Griftegården i Linköping en snörik vinterdag 1901.
Från 299 kr
Flanörer i den vid tiden nyligen invigda Folkparken i Norrköping. Ännu kunde inte de nyplanterade träden ge svalka men allt har en början.
Genom grenverket skymtar huvudbyggnaden till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. Kurbadet öppnade 1898 och när det lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Två "motionerande" kvinnor på promenad invid Kneippbadens kuranstalt i Norrköping. Sannolikt var de gäster vid kurbadet som vid sidan av de där rekommenderad kallvattenbehandlingar förespråkade motionspromenader, vartill promenadstråket utmed Motala ström passade synnerligen väl.
Strandpromenaden i anslutning till kuranstalten Kneippbaden i Norrköping. Vid sidan av de vid kurbadet rekommenderade kallvattenbehandlingar förespråkades motionspromenader, vartill promenadstråket utmed Motala ström passade synnerligen väl.
Motiv på glasplåt som av svårförklariga skäl maskerats. Oavsett ser vi Karlshovs herrgård i Älvestad, där delar av ägarfamiljen Fredholm sökt skuggan i vänster bildkant. Bland identifierade personer ser vi godsägare August Fredholms maka Helga Cavallin sittande i mitten på bänken vänd mot fotografen. På sin vänstra sida har hon makarnas äldsta dotter Signe och i barnvagnen skymtar deras sistfödde son Nils. Parets övriga barn ses på rad till vänster i Einar, Jane och Hildur. Följande, ensamt sittande kvinna, är godsägarens dotter Ingrid från sitt tidigare äktenskap. Bilden kan för övrigt antas vara tagen i samband med hennes bröllop som stått på godset den 5 september 1896. Övriga personer i bilden har inte identifierats.
Östra Centralbanans sträckning genom Vårdnäs, med stoppställe i Bestorp och Brokind, kom att stärka bygden på allehanda vis. Traktens vackra natur med sjönära lägen attraherade inte minst välbeställda linköpingsbor att uppföra sommarvillor för sina familjer. Från järnväglinjens invigning 1902 uppfördes ett flertal sommarboställen, bland annat på ägorna till Saxtorp och kyrkans jord utmed Stora Rängen. Ett av dessa var bildens Sjövik på utjorden Kläppas mark. Sannolikt uppförd av handlare Axel Peterzén (1844-1906), under alla omständigheter ägd av dennes sterbhus från hans död. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Onämnt motiv från Vårdnäs socken. Sannolikt utsikt från någon av flertalet sommarbostäder i trakten av Brokind. Mellan växtligheten skymtar spåret till Östra Centralbanan, invigd 1902.
Västerbybro över sundet mellan Lilla och Stora Rängen. Under åren 1896-1910 sköttes den av brovaktare Gustaf Adolf Andersson och tillsammans med sin hustru Kristina disponerade han Västerby brovaktarstuga på bilden. Som den lille fiskaren vid sjökanten ser vi sannolikt någon av parets bägge söner.
Stämningsfull studie av Trollsjön (även Tarmgölen) i Vårdnäs.
Panorama över den mäktiga Karl Johan-slussen en sommarkväll 1903. På väg uppför slusstrappan skymtar S/S Per Brahe, som gått till historien för sin dödsbringande förlisning utanför Hästholmen 1918.
Handlarna John Brobeck och Mauritz Hydén vid ett strandhugg intill Bergs slussar år 1900. Vi kan tänka oss att de bägge segelintresserade herrarna precis nöjesåkt på sjön Roxen. Den korta sjövägen mellan deras stadigvarande bostäder i Linköping och respektives sommarboställe i det näraliggande Roxenbaden, krävde knappast någon matrast.
Utblick över Motala ström strax nedströms fallet i Malfors.
Motiv från Sturefors 1902. Vid tiden för bilden hade Östra Centralbanan invigts så precist att anordningar och överblivet byggnadsmaterial ännu inte helt avlägsnats. Risnäs bro i förgrunden hade gjorts svängbar och sköttes av särskild brovaktare. Först ut på den posten var Johan Gottfrid Hammarlund, som tillsammans med hustru och dotter hade tjänstebostad till vänster utanför bild. I fondens dis anas det egentliga Sturefors, där två av ortens mer dominerande byggnader skulle komma drabbas av eldsvåda i tät följd. Kyrkan 1961 och prästgården längst till höger 1963.
Vy över Stångån söder om Sturefors utmed sträckan Risnäs och Skorpafallet.
Vy mot Solberga omkring förra sekelskiftet. Godsets huvudbyggnad uppfördes omkring 1750 genom försorg av dåvarande ägare generalmajor Simon Jacob Wennerstedt. I sammanhanget stiftades Solberga med underlydande gårdar till fideikommiss. Genom arv och giftemål kom Solberga att vid 1800-talets mitt övergå i släkten Dankwardt-Lillieströms ägo.
Vy från Högabacken mot det som fanns av dagens centrala delar av Rimforsa 1902. En ny tid för det blivande samhället har emellertid precis brutit in. Till höger om stugan skymtar den då nyligen färdigställda stationsbyggnaden, stoppställe på den just 1902 invigda Östra centralbanan. Till höger i dis ses ligger ortens gästgiveri, ett uttryck för det äldre rese- och transportväsendet.
Interiör från Örberga kyrka 1903. Bilden visar i stora drag det inre uttryck kyrkan erhöll efter 1885 års restaurering.
Motiv från Vreta Klosters kyrkoområde. Bilden visar en till klostret hörande spannmålsbyggnad, daterad till 1289. Sedan 1910-talet använd som stenmuseum.
Stjärneviks säteri 1904. Vid tiden för bilden ägdes gården av Riddarhuset men arrenderades av Adolf Ludvig Edvard Nelzén, född i Loftahammar 1854. Möjligtvis är han mannen i dörröppningen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.