Bildtext på negativet: "Gunnesbo skola år 1894. Lärare: P. A. Pettersson. Främre raden fr vä.: Viktor Karlsson f 1883, Daniel Andersson f 1885, Okänd, Skollärare Petterssons son Erik eller Petter, Karl Samuelsson (g.m. skollärarens dotter Anna), Oskar Olsson f 1882 (g.m. Sigrid i Grundsund). Andra raden fr vä.: Klara Backman, Klara Henriksson f 1883 (g.m.Karl på Fredagsholmen), Serafia Nilsson ("Örne - Serafia") Anna f 1884 (Dtr till Julus i Kalvhagen), Alma Charlotta, Fossa, Jenny Andersson f 1882 (g. Nilsson, Lysekil), Emma f 1883 (Dtr till "Petter på Ramholmen"), Ottilia Kornelia Bernhardsdotter, Charlotta Dahlborg (g.m. Ivar Olsson, Stockevik). Tredje raden fr vä.: Hjalmar Andersson, Långedalen, Okänd, Axel Johansson, Hea, Alida Persson f 1882 ( g.m. Anders Jakobsson, Slätta), Kristin Dahlborg f 1882 (g.m. Mandus Johansson, Stockevik), "Justin på Slätta" (Syster till Anders Jakobsson, "Sylvan i Berg" (Broder till Karl), Robert Andersson f 1882 Stockevik, Okänd. Fjärde raden fr vä.: Ludvig Jakobsson (Bror till Ernst), Okänd, Okänd, Ev. Anton Engström i i Rågårdsvik, Okänd, Karl Simonsson f 1883 Nycklevik, Ernst Jakobsson f 1881, Albert Svensson, 1883 Ramholmen, Arthur Karlsson f 1882 Stockevik".

Från 299 kr

Bildtext på negativet: "Gunnesbo skola år 1894. Lärare: P. A. Pettersson. Främre raden fr vä.: Viktor Karlsson f 1883, Daniel Andersson f 1885, Okänd, Skollärare Petterssons son Erik eller Petter, Karl Samuelsson (g.m. skollärarens dotter Anna), Oskar Olsson f 1882 (g.m. Sigrid i Grundsund). Andra raden fr vä.: Klara Backman, Klara Henriksson f 1883 (g.m.Karl på Fredagsholmen), Serafia Nilsson ("Örne - Serafia") Anna f 1884 (Dtr till Julus i Kalvhagen), Alma Charlotta, Fossa, Jenny Andersson f 1882 (g. Nilsson, Lysekil), Emma f 1883 (Dtr till "Petter på Ramholmen"), Ottilia Kornelia Bernhardsdotter, Charlotta Dahlborg (g.m. Ivar Olsson, Stockevik). Tredje raden fr vä.: Hjalmar Andersson, Långedalen, Okänd, Axel Johansson, Hea, Alida Persson f 1882 ( g.m. Anders Jakobsson, Slätta), Kristin Dahlborg f 1882 (g.m. Mandus Johansson, Stockevik), "Justin på Slätta" (Syster till Anders Jakobsson, "Sylvan i Berg" (Broder till Karl), Robert Andersson f 1882 Stockevik, Okänd. Fjärde raden fr vä.: Ludvig Jakobsson (Bror till Ernst), Okänd, Okänd, Ev. Anton Engström i i Rågårdsvik, Okänd, Karl Simonsson f 1883 Nycklevik, Ernst Jakobsson f 1881, Albert Svensson, 1883 Ramholmen, Arthur Karlsson f 1882 Stockevik".

