Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Här ses en del av den gamla stadsmuren.
Från 299 kr
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande tjärhovet. I den syrefattiga lera hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 under ledning av Harald Åkerlund. Den bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Slottsfjärden i Gamla staden. Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande tjärhovet. I den syrefattiga lera hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 under ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga lera hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Arbetet under av bryggan. Ingenjör Harald Åkerlund längst till vänster.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Det bedrevs som AK-arbete. Loket man transporterade bort fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande tjälhovet. I den syrefattiga lera hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 under ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Loket hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den Syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Tryckt text på kortet: "Fjällbacka. För ett 60-tal år sedan räknades Fjällbacka som Bohusläns livligaste fiskeläge. Numera är fisket av mindre betydelse, och befolkningen ägnar sig i stället åt handel och arbete i de många stenbrotten i närheten." "C. TOPPELIUS." "BOHUSLÄN 29 STF". "SVERIGEBILDER SVENSKA TURISTFÖRENINGEN".
Lieslåtter på fäboden Åsmundshyttan Nr 9, "Erik Anders". Från vänster är det Per Hansson sonen Joel Hansson och Arnold Jönsson. De tar ett varsit slag som syns på bilden bortanför dem, där hösträngarna ligger där de tidigare gått fram. Det var ett ansträngande arbete att slå åkrarna med lie. Bilden finns med i Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. Bild 5:3.
Arbete med järnvägsbron över nya trafikkanalen. Bron blev godkänd i augusti 1916 och togs i bruk strax därefter.. Bakom bron ligger fortfarande banvallen kvar över kanalen, vilken när bron stod klar muddrades bort. På bron poserar 12 manspersoner. Järnvägsbron är ritad av en svensk, men konstruktionens upphovsman är Joseph Baermann Strauss, vilken ritat den något mer kända Golden Gate-bron i Kalifornien.
Arbete med järnvägsbron över nya trafikkanalen. I bruk från augusti 1916. På fotografiet ses sju manspersoner poserande uppe i bron. Till vänster ser man järnvägens banvall, vilken när bron stod klar muddrades bort. Bron är ritad av en svensk, men konstruktionens upphovsman är Joseph Baermann Strauss, vilken ritat den något mer kända Golden Gate-bron i Kalifornien.
Brassons syfabrik Hulu, Tvärred sannolikt på 1930-talet. Fr.v. Ruth Andersson, Evert Haglund, Eva Johansson-Bohlin, Thorild Johansson och Helhe[?] Haglund. Till h. Elin Andersson-Öberg, Inga Tholander-Sundin. Många som hörde till jordbruket fick arbete i socknens syfabriker och med lönsömnad hemma.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.