Porträtt av Per Sondén. Född i Linköping 1853 växte han vid sidan av födelsestaden upp i Skeda, Kvillinge och Skara där fadern erhållit tjänst som kyrkoherde respektive domprost. Under sitt vuxna liv kom Per Sondén vid sidan av författarskap att tjänstgöra som arkivarie vid Riksarkivet. Privat var han från 1885 gift med Berta Katarina, född Beckman. Han avled skriven i Danderyd vid 102 års ålder.
Från 299 kr
Makarna Emerik och Emy Viktoria Wenström i bostaden Boiro i Linköping. Makarna välkomnade ett antal fosterbarn till sitt hem. Enligt påskrift ska flickan på bilden vara deras första, Sigrid, som paret vidare kom att adoptera. Till Linköping hade paret inflyttat från Bromma 1896. Främsta skälet torde varit Emeriks erbjudna tjänst som stadens telegrafkommissarie. Hustrun var under många år ordförande i KFUK. Odaterad bild från tiden omedelbart in på förra seklet.
Ungdomsporträtt av Tage Wigander. Född i Linköping 1853 som son till apotekare Anders Fredrik Wigander och dennes hustru Emma Gustafva Godée. Upplysningsvis var det endast Tage av parets sex söner som överlevde barnaåren. I vuxen ålder och efter högre studier i Uppsala kom Tage vidare att få tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. Med undantag från en kortare tid i Norrmalm kom han i huvudstaden att vara bosatt på adresser inom Hedvig Eleonora församling. Han avled som ogift 1916.
Ungdomsporträtt av Ebba Tibell. Född och uppvuxen i Linköping kom hon att utbilda sig till småskolelärare i Stockholm. Redan som seminarieelev tog hon dock periodvis tjänst som privatlärare. Från år 1886 var hon stationerad som lärare i östgötska Stora Åby socken och där blev hon kvar till sin pension 1924. Efter en kort tid i Mjölby flyttade hon åter till Linköping och blev där kvarboende till sin död som ogift 1932. Fotografiets datering kan genom fotografens verksamhetsadress bestämmas till åren 1876-77.
Porträtt av bokhandlare Henrik Sandberg. Född 1850 i Linköping som son till Per Gustaf Sandberg och makan Anna Helena Wigholm. Efter studier i Göteborg kom han i tjänst vid Alexis Grönvalls bokhandel i Stockholm. Rörelsen kom han senare att överta och namngav den Sandbergs bokhandel. Bokhandeln som låg i hörnet av Sturegatan och Humlegårdsgatan omvandlades till aktiebolag 1895 och kom att bli en av landets förnämsta boklådor. Gift 1909 med Ulrika Sofie Linnea, född Elgenstierna.
Ett brevkort med en sällan sedd vy mot Linnégatan 6 i Linköping. Bevarat genom en hälsning till pigan Hulda Hallberg, som kort efter hälsningen lämnade Åtvidaberg för att ta tjänst hos apotekare Lundgren bosatt i huset mittemot. Man kan tänka sig att avsändaren var en tipsande väninna, som för sin del tjänstgjorde hos lantmätaren Axel Teodor Calén, som då nyligen låtit uppföra Linnégatan 6. Adressen kom vidare att ändras till Linnégatan 4.
Porträtt av lektor Lars Fredrik Isander. Inflyttad till Linköping från Uppsala 1862 för tjänst vid Linköpings Elementarläroverk. Från 1863 gift med Matilda Augusta Löf. Vid sidan av sin profession rönte Isander stor respekt för sina insatser inom simkonsten och speciellt för Linköpings Allmänna Simsällskap (LASS). Vid en nödvändig rekonstruktion av sällskapet utsågs Isander till ordförande och promotor. Hans namn finns även bevarat genom det av honom uppfunna Isanderska hoppet, ett av simhopptabellernas svåraste men också vackraste hopp.
Porträtt av Anders Johan Hjälm. Son till livgrenadjären Nils Johan Hjelm och Maja Stina Samuelsdotter, vid tiden för sonens nedkomst boende i Korsnäs grenadjärtorp på Gärstad ägor i Rystad socken. Efter studier gift 1877 med stockholmsfödda Hilma, född Samuelsson. Paret förenades efter giftemålet i Arnö, där Hjälm erhållit tjänst som vice komminister. Året därpå flyttade makarna till Alfta efter att Hjälm blivit utsedd till kapells- och brukspredikant i Svabenverks kapellsförsamling i Alfta socken. Från 1890 var de kyrkoherdepar i Vittinge, Uppsala län.