Från 299 kr

Personalen år 1933. Borås Mekaniska Verkstad. - Övre raden från vänster - 1. Peter Andersson, fil 2. Emil Johansson, plåtslagare 3. Johan Mårdberg, kärnm. 4. Oscar Pettersson, snickare 5. Johan Engman, plåtslagare 6. Arthur Johansson, chaufför 7. Harry Kraft, plåtslagare 8. Axel Jacobsson, svarv 9. Arne Hagberg, " 10. Henry Johansson, " 11. Allan Davidsson, hyvel 12. Per Andersson, plåtslagare 13. Albert Carlsson, hyvel 14. Valdemar Persson, svarv 15. Fritiof Lundqvist, fil - 6:te raden från vänster - 1. Charles Hartman, svets 2. Sven Wennergren, fil 3. Claes Johansson 4. Ivar Wennergren, fil 5. Harald Kahn, svarv 6. Alfred Grann, fil 7. Oscar Sjöberg, fil 8. Thor Wetter, maskinist 9. Gustav Hansson, gjut 10. Claes Johansson, fil - 5:te raden från vänster - 1. Alfred Holm, fräs 2. Valdemar Nilsson, gjut. rensare 3. Olof Larsson, plåtslagare 4. Alfred Carlsson, svets 5. Thure Källström, plåtsl. hantl. 6. Gösta Pettersson, gjut 7. August Larsson, fil 8. oscar Emanuelsson, svarv 9. Gustav Andersson, gjutg. rensare 10. Oscar Larsson, plåt 11. john Wahlgren, svarv - 4:e raden från vänster - 1. Karl Hedberg, snickare 2. Bror, " 3. Carl Persson, smed 4. Gunnar Johansson, plåtslagare 5. David Andersson, " 6. Carl Johansson, " 7. Helge Nilsson, fil 8. Axel Borg, stick 9. Viktor Andersson, plåtslagare 10. G.L. Frånn, smed 11. Gottfrid Dahlin, förrådsförvalt. - 3:dje raden från vänster - 1. John Björkman, svets 2. Bror Johansson, plåtsl. 3. Karl Grahn, smedhantl. 4. Hugo Bergius, svarv 5. Knut Hurtig, " 6. Gustav Andersson, " 7. Johan Pettersson, gjut 8. Wilhelm Göransson, " - 2:dra raden från vänster - 1. Karl Andersson, svets 2. Eric Svensson, gjut 3. Maurits Andersson, plåtsl. 4. Robert Borg, svarv 5. Verner Johansson, plåtsl. 6. Hugo, " 7. Holger Björkman, fil. 8. Bertil Carlsson, gjut.förm. 9. Sven Hermansson, plåtsl. - 1:sta raden från vänster - 1. Anton Carlsson, smedh. 2. Johan Gustavsson, snickförm. 3. Hadar Hagberg, svarv 4. Gustaf Lilja, ritare 5. Eric Anderson, kont. 6. Carl Th. Wassberg, verkst. ing. 7. Nils Nilsson, Ing. 8. Arthur Åhman, " 9. Carl Bredin, " 10. Johan Björkman, plåt. förm. 11. Martin Sandén, fil

Från 299 kr

Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från nordost mot prästgårdens framsida, som vetter mot dalen. Dörren till långa gången syns i förgrunden. Längst i bakgrunden smedjan. Den har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga rum. Bälgen i smedjan är av den vanliga ovala typen. Bälgens handsnöre har en örnfot som handtag. enligt Gísli Gestsson på pjodminjasafn Islands i Reykjavik var det "en slags brandförsäkring", dvs. örnfoten skulle skydda mot eld. han berättade det när han demonstrerade den utställda smedjan på museet i Reykjavik. Nästa hus är ett skjul som likaså har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga hus. Här förvaras sadlar, torvsadlar, hörep samt 3 bord med snaror. likadana flakar med tegelsnaror fanns på museet i Reykjavik. de användes till att fång asjöfågel med. Låg och flöt på vattnet på kvällen och vittjades på morgonen. Ytterligare nästa hus är ett likadant skjul. Här förvaras klöv-redskap för gödsel, kransåg och nabbespadar. Vidare torvjärn och torvklövjedon. Sen följer stora gångens hus. De två fönstren på undre botten höra till ett gästrum; fönstret där uppe till ett vävloft till vilket man kommer genom en trappa till vänster längre in i gången. Se foto taget 1958. Huset till höger är prästens skrivarstuga. Mitt emot fönstret på skrivarstugan finns en inbyggd sparlakanssänng. I den sängen lär skalden Jónas Hallgrimsson, som dog 1845, ha sovit. Brevid sängen är uppgången till loftet. På loftet ovanför skrivarstugan förvaras spinnstockar och där finns två ståndsängar."

