Vykort med motiv från bruksanläggningar i Lottefors, Bollnäs. Poststämpel 23/5 1909. Avsändaren av vykortet skriver bl.a: "Om du en gosse i Hudiksvall möter så se dig för att du väl dig sköter, för tenk vad roligt det skulle vara, att upp till Hudik på bröllop fara. Vi är frisk och mår bra som vanligt."
Från 299 kr
Vy mot sockerbrukets gigantiska anläggning i Linköping, som här endast visar fabrikens mindre västra fasad. Verksamheten startade 1905 och kom att bestå i nära precist 50 år. På bolagets självaste 50-årsdag meddelades nämligen att fabriken skulle läggas ned, vilket även kom att ske under verksamhetsåret 1955. Här en dokumentation från 1987, året före rivningen av anläggningen.
Ett par herrar begrundar 41:ans öde 1979. Bostadsområdet Stolplyckans omoderna bebyggelse hade hus för hus rivits under en tid och nu stod turen för de utmed Djurgårdsgatan. Efter omdaningen av området skulle upplysningsvis den visade platsen motsvara nuvarande Föreningsgatans möte med Djurgårdsgatan.
Längs vad som skulle komma att läggas ut som Kaptensgatan i Linköping 1992. Stadens trängregemente var sedan 1987 nedlagt och marken med utvalda byggnader stod nu mitt i förvandling mot ett nytt bostadsområde. Den stora byggnaden i bildens fond inrymde tidigare logement men byggdes nu om till bostäder.
"Kalle i Opplanda" med familj och bekanta i åkvagnen klar för utfärd mot för oss okänt mål. "Opplanda" skulle han i och för sig förknippas med senare i livet, ännu arrenderade familjen Livmålen i en glänta i socknens norra delar. I vagnen kan vi även identifiera makan Hanna och barnen Karl Gustaf (f. 1912) och Tekla (f. 1916). Foto omkring 1918.
Märkt av jordbrukets knog men ännu lång tid att leva ser vi brukaren Oscar Karlsson. Här porträtterad i Linköping något av 1900-talets första år. Vid tiden i 60-årsåldern och tillsammans med hustrun Lovisa Jacobsdotter brukare i Gäckilsbo i Nykil. Dit hade de kommit 1886 och där skulle de bli kvar till Oscars bortgång 1929.
Över åren kom Ullevis bördiga jordar norr om Linköping att ge plats för ett flertal enskilda jordbruk. Vid mitten av 1800-talet markerades Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård) med ägans nyuppförda mangårdsbyggnad som skulle ge husrum för en lång rad ägare och brukare. Fotoåret 1970 var gårdens historia som lantbruk emellertid all och byggnaderna stod öde i väntan på en snar rivning.
Västanågatan 17 och 15 mot höger bildkant. Notera exemplet av ett så kallat halvhus. Konstruktionen användes huvudsakligen för att minska risken för brandspridning i tätbebyggda områden. Vy från den bergiga kullen som några år efter bildens tillkomst skulle ge plats för studentboendet Flamman. Foto 1961.
Bokhandlare Assar Ekström inflyttade till Linköping från Lund 1882 för att ta över stadens mest välrenommerade bokhandel. Sahlströms hade varit i välmåga funktion sedan 1839 och grundaren Peter Mathias varit död sedan 1863, men namnet bar ännu värde och skulle så göra in i vår egen tid. Till en början drev Ekström bokhandeln i kompanjonskap med Robert Wilhelm Stahre. Foto 1891.
Fröken Anna Ekeman porträtterad 1868. Vid tiden ännu bosatt på föräldrarnas Odensfors säteri i Vreta kloster. Vidare i livet kom hon att ingå äktenskap med Thure Lybeck (1836-1905). De blivande makarna skulle i förstone arrendera gods i Västra Husby och vidare i Kvillinge, innan de år 1888 köpte Odensfors av Annas far.
Text på medföljt blad: Anna på "kasärnen", som stickade strumpor på beställning - för att tjäna en slant, svarade en gång någon som beställde ett par till sin far, och bad , att hon skulle sticka dem extra stora, eftersom han hade stora fötter: " jag stickar strumpor till alla stans herrar t.o.m. till Skantze och passar dem honom, så passar de din far också!"
Victor Du Rietz porträtterad omkring 1875. Han var då sedan en tid befäl vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men bosatt i familjens gård Tångby i Asby. Fadern skulle vidare köpa det forna säteriet Tångarp i samma socken, vilket än längre fram genom arv tillföll Victor Du Rietz och makan Ebba Key-Åberg (1863-1938).
Linköpingsbiskopen Ebbe Bring och makan Maria Ulrika Ehrenborgs yngsta dotter Hedvig i ett uttryckligt porträtt. Född under faderns tjänstgöring i Lund skulle hon längre fram i livet att återvända till födelsestaden där hon avled som ogift 1929. Fotografiet från Lina Jonns ateljé i Lund kan dateras till omkring år 1895 men då var Hedvig sedan en längre tid ännu boende i Stockholm.
Träbyggnad, samma som på bildnr E7407, från en vinkel där man ser entrén i det förhöjda partiet. Möjligen kan det vara en skola eftersom fönstren i den bortre delen är större än i den närmre i bild, vilken skulle kunna vara en lärarbostad. Bilden troligen tagen i Gällared eller Okome.
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Teatern, Sockerslottet. Sockerslottet började uppföras av godsägare Jonas Andersson på Trossnäs men han avled under byggnadstiden och arbetet fullbordades av mågen J A Fahlberg 1899. Det sägs att huset kostade bortåt en miljon att bygga vilket skulle motsvara dryga 50 miljoner år 2012. Bilden togs 1903.
Fotoåret 1986 stod Edlunds kvarn i Mjölby under ett visst förfall och hade en tid varit rivningshotad. Ett par år före fototillfället hade dock "Föreningen för Edlundska kvarnens bevarande" bildats och lyckats genomverka en räddning. Innan decenniet var till ända skulle den då 100-åriga kvarnen stå nyrenoverad och minna om den näring som utgjort stadens historiska grundval.
En lång och infekterad fråga har nått vägs ände. Schaktningsarbetet för Linköpings nya konsert- och kongressbyggnad var i januari 1985 i full gång. Protesterna hade dock inte tystnat och planket runt byggarbetsplatsen skulle komma att bli en händelsenära arena för missnöjesyttringar. Vy mot Östgötagatan.
Vistorp med sitt läge invid det numera avvecklade Korpvallen i Linköping skulle vad markanvändningen beträffar kunnat stå kvar men bedömdes uttjänt och revs en tid efter bildens tillkomst. I äldre tid hörde hemmanet till en av Vidingsjös gårdar och benämndes även som Trädgårdstorp. Stället friköptes av militären vid början av 1900-talet.
Hallska gården i Linköping under nedmontering. Gården är namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Huvudbyggnaden skulle komma att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping och där inrymma värdshusrörelse. Fasad mot öster 1966.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.