Badstugränd i Söderköping har fått sitt namn efter S:t Ilians badstuga som en gång i tiden låg i området. Här en vy längs gränden söderut med en skymt av stadens rådhus i bakgrunden. Närmast betraktaren Badstugränd 3.
Från 299 kr
Linköping 1902 och den vy som då först mötte stadens ankommande tågresenärer. Järnvägsavenyn hade medvetet vinklats för att låta domkyrkans torn bilda accent i fonden och med sitt signum välkomna besökaren. Upplevelsen kom att förändras efter Frimurarehotellets tillkomst 1912.
Nedslag i Söderköping 1951 speglat genom en vy längs Magasinsgatan sedd från Hamngatan.
Nygatans husrad av bostäder stannade länge med husnummer 6 vid Hamngatan, eller Magasinstorget som fram till Hamngatans breddning ännu levde upp till epitetet torg.
Parti av Klostergatan i Linköping i höjd med kvarteret Domaren. Närmast Klostergatan 36-38 som tills det revs var en del av den blandade trähusbebyggelsen på kvarterets bergiga yta.
Storgatan 6 i Linköping med adressens huskropp utmed Hamngatan närmast betraktaren.
Uppför Tanneforsgatan mot Stora torget i Linköping. Miljön som den togs sig ut 1907.
Motiv från Bispmotalagatan i Motala 1940. För orienteringens skull passerar ynglingen på cykel Platensgatan.
Follingegatan i Skänninge har till våra dagar mycket av sin småstadscharm bevarad. Vyn från korsningen av Bjälbogatan är lätt igenkännlig trots att flertalet mannaminnen passerat sedan bilden togs. Notera rådet som annonseras på fasaden till Follingsgatan 33 till höger. Tidlöst må sägas även för den devisen.
Parti av Ågatan i Linköping 1921. Vy mot öster vid gatans korsning med Apotekaregatan. Närmast till vänster ses den s.k. Huitfeltska gården. Byggnaden plockades ner 1949 och kom att bli det första huset i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Follingegatan i Skänninge 1952, vy mot norr. Närmast till vänster Follingegatan 30, den så kallade CH-gården. Dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Miljön i hörnet av Hospitals- och Linköpingsgatorna i Söderköping är en av många omgivningar som fått följa med in i vår tid. Foto 1963.
Munkbrogatan i Söderköping. Närmast gatans nummer 2 som länge gav plats för stadens stora skjutsstation.
Vid Munkbrogatans möte med Rådhustorget i Söderköping. Närmast till vänster i bilden reser sig det så kallade Blomqvistska huset, som mot torget ännu ståtar med en vacker fasad. Till höger Rådhuset, en markör för staden. Foto 1963.
Från byggnadsantikvarisk inventering i Söderköping 1963. Här en del av längan Storgatan 4 mot hörnet av Gamla Skolgatan.
Storgatan 10 och 12 i Valdemarsvik representerar väl Storgatans husrad före 1960-talets genomgripande omgestaltning. Bägge husen var uppförda 1849 och hade sannolikt redan från början affärslokaler i gatuplanet. Fotoåret 1962 inrymde 12:an skoaffären Oscaria och Arvid Anderssons herrkonfektion vid sidan av pensionat.
Linköping 1963 med en vy över det område som senare kom att vara bebyggt med varuhuset Gyllen. I fonden dåvarande husrad utmed Repslagaregatan.
Den vid 1960-talet rivna miljön som kom att ge plats för Domus-varuhuset i Linköping. Ett sådant var närmast obligatoriskt i större svenska städer under epoken. I Linköping lyckades Kooperativa förbundet frigöra hela kvarteret Disponenten, där all äldre bebyggelse revs förutom det lilla trähuset i bildens högra sida. År 1963 flyttades det till friluftsmuseet Gamla Linköping. Huset närmast åskådare, i hörnet Nygatan-Repslagaregatan, bar tills det revs adressen Nygatan 22.
Den sista delen att saneras längs Storgatan i Linköping var de uttjänta husen inom kvarteret Blåklockan intill gatans östra ände. Här hukar sig det gamla bostadshuset vid Storgatan 5 intill det moderna. Här dokumenterat av Östergötlands museum inför rivning.
Paradstråket Drottningsgatan lades ut under det senare 1800-talet för Linköpings bebyggelsemässiga utvidgning. Gatans norra sida har i stort bevarat de ursprungliga husen. Drottninggatan 33 närmast betraktaren är dock saknad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.