Västra frontens mittparti sedan vallgraven utgrävts. Hemliga värnets murverk konserverats och har med dess vindbrygga rekonstruerats. Vattnet är ännu inte insläppt i vallgraven. Foto: H.Å. 1934. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Från 299 kr
Kalmar slott. Detalj av Kungsmakets panel. Detaljskisser av Nils Månsson Mandelgren 1848. I övre raden från vänster fält 24 och 21. I undre raden fälten 12 och 20. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Brudkista med snidad och inlagd dekorerring, daterad 1576. Sydtyskt arbete. Foto Bayer Nationalmuseum, München. Bridel chest decorated with carvings and inlay, dated 1576. South German work. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Västra vallens mellersta del. Till höger vallens inre stödmur med en rundbåbig port "Som man går på slottsvallen" huggen i Roland Modelas verkstad och uppsatt 1567. Stensättningen i förborgen är en del av körvägen upp på vallen. Foto N.L. 1955. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Västra postejen. Centralrummets interiör mot söder. Det nedersta murhålet mitt i bilden för till förbindelsegången till södra förbogen. Foto N.L. 1957. Jämför plansch 43. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Västra postejen sedd från sydväst. Längst till höfer på postejens ¶vre del dörren till en latrin som hängt på muren. Längst till höger Södra tornet. Foto N.L. 1957. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Del av ruttak från festsalen i det så kallade Winkelreidhaus i Stans, kantonen Unterwalden i Schweiz. Nu i Landesmuseum i Zåurich. Dekorationen är tryckt på papper och klistrad på underlaget. Såväl tak som dekoration från omkring 1563. Foto: Landesmuseum i Zürich. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Ritning över kungsmakstornet. Sammanföres på en sida med gemensam bildunderskrift. Bör stå så nära ... 4 och 5 som möjligt, helst ungefär i skarven mellan dem. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Die Kriegsstube i rådhuset i Lübeck. Detaljer av dörrar med intarsiaornering av Anton Evers den yngre omkring 1600. "Die Kriegsstube" in the Town Hall at Lübeck. Details of door with intarsia decoration by Anton Evers the younger. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Automat för mjölk i Linköping. En kvinna visar hur man fyller på sin mjölkkanna med mjölk. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Kalmar slott, spis med omfattning av kalksten i drottningsalen (pl10 rum nr 65); huggen i Roland Mackles verkstad 1560. Det tresidiga överstycket och dess fialer övermålade med kalkfärg på väggens putsyta. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Överst visas bildskärpans beroende av föremålsavståndet, nederst hur uppkomen oskärpa minskas genom avbländning. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 72.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Formler och uträkningar för hur långt skärpan räcker för olika avståndsinställningar. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 78-83.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Hur åstadkomma en skarp bild vid mikrofotografering trots att objektivet tenderar att ge skålformig bild?
En av de största mängderna radioaktivt material som vid tiden för fotografiet ifrågakommit i ett industriellt experiment användes av Ford Motors Co. Ca 3 kg radioaktivt järnspån blandades med 76 ton av samma metall och lades i en smältugn. Bilden visar hur smältans gaser undersökes för sin radioaktivitet. Provet visade att järnspån inte var lämpligt att använda i smältan, förrän det formats till klumpar.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Diagrammet visar hur primära färger - röd, grön och blå - och svart-vitt, erhålls från kompletterande färg kan åstadkommas genom lämplig kombination av dessa tre kompletterande färger.
Enligt fotografens notering: "Shiftas "galarne" ifrån storlucka ned på deck, innan vi kom in till Delagas Bay. Den som står längst akter, närmast rören, är en Lincoln bagge. De har inga horn. Jag lägger en lock af ull, klippt från ryggen af denna bagge. Det är nog inte det längsta. Äfven lägger jag en liten "ulldott" från en Merino. Se hur fin den är".
Ritning över Bastionen Christina Regina. Detalj av ritning 1861-62 av Arvid Hjortsberg, Stockholm, till gasverk i Kalmar. Orginalritning hos Gas och Elverket. Lusthus ochutsiktsplats på bastionens spets. 1693-97 pågick jordfyllningen bakom stadsmurarna. Enligt ritning 1697 som exakt visar hur mycket som fyllts.
Vy från byggandet av Ölandsbron. Här ser man hur vägbanan på högbron gjuts från vagnar som, hängande under bron, matades fram från pelare till pelare. I bildens vänstra nederkant syns den tillfälliga vägbank som byggdes från Svinö och ut i sundet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.