Från 299 kr

Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från nordost mot prästgårdens framsida, som vetter mot dalen. Dörren till långa gången syns i förgrunden. Längst i bakgrunden smedjan. Den har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga rum. Bälgen i smedjan är av den vanliga ovala typen. Bälgens handsnöre har en örnfot som handtag. enligt Gísli Gestsson på pjodminjasafn Islands i Reykjavik var det "en slags brandförsäkring", dvs. örnfoten skulle skydda mot eld. han berättade det när han demonstrerade den utställda smedjan på museet i Reykjavik. Nästa hus är ett skjul som likaså har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga hus. Här förvaras sadlar, torvsadlar, hörep samt 3 bord med snaror. likadana flakar med tegelsnaror fanns på museet i Reykjavik. de användes till att fång asjöfågel med. Låg och flöt på vattnet på kvällen och vittjades på morgonen. Ytterligare nästa hus är ett likadant skjul. Här förvaras klöv-redskap för gödsel, kransåg och nabbespadar. Vidare torvjärn och torvklövjedon. Sen följer stora gångens hus. De två fönstren på undre botten höra till ett gästrum; fönstret där uppe till ett vävloft till vilket man kommer genom en trappa till vänster längre in i gången. Se foto taget 1958. Huset till höger är prästens skrivarstuga. Mitt emot fönstret på skrivarstugan finns en inbyggd sparlakanssänng. I den sängen lär skalden Jónas Hallgrimsson, som dog 1845, ha sovit. Brevid sängen är uppgången till loftet. På loftet ovanför skrivarstugan förvaras spinnstockar och där finns två ståndsängar."

Från 299 kr

Denna part av Bönde kom enligt Lauboken till 1741, då Rasmus Olofsson ärvde denna gårdsdel av sin far Olof Rasmusson. Han gifte in sig på Mattsarve 1742 och sålde då gårdsparten till sin svärmors Mallena Jakobsdotters sedan 1725 nye man Nils Persson från Hablingbo, Mallena hade dött och Nils tog med sig de tre barnen Per född 1726, Olof född 1729 och Elin född 1730 till Bönde. Nils gifte om sig samma år som gårdsköpet med pigan på gårdsparten Anna Stensdotter och fick med henne barnen Christina född 1743, Nils född 1745 och Mallena (!) 1749. Christina gifte sig 1765 med Rasmus Olofssons son Olof Rasmusson på Mattsarve, banden mellan dessa gårdar var således starka! Nils Perssons son i första giftet Per Nilsson ärvde gården, gift första gången med Valborg Olofsdotter från Hallbjäns och andra gången med Elisabet Persdotter från När. Äldsta dottern i första giftet Mallena (!) Persdotter född 1761 tog över, gift första gången med Lars Nilsson från Fie och andra gången med Johan Eriksson född 1762 från Rudvier i Alskog. Mallena dog och Johan gifte om sig med Stina Olofsdotter född 1775 från Mattsarve. Från detta äktenskap tog sonen Johannes Johansson född 1802 över, gift 1831 med Anna Maja Christiansdotter född 1803 från Kauparve. Äldste sonen Johan Johansson ärvde gårdsparten, gift första gången 1856 med Cajsa Johanna Nilsdotter född 1831 från Anderse och andra gången 1870 med "pigan från Bönde" Gertrud Rudin född 1844 från Hemmor. Johan Johansson sålde gården omkring 1870 och byggde en stuga invid ån från Garde, se Bild 683. Gårdsparten köptes av Petter Ahlberg och hans fru Helena Jakobsdotter från När. Frun dog och Petter gifte om sig med Anna Katarina Hansdotter född 1860 från Snausarve. Deras son Emil Ahlberg född 1898 blev den siste ägaren, han dog ung och gården revs omkring 1930. Bilden visar en mycket gammal manbyggnad, uppförd på 1700-talet. Huset är långt och slutet, fönstren sitter nära gavlarna, typiskt för 1700-talshusen. Ytterdörren är av svaiptyp, delad vågrätt och det är mycket gammalmodigt. De höga väggarna tyder på att huset ursprungligen haft ett flackt flistak. En stenhusresolution finns för Bönde 1771, vilket stämmer bra med husets utseende. Problemet är att resolutionen står på Carl Jakobsson och han bodde på grannparten, se Bild 678. Flygeln är också mycket intressant. Det är som synes ett bulhus, som kan ha varit en liten manbyggnad. Här är det nog ändrat till brygghus mfl funktioner. Personerna är troligen Petter och Anna Katarina Ahlberg med tvillingbarnen Emil och Anna.

