Grannarna på Smiss Artur Karlsson och Vilhelm Karlsson (de var inte släkt) har byggt en ovanligt stor fiskebåt, tvåmänning, tillsammans. Här ligger den nytjärad utanför Vilhelms 8 år gamla ladugård. Masse har varit noga med att på fyra bilder visa båtens form.
Från 299 kr
Den gamla trähuslängan utmed Trädgårdstorget i Linköping töms inför rivning 1926. Här gårdssidan mot det nordligast belägna huset invid korsningen Nygatan-Tanneforsgatan. Till vänster skymtar fastigheten Nygatan 25, som ännu består men mot torget med en förenklad fasad. På platsen för trähusen kom det så kallade Delfinpalatset att uppföras och i sammanhanget vidgades Trädgårdstorget till sin nuvarande rektangulära form.
Linköping 1926 och verksamhet och boende utmed Trädgårdstorgets västra sida stod under avveckling. Byggnaden på bilden var en i en länga av hus som bildade front mot torget. Här från gårdssidan. Nu hade besluts tagits om rivning för att ge plats för det som kom att kallas Delfinpalatset och dessutom göra det möjligt att utvidga Trädgårdstorget mot dagens yta och form.
Den nya kyrkan i Hannäs uppfördes under åren 1884-85 efter att länge ha diskuterats i både form och läge. Arkitektuppdragen gick exteriört till Albert Törnqvist och för inredningen till Ernst Jacobsson. Kyrkan gavs den gotiska stil som var härskande vid tiden.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Interiör från Kvarns herrgård. Året är 1906 och godset hade då nyligen förvärvats av häradshövding Pehr Orre. På väggen i blickfånget hänger ett porträtt av brukspatron Johan Victorin, som från år 1705 inledde 200 år av släktens ägande av godset. En manifestation av detta ses på spisen i form av ett ordstäv i latin.
Gammalt invid nytt. Bebyggelsen inom kvarteret Daggkåpan står vid tiden för bilden inför stor förändring. På adressen Drottninggatan 2 står ännu en tid den panelade längan som möjligtvis en rest från Jacob Wilhelm Svenssons forna bryggeriverksamhet på tomten. Till höger skymtar senare bebyggelse i form av Ådalagatan 6.
Några år in på förra seklet förvärvade friherren och majoren Ulf Sparre en kvarvarande tomt inom kvarteret Berguven invid Järnvägsparken i Linköping. Stockholms blivande stadsarkitekt Sigurd Westholm anlitades för ett gulputsat stenhus i sluten form med högt, brutet tak. Ritningarna är daterade 1907.
Lekande barn på Trädgårdstorget i Linköping 1929. Det framgår inte tydligt av bilden men torget hade vid tiden omdanats. Torgets tidigare triangulära form hade efter husrivningar utmed torgets västra sida utvidgats och ytan blivit rektangulär. En annan förändring var att torget skulle heta Trädgårdstorget, även om de äldre benämningarna Köttorget och Tanneforstorget levde vidare i folkmun. Av husen i bakgrunden kvarstår inget.
Hamngatan 17 i Linköping. Gulputsat stenhus i tre våningar. Byggnadskropp av sluten, kubisk form med högt, brutet tak, bred och hög attika åt öster och svagt framspringande burspråk åt söder. Entré åt nordväst med festligare karaktär. Byggnaden uppfördes 1908-09 av byggmästare A G Johanssson efter ritningar av Janne Lundin. Bild från dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
En klassisk bild som tillförts Östergötlands museums arkiv i form av en reprokopia. Bönderna i Kila by samlade för bystämma 1891. Byn i Hycklinge socken var vid tiden för bilden och vid upprepade tillfällen därefter föremål för etnologiska undersökningar som haft stor betydelse inom ämnen som svenskt byliv och byggnadskultur.
Två män står utanför en Urhandel på Brahegatan i Gränna. En skylt i form av ett fickur hänger ovanför butikens entré. En vägarbetare och några barn längre bort på gatan. En fastighet skyltar för likkistor. Gatan är belagd med kullersten och utmed fastigheterna till vänster löper två rader med så kallad borgmästarsten utgörande trottoar.
Interiör från Lennart Norstedts Speceriaffär i Gränna. En lång disk med träfront och glasad ovansida. På disken står bland annat höga glasfat med äpplen. I taket hänger flera olika armaturer av bland annat smide och plåt i form av lövranka. Vägghyllor med konserver.
Sju unga män som utgör vinnarlag i lagkappsimning poserar i grupp framför kameran. De är iklädda träningskläder med flottans emblem på. Fem av dem står och två sitter ned i gräset. De håller varsin vinnarkopp och de sittande har även vandringspris i form av en hög, utsirad pokal och en guldsköld. Bild från Marinmästerskapet i allmän idrott.
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12. De 19 gyllentalen.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. De olika begränsande fall av mikroskopiska föremål i en idealiserad form. 1. Svart - vitt gitter. Michel?
Motorplogstävling vid Hilleröd 1920. "June" 20 hkr motor 3 skärig.På grund av tändkulornas form är det mycket svårt att hålla packningen tät. Denna plog kan vända på mindre radie än någon annan. Under en av provplöjningarna förbrukade June 10 kg råolja på samma areal som Avance förbrukade 25 kg.
Margarinbolaget AB i Stockholm. Kyltrumman och en del av den så kallade komplektorn. I kyltrumman kyles margarinemulsionen till låg temperatur. Emulsionen avskrapas i form av fasta flingor, vilka falla ned igenom tratten framför kyltrumman. Bearbetning av dessa flingor till färdigt margarin sker i komplektorn, den nedre delen av apparaten.
Täcke som i spegeln innehåller rader av fåvitska (oförståndiga) jungfrur med sina tända facklor och visa jungfrur längre ner med släckta facklor, stjärnor samt tuppar. Bården har återkommande geometrisk form. Frans i båda kortändarna. Två vävda våder ihopsydda till ett täcke.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.