Motivet kom lite på sned, kanske som ett resultat av Kanbergets ojämna terräng. Oavsett blev det en inte alltför vanlig dokumentation av Linköpings epidemisjukhus. Anläggning stod färdig 1901 och det var med lättnad man då kunde lämna det intilliggande gamla "Bysket". Till vänster skymtar stadens vattentorn, invigt 1910.
Från 299 kr
Westmanska BB i Linköping 1916. Anläggningen var då ännu inte tio år men hade redan påverkat stadens demografi i positiv riktning. En smula trubbigt bestämt hade spädbarnsdödligheten reducerats med över 50 % mätt under 1906 mot 1916. Barnbördshuset hade realiserats genom en donation av den för Linköping så betydelsefulle välgöraren kapten Henric Westman och var invigt i juni 1908.
Parti av Linköping som utifrån moptsvarande motiv kan dateras till 1906. Vy norrut mot Stångebro. Närmast till vänster ses del av kvarteret Draken, vars ingående byggnader ännu vid tiden nyttjades för stadens fattigvård. De bägge husen vid brofästet bortom Storgatan inrymde vid tiden Nyströms tvättinrättning och som tydligt annonseras Johnson & Tengners snickerifabrik.
Linköpingsmotiv från 1929 som inte självfallet låter sig lokaliseras. Närmast Klostergatan 15 följd av nummer 17 bortom grenverket och vidare gaveln till nummer 19. Det sistnämnda huset, Wetterbergska gården, inrymde i än äldre tider stadens första folkskola för flickskola. Bakom skrädderiet som annonseras invid grindstolpen till nummer 15 finner vi sannolikt Klas Klasén.
Åldrigt parti av Storgatan i Linköping. Vy från Järntorget österut som genom inslag i bilden kan dateras till sommaren 1875 eller 1876. Närmast till vänster ses en skymt av stadens läroverk, i funktion från 1864. Närmast till höger ligger den så kallade Landskamreraregården.
Interiör från dåvarande Djurgårdsgatan 13 i Linköping. Stugans enda rum fick inrymma hushållets alla funktioner. Här umgicks man, åt och sov på det vis som merparten av invånarna erbjöds i stadens mer ruffiga utkanter. Gårdstomten adressändrades 1921 till Djurgårdsgatan 5, och blev vidare del av det busstorg som kom att läggas ut på 1940-talet.
För den i senare tid född betraktare står den står inte riktigt att känna igen, miljön i hörnet där Platensgatan möter Vasavägen i Linköping. Östgöta brandstodsbolags solida stenhus stod vid tiden för bilden ännu ensamt i väntan på stadens förtätning. Byggnaden stod klar 1901, uppförd efter Werner Northuns ritningar. Foto från omkring 1905.
Stor folkmassa i Magistratshagen en sommarkväll år 1900. Sannolikt bevittnar vi invigningen av Linköpings skyttegilles nya skjutbana. Östgöta Correspondenten rapporterade i början av augusti att sådan högtidlighet skulle äga rum den 26:e med start klockan 18. Tidningens läsare fick även besked att stadsfullmäktiges medlemmar samt styrelsen för stadens sparbank och tidningarna var inbjudna.
Linköping 1955 och en nu sedan länge försvunnen miljö. Gårdsinteriör från Storgatan 6. Den i vinkel ställda huskroppen -med gaveln mot betraktaren- låg utmed Hamngatan vid sidan av stadens fattighus som anas i bildens högerkant. Notera samtidigt Hamngatans ännu blygsamma bredd vid tiden.
Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Tidningen Östgöten meddelar att utställningen omfattade "jemnt 60 nummer", såväl från länets städer som landsbygd. Bilden visar prov på de stilideal som rådde i landsorten runt förra sekelskiftet, där en traditionell formuppfattning ännu efterfrågades. Mot väggen i fonden gör fotograf Swen Swensson reklam för sina alster.
Gårdsinteriör från förra sekelskiftets Linköping. En påskrift ger oss adressen S:t Larsgatan 13, men med hänsyn till stadens revideringar av gatunummer måste en reservation lämnas. Bland möjliga platser passar miljön ändå bäst in på dagens nr 13, dåvarande nr 27, och vi hamnar då i änkefru Tåhlins trädgård.
Från sin position i det då nybyggda hörnhuset mot Järnvägsparken, kunde fotografen föreviga sin vy utmed Sankt Larsgatan. Året var omkring 1910 och ännu var tomten till vänster obebyggd. År 1915 skulle här resa sig Johannes Dahls ståtliga hus i nationalromatisk stil. Lite senare kom stadens nya posthuskontor att uppföras i hörnet av Sankt Larsgatan-Kungsgatan.
Adolf von Zweigbergk fick efter studier i Uppsala tjänst vid det då nybildade Telegrafverket. Anställningen förde honom till Halmstad, Helsingborg, Landskrona och Norrköping innan han i april månad 1855 inflyttade till Linköping för att förestå stadens telegrafstation. I sin nya hemstad kom han förtjänstfullt verka som så kallad telegrafkommisarie till sin bortgång 1880.
Parti av Linköping i en tid då fotografer ännu väckte uppståndelse. Bortom barnaskaran hade vid tiden ett nytt kvarter hastigt tillkommit i stadens södra utkant. Som S:t Kors kvarter 90-93 var det bokfört, efterhand namngavs det Ekoxen med hus utmed Klostergatan, Linnégatan och mot Trädgårdsföreningen bakom bebyggelsen.
Det tyska cirkussällskapet Carl Hagenbeck gästar Linköping sommaren 1916. Det stora cirkustältet har slagits upp på ytan invid stadens fasta cirkusbyggnad. Den hade stått klar 1912 och ligger ännu i skrivande stund utmed Platensgatans norra delar. Byggbolagets idé var att hyra ut lokalerna till tidens mångtaliga cirkussällskap men även för andra publikdragande arrangemang.
Väg- och vattenbyggnadsingenjören Carl Anton Ahlboms magnifika villa i Motala. Uppförd under åren 1895-97 efter ritningar av arkitekt Gustaf Lindgren. Efter Ahlboms död 1908 skänktes bostaden till Motala stad och kom från 1910 att fungera som stadens rådhus. Bilden är odaterad men kan antas vara tagen kort före eller i samband med övertagandet.
Bogserbåten Bravo sjunker till botten i Sundsvalls hamn men bärgas direkt. Bland åskådarna i bakgrunden ses stadens ångbrandspruta, nu på Norra berget. Bravo byggdes 1872 och ägdes fram till 1875 av Sundsvalls Bogserings AB. 1920 byter den namn till Faxe. Vykort.
Eldsvåda på centralstation.Malmö Central invigdes första gången 1856,Stationen låg då i stadens utkant men nära färjorna till Köpenhamn som gick från Inre hamnen alldeles framför stationsbyggnaden.Byggnaden förstördes till stor del redan tio år senare, den 14 december 1866, vid en anlagd brand. Vid återuppbyggnaden kunde klocktornet från den första byggnaden behållas.
Stora torget. Gamle Anders, Anders Ringstedt ("Ull-Anners", död omkring 1910) säljer äpplen på stadens torg. Fru Anna Grenander född Rosander ("Satta") är spekulant på kvastarna, liksom en f.d. beväring i egen mössa tydligen vill köpa äpplen. Foto från omkring 1900 i hörnet av torget mot Storgatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.