Från 299 kr

Fotot taget på J.A. Walerius gård (Gård n:o 134) vid Skolgatan år 1894 av konstnär Severin Nilson, som en tid bodde i denna gård och även var skicklig fotograf. Personerna fr. v. Obekant dam, två pojkar, av vilka den ena är Gustaf Walerius, smedlärlingen Hugo Nöring och bakom honom Johan Adolf Walerius, hans hustru fru Hulda Walerius (f. Nöring) med sonen Ernst (2 år gammal), en pojke, fru Sabina Walerius ( f. falk), en stenhuggare (med hund), timmermannen Johan Elof Stenbeck (då ägare till granngården), en stenhuggare, en snickare vid namn Petter Johan, och längst till höger J. Gottlieb Walerius. (Johan Adolf Walerius och Gustaf Walerius var söner till J. Gottlieb Walerius och hans hustru Sabina.) (A.S.)

Från 299 kr

Rågen skars med lie. Det var viktigt att slå med jämna tag, så man kunde lägga av den skurna rågen jämnt och snyggt med alla strån liggande parallellt. Efter varje karl gick en kvinna som tog hand om den skurna rågen. Hon tog ett fång och band ihop det med en näve strån till en kärve, skäupä på gotländska. Skäuparna ställdes sedan upp i rader på åkern för att torka. Här ser man att arbetet är lite högtidligt, kvinnorna är ganska finklädda och har särskilt fina hattar, medan karlarna är mera vardagligt klädda. Damerna snyggade kanske till sig särskilt för fotografen? Personerna är Christian Petter Persson, 68 år, t v av karlarna. Vidare hans hustru i andra äktenskapet Elisabet, 43 år, t h av kvinnorna. T v står Elisabets mor Eva Sofia Jacobsdotter, 72 år, som flyttade till Smiss när hon blev änka. T h står fostersonen Artur Fredrik Karlsson, 18 år. Bilden är tagen på åkern väster om gården mot Käldvägen.

Från 299 kr

Här sitter Petter Boberg 80 år gammal på trappan till den lilla manbyggnaden, vilken han sålde efter det att bilden togs. Stället verkar lite övergivet, den nyare byggnaden till vänster innehållande brygghus, snickarbod mm (?) verkar aldrig ha blivit riktigt färdigställd och stod här oanvänd. Trädgården är obefintlig så när som på någon buske och träd, vilket var vanligt förr även på välmående gårdar, se de flesta bilder av manbyggnader eller gårdsmiljöer. Bostadshuset är en inpanelad bulstuga innehållande två rum, en liten vardagsstuga till vänster med kanske ett obetydligt kök på baksidan och en "sal" till höger, en s k ofullständig parstuga. Byggnadstypen var vanlig på mindre gårdar under 1700-talets andra hälft och levde kvar hos fattigare människor under hela 1800-talet. Huset stod kvar till 1923, då Gunnar Jakobsson rev bort det och byggde ett nytt. Huset till vänster finns ännu kvar, men hela boplatsen är flyttad närmare vägen, den låg förr längre ut.

Från 299 kr

Masse står på storgården och tar en bild av gårdens folk med manbyggnaden och brygghuset i bakgrunden. Manbyggnaden är en parstuga med brutet tak och frontespis, troligen byggd på 1830-talet. Den är lite asymmetrisk, vilket kan tyda på att salen t h är tillbyggd något senare. Taket har ursprungligen troligen varit täckt med falar eller tegel, men här ser det ut att vara spån. Brygghuset t h är troligen yngre än manbyggnaden. Den innehöll sannolikt brygghus på den hitre gavel och drängkammare på den andra, möjligen med en källare i mitten. Manyggnaden verkar vara i gott skick och det är svårt att förstå att man strax efteråt rev den. Personerna är troligen från vänster: sonen Oskar Olsson, 22 år, styvmodern Sofia Katarina född Jakobsson från Galls på När, 40 år, sonen Anton Olsson, 19 år, fadern Petter Olofsson, 47 år, dottern Berta Olsson, 16 år.

