst Östergötland översvämmades. Händelsen gav upplag för landets vykortsproducenter, som här när Tinnerbäckens flöde genom Linköping nådde kritiska nivåer. Personerna står på spången som förband Tinnerbäckslyckorna med stadens centrala delar, något väster om dagens Hamngata.
Järstad kyrka dokumenterad av Östergötlands museum 1939. Kyrka har en mycket komplicerad byggnadshistoria och dess ursprungliga planform är inte helt klarlagd. Den uppfördes sannolikt under 1200-talet med rektangulärt långhus och smalare kor. Under senare delen av medeltiden tillkom kyrkans vapenhus och sakristia. Vid något tillfälle har även långhuset förlängts åt väster.
I Styra har begravningsplatsen legat öde sedan församlingens kyrka revs sommaren 1861. Upprinnelsen var att den tidigare annexförsamling till Varv sammanslogs med densamma till en kyrkosocken med gemensam kyrka och kyrkobok. Kyrkoruinen i Styra övertäcktes med jord men gravvårdarna fick stå kvar. Här en vy från väster 1929.
Även den väl förtrogne med Linköping kan tveka inför en första anblick mot bildens anläggning. När stadens teater stod färdig 1903 var dess omgivningar ännu till stor del opåverkade av stadens kommande utbredning. Vy från Brandstodsbolagets tomt med blicken vänd mot väster.
Utsikt från Heda kyrka mot väster med Omberg i fonden. Invid vägskälet drev länge far och son, Herman Albin och Bernhard Jonsson handelsbod. Den förstnämnde hade 1877 fått möjlighet att uppföra det väl tilltagna bostads- och affärshuset på den gamla kyrkjorden. Här är tiden omkring 1915.
Portätt av Henric Westman, här iförd uniform i sin egenskap av kapten vid Första livgrenadjärregementet (sedermera I4) i Linköping. I sitt privata ägare till Valla gård väster om Linköping. På ålderns höst kom han att donera gården med mark till Linköpings stad att förvalta i Westman-Wernerska fonden, vars betydelse för kulturlivet i Linköping kan inte överskattas.
Den nya kyrka i Sankt Anna uppfördes under åren 1819-1821, men invigdes först 1824. Byggnaden karaktäriseras av stor bredd, stora fönster och halvrunt kor. Det enkla sadeltaket pryds i väster av det påfallande låga tornet. Till vänster ses kyrkskolan under uppförande.
Sankt Anna kyrka och skola. Den nya kyrka i Sankt Anna uppfördes under åren 1819-1821 men invigdes först 1824. Byggnaden karaktäriseras av stor bredd, stora fönster och halvrunt kor. Det enkla sadeltaket pryds i väster av det påfallande låga tornet. Skolhuset stod färdigt 1902.
Den gamla gästgivaregården i Östad är belägen strax väster om Väderstad. Härifrån kunde man välja att fortsätta sin resa till gästgiverierna Vadstena, Skänninge, Mjölby, Hästholmen, Backasand i Stora Åby och Dala i Ekeby eller Nyby i Väversunda. Hållgården i Östad var i bruk från åtminstone 1720 tills det drogs in 1896. Här dokumentrerad av Östergötlands museum 1978. Vy mot nordväst.
Utan god orientering kring platsens historia, torde denna husrad i Linköping vara hart när omöjlig att bestämma. Fastigheten Nygatan 17 och påföljande hus kom att rivas för att ge plats för utläggningen av Lilla torget (Gyllentorget) och rådande kontors- och affärhus väster om den öppna platsen. Foto 1967.
Den gamla gästgivaregården i Östad är belägen strax väster om Väderstad. Härifrån kunde man välja att fortsätta sin resa till gästgiverierna Vadstena, Skänninge, Mjölby, Hästholmen, Backasand i Stora Åby och Dala i Ekeby eller Nyby i Väversunda. Hållgården i Östad var i bruk från åtminstone 1720 tills det drogs in 1896. Här dokumentrerad av Östergötlands museum 1978. Vy mot nordost.
Cloettas etablering i Ljungsbro kom att få en avgörande betydelse för orten. Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten för en expansiv satsning. Produktion i den nya anläggningen uppges kommit igång på allvar under 1902. Odaterad bild från tiden kort efter invigningen.
År 1926 påbörjades en arkeologika undersökning av området omedelbart väster om klosterkyrkan i Vadstena. Lämningarna lyfte fram delar av platsens forna munkkloster och som synes rönte undersökningen stort intresse. Här en större grupp samlad för att upplysas om de resultatet som nåtts till sommaren 1928.
Interiör från Cloettas vid tid helt nyligen invigda anläggning i Ljungsbro (Malfors). Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten till ny fabrik som stod klar 1901. Produktion uppges kommit igång på allvar under 1902.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.