Gransholms herrgård, 1946.
Från 299 kr
Lessebo, 1967.
Konga, 1947.
Delary, 1950-talet.
Järnbruket i Åryd grundades vid mitten av 1600-talet. Grundaren var holländaren Arnold De Rees (1612-1668), som också var verksam vid Huseby bruk. Tillverkningen upphörde vid slutet av 1880-talet. År 1899 ströks bruket ur Kommerskollegiets lista över järnverk. Järnhanteringen kom att ersättas av träindustriell verksamhet.
Hyltebruk är ett typiskt brukssamhälle som vuxit upp kring Hylte bruk, grundat 1907 och i dag ett av världens största tidningspappersbruk med 920 anställda.
Lessebo, Disponentbostaden, 1946.
Timsfors anlades som järnbruk av sjökaptenen Anders Thim (1769-1820) år 1798. Han utnyttjade läget vid den närliggande ån Lagan för att förse bruket med energi. Senare började man tillverka papper på bruket, vilket man gjorde ända fram till 2006. Runt om fabriken växte ett småskaligt brukssamhälle fram.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
År 1871 tog Malmö Trämassefabriks AB över Delary Järnbruk och byggde en sulfatfabrik som startade 1872. Efter brand 1875 startade verksamheten på nytt 1877. Nu hade man dessutom byggt till en mekanisk verkstad och här tillverkades så småningom både lokomotiv och vagnar. Malmö Trämassefabriks AB upplöstes 1900 och Svenska Sulfatcellulosa AB bildades. År 1909 övertog Strömsnäs Bruks AB Svenska Sulfatcellulosa AB. Fabriken lades ned 1981.
Lessebo, 1959.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen ägde rum ända fram till 1978 då bruket lades ner.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen pågick ända fram till 1978 då bruket lades ner.
Gransholm, 1946.
Lessebo, 1961.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.