Från 299 kr

1864 Levererad av Motala Verkstad som Norberg till ett bolag i Smedjebacken. Trafik på Strömsholms kanal. 1880 ca. Såld till Värtans AB, Stockholm och omdöpt till Värtan. 1886 ca. Såld till Stockholms Transport och Bogserings AB, Stockholm och omdöpt till Strömsholms Kanal. 1886 Ombyggd vid Ekensbergs varv, Stockholm. 1906-02-06 Såld till pr/Karl Petter Pettersson, Iniö, Finland och omdöpt till Wäster. 1914-06-03 Såld till Wilho Wallin, Åbo. 1919-12-01 Såld till Sauvon Höyrylaiva OY, Salo. 1923-06-16 Såld till Onni Hakola, Oskar Niemi och Juha Tamminen, Salo. 1923-06-27 Övertagen av Wartsala Ångsågs AB, Åbo. Ombyggd till bogserångare. 1930-12-30 Såld till OY A.E. Ericksson AB, Åbo. Ombyggd till lastfartyg. Motorserad. 1932 Ombyggd till logementspråm. 1959-09-26 Såld till Eelis Lenkkeri, firma Laiva ja Konetarvike, Åbo. Används vid byggandet av en sommarvilla i Åbo skärgård. 1960 Skrotad vid Tykö bruk. (Skärgårdsbåtar.se)

Från 299 kr

Planteringsförbundets Park. För stadens förskönande genom planteringar och parkanläggningar bildades ett Planteringsförbund, som antog och fastställde stadgar den 28 oktober 1870. Förbundets förste ordförande blev doktor Anders Petter Westerberg. Med aldrig sviktande intresse och kärleksfull omsorg vårdade och utvidgade han planteringarna till sin död år 1909. Först efter 14 år eller 1884 kunde man inköpa det nuvarande parkområdet - omkring 6 tunnland. Därefter kunde planering och planteringar snart börja. Främst av ekonomiska skäl gick det långsamti början. I början av 1900-talet anordnades en två meter djup damm - Jungfruhålan, vilken sedan en person skänkt två svanar, fick namnet Svandammen. Inom parken ligger stenåldersgraven Kyrkerörs gånggrift. Från Ranten har inflyttats en offersten från hednatiden den s.k. Balderstenen. Vaktmästare för anläggningarna anställdes år 1909, då även särskild bostad för denne uppfördes. Kort efter doktor Westerbergs död blev en minnessten avtäckt.

Från 299 kr

Sittande från väster: 1.Konduktör Berg, 2.Stationsskrivare Strandkvist 3. Stationsskrivare Axel Andersson, 4. Stationsskrivare Norberg 5. Stins Fernström, 6. Stationsskrivare Krag, 7. Karl Grönberg 8. Stationsskrivare Karl Nilsson Stående främre raden från vänster: 1. Kolvakt ?, 2. Konduktör Lindström 3. Smörjare Gottfrid Persson, 4. Stationskarl Sven Olsson 5. Stationskarl Nils Persson, 6. Banvakt Karl Andersson, 7. ? 8. Stationskarl Emil Lang, 9. Stationskarl Johan Hilding Nilsson 10. Stationskarl Petter Svensson Stående bortre raden från väster: 1. Stationskarl Nyström, 2. ? 3. Kolvakt Svante Johansson, 4. Stationskarl Karl Olsson 5. Kolvakt Ahnfelt, 6. ? Kortet torde vara taget år 1899 enligt en anteckning på baksidan av orginalet. Orginalet tillhör Ragnar Nilsson, SJ banavdelning, Klippan. Personuppgifterna ovan har den 1963-03-23 lämnats av före detta Förste kansliskrivare Sture Åkesson, Klippan