Tankmotorfartyget Algol av Trelleborg, vilken minsprängdes mellan Falsterbo fyrskepp och Falsterborev den 13.12 1939. Besättningen räddad. Efter ett par olyckstillbud med strandningar av vraket påbörjades under sommaren 1940 bärgningen. Skrovets två halvor bärgades efter många svårigheter samt infördes till Kockums varv där det åter sammanfogades samt återinträdde i tjänst i maj 1941. Under namnet Soya VII gick hon strax efter över i tyskt ägo. Efter kriget överlämnad till engelsmännen och erhöll först namnet Empire Tigaven och sedermera omdöpts till Peter M.
Sjötorps varv. Förre kvartersmannen vid sjötorpsvarv, Gustav Adolf Larsson, född den 4 aug. 1870 i sjötorp. Larsson började arbeta på Sjötorps varv 1882. Åren 1897-1898 var han anställd i Halmstad hos en dansk varvsägare Franzén. Åren 1899-1900 tjänstgjorde han hos Plym vid Liljeholmen och därefter mellan åren 1900- 1 jan. 1944 vid Sjötorps varv. Larssons far, död omkr. 1869 var i tjänst hos dåvarande ägaren av Sjötorps varv, Johannes Larsson, dit han kom från annan ort.
Arbetståg med lokpersonal och rallare vid Semlabacken år 1901. Lokförare Johan Ferdinand Karlsson "Askersunds-Kalle" född 6/3 1863 död i Tureberg 4/10 1956, lokeldare Axel Bernhard Ljunggren född 25 november 1874. Pojkarna på fotografiet är från vänster Ivar Karlsson (Carnefeldt), Erik Gustaf Karlsson (Carnefeldt). Erik blev senare lokförare vid SWB och åtnjöt samtidigt med sin fader under 5 år pension. Loket SWB A 7 i tjänst 1875-1922.
SWB:s verkstad i Västerås augusti 1895 eller 1896. SWB 33 står utanför verkstaden kopplad till en mängd vagnar. I tjänst på lok 33 Förare Otto Bergkvist född 1/1 1862, Eldare Karl August Andersson född 1/3 1876, I svart kostym Maskiningenjör Elis Simon Cronstrand född 9/7 1837, I vit rock kontorsskrivare Karl Oskar Almberg född 1/12 1854, stående på bron Grindvakt, banvakt nr 52 J. P. Eriksson född 12/3 1842.
Porträtt av Elfrida Andrée, en av de första kvinnliga telegrafisterna vid Telegrafverket med anställning men också den första kvinnliga domkyrkoorganisten i Sverige och en framstående kompositör. Hon har blivit en symbol för alla kvinnor som sedan fick anställning inom statlig tjänst, tyvärr inte först och främst på grund av sina kunskaper och färdigheter utan främst med anledning av att de var en billigare arbetskraft än männen.
Hellefors Bruks AB Lokomotiv 1 tillverkat vid Kristinehamns Mekaniska Verkstad 1883, Kristinehamn. 6-hjulig, 6-kopplad med tankar mellan framplåtarna. Cylinderdiameter: 166, slagets längd: 320, drivhulens diameter: 600, fasta hjulbasen: 1940, spårvidd: 742, allt mätt i millimeter. Ångtryck: 12 atm. Dragkraft: 880 kilo. Vikt i tjänst: 7000 kilo. Kolboxens rymd: 168 kilo. Vattentankens rymd: 565 liter. Befprdrad bruttolast i stigning 1:50 med 12 kilometers hastighet per timme 36 ton exl. maskinen.
Text på baksidan av bilden: "1011 b. U.M. 7162. 6262. Fotografi nr. 2 över Kongokrokodilens montering av konservator Hilmer Skoog å Göteborgs musei gård juli 1918. Skinnet skänktes 1915 till Uddevalla museum av sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst (ännu 1918). Priset på monteringsarbetet i förstklassigt skick är 250 kronor. De 4 fotografierna gåva av Skoog till Uddevalla musei intendent Knut Adrian Andersson 16/8 1918."
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet uppvikt en gång, adressida och sigill.
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevets första sida.
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min farmor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet hopvikt, adressidan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.