Från 299 kr

Kungsgatan före stadsbranden 1863, bilden tagen mot söder. Det vita huset till höger är det då ca hundraåriga Bruniuska huset, uppfört på 1760-talet. Släkten Brunius stammade från en dansk köpman Brune, varifrån en släktgren kom till Varberg på Karl XII:s tid. Till Bruniuska huset hörde ett lusthus med omgivande plantering. Efter branden lades ett tak på gårdens återstående grundmurar. Byggnaden kom sedan att kallas "Augusts källare". Där uppfördes Varbergs stadshus 1902 som idag inrymmer Stadshotellet. Trähuset på högra sidan kallades Liedbergska huset eftersom tomten sedan 1700-talets senare del ägdes av den i staden framstående kommersrådet och riddaren Petter Gerhard Liedberg. Han var så förmögen att när konung Gustav IV Adolf 1794 på sin eriksgata genom Halland och togs emot hemma hos familjen Liedberg gick kungen med på att äta på Liedbergs silverservis då den var av så hög kvalitet och hade ett högst betydande värde. I vanliga fall användes alltid kungens egen silverservis.

Från 299 kr

Sittande från väster: 1.Konduktör Berg, 2.Stationsskrivare Strandkvist 3. Stationsskrivare Axel Andersson, 4. Stationsskrivare Norberg 5. Stins Fernström, 6. Stationsskrivare Krag, 7. Karl Grönberg 8. Stationsskrivare Karl Nilsson Stående främre raden från vänster: 1. Kolvakt ?, 2. Konduktör Lindström 3. Smörjare Gottfrid Persson, 4. Stationskarl Sven Olsson 5. Stationskarl Nils Persson, 6. Banvakt Karl Andersson, 7. ? 8. Stationskarl Emil Lang, 9. Stationskarl Johan Hilding Nilsson 10. Stationskarl Petter Svensson Stående bortre raden från väster: 1. Stationskarl Nyström, 2. ? 3. Kolvakt Svante Johansson, 4. Stationskarl Karl Olsson 5. Kolvakt Ahnfelt, 6. ? Kortet torde vara taget år 1899 enligt en anteckning på baksidan av orginalet. Orginalet tillhör Ragnar Nilsson, SJ banavdelning, Klippan. Personuppgifterna ovan har den 1963-03-23 lämnats av före detta Förste kansliskrivare Sture Åkesson, Klippan

Från 299 kr

Masse har tagit denna fina familjebild av Söderlunds och Jakobsssons framför stugan på backen. Första kända ägare var Mattias Niklas Olofsson född 1831 från Mattsarve, gift 1857 med Magdalena Elisabet Persdotter från Kauparve och de byggde det lilla stället här. Möjligen ägde Kauparve marken här före skiftet. Omkring 1896 köpte Lars Jakobsson född 1863 från Hallsarve försvunna ställe nere från vägen mot Nybro (?). Lars var gift 1896 med Lina Norrby från Hablingbo. Tydligen flyttade Lars föräldrar Jakob Petter Söderlund och Christina Maria Larsdotter med upp på backen. Lars och Lina fick två döttrar, varav Hulda Johanna Elisabet Jakobsson född 1903 tog över stället 1932 med sin man Gustav Ahlgren från Alskog. De sålde 1945 till Julius Olofsson född 1883. Han var gift två gånger och hade sammanlagt 6 barn, men inget tog över. Han sålde stället 1955 till William Södergren som först bodde här på sommaren, sedan permanent. 1980 köpte Sonya Lundberg född 1952 stället som fritidshus tillsammans med sin dåvarande man Tommy Larsson, båda med släkt från Lau. Sonya innehar fortfarande fastigheten. Det är inte lätt att veta vilka personerna på bilden är, men längst till höger sitter Jakob Petter Söderlund 80 år. Gissningsvis är den andre mannen Jakob Petters son Jakob Elias 41 år, som kanske behöll namnet Söderlund och bodde på Ljugarn. Han har ena dottern i knäet och bredvid sitter hustrun med den andra dottern. Kanske dog Lars Jakobsson tidigt, han finns inte med på bilden. Men den stående kvinnan kan vara hans änka Lina Jakobsson född Norrby och flickan bredvid kan vara deras dotter Hulda Johanna Elisabet Jakobsson, 11 år, som sen tog över stället och sålde det. Lina Jakobsson och Jakob Elias fru ser ut att kunna vara systrar.

Från 299 kr

Det här är en av Masses bilder från första fotograferingsåret, där han har avbildat familjen vid Botels östra part, den enda som än idag ligger kvar på östra sidan om vägen. Denna part kom till vid gårdens andra delning 1732, då Lars Olofsson och hans hustru Brita Hansdotter byggde upp den. Deras son Hans Larsson och hans fru Margareta Andersdotter från Snausarve tog över 1755 och efter dem blev sonen Lars Hansson och hans hustru Margareta Olofsdotter från Näs husbönder på 1780-talet. De hade ett förmodligen pampigt bröllop i Närs prästgård, där Margareta hade tjänat före giftermålet. Med sonen Lars Larsson och hans fru Elisabet Jakobsdotter från Folke på När fortsatte släkten i början på 1800-talet. Sedan gick gårdsparten över på spinnsidan när dottern Margareta övertog den omkring 1840 med sin man Mattias Persson från Fie, som byggde upp alla byggnader på gårdsparten. De fick inte mindre än 9 barn, varav äldste sonen Petter Mattson Bodin och hans fru Gustava Josefina född Hagvall från Hagvards i Follingbo blev husbönder till 1897. Deras enda barn Hilma ärvde gårdsparten, gift med Jakob Larsson från Hallbjärs på När och av deras 6 barn övertog äldste sonen Henry parten 1927. Han blev gift 1917 med Ester Maria Ahlstedt från Stenstugu i Alskog. Äldsta dottern Iris ärvde gården, gift med Ejnar Larsson från Kauparve och med deras ende son Sven-Erik fortsatte släkten. Han gifte sig med Inga-Britt från Stockholm och de fick dottern Linda. Gårdsparten ägs idag av Inga-Britt och marken är utarrenderad. Personerna på bilden är från vänster: Hilma Larsson född Bodin 30 år med barnen Henry 8 år, Hilda Klara 6 år, Elin Jenny 5 år, Ragnar 3 år i handen och Sigfrid 1 år på armen, modern Gustava Bodin 72 år och fadern Petter Bodin 67 år. Maken Jakob Larsson är inte med.

Från 299 kr

Det ursprungliga Botels, som låg öster om vägen mittemot Botels Hanssons part, delades första gången 1716 i två parter och 1732 i ytterligare två parter och vid detta senare tillfälle kom denna part till och byggdes då troligen upp på denna plats. Bulbyggnaden på Bild 625 och 626 härstammade sannolikt från den tiden. Byggnaderna på denna bild är betydligt yngre. Manbyggnaden är troligen från 1860-talet, men spåntaket ser ut att vara nylagt. Husets framsida vetter mot landsvägen med finingång där. Den enkla dörr som syns invid fönstret är vardagsingången direkt in till köket. Brygghuset t v är äldre, kanske från omkring 1840. Den låga byggnaden utan fönster är äldst och tillhör 1700-talet. Dess funktion här hittills okänd, men linbastur brukade ha denna form. Förste ägare var Jakob Persson, gift 1711 med Catarina Rasmusdotter. Deras dotter Mallena ärvde parten, gift med Olof Thomsson från Botels och deras son Olof Olofsson tog över omkring 1770. Han blev gift 1778 med Gertrud Larsdotter från Fie och deras äldste son, som också hette Olof Olofsson och hans hustru Juditta Andersdotter från Kauparve blev därefter ägare. Ytterligare en son Olof Olofsson blev husbonde på 1840-talet, kanske var det han som byggde flygeln. Olof var gift med Greta Hansdotter från Liffride och deras dotter Catarina och hennes man Gustav Jakobsson blev ägare 1859. Under deras husbondetid kan manbyggnaden ha blivit uppförd. Ingen av Catarinas och Gustavs fyra barn tog över, utan gården såldes till Georg och Margareta Larsson från Lye respektive Väte. Deras son Vilhelm och hans hustru Josefina född Karlsson från Kauparve blev ägare 1903, året innan denna bild togs. Deras son John Larsson ärvde gården och brukade den till omkring 1990, varefter den styckades och byggnaderna med tomt såldes till fritidsfastighet. Personerna på bilden är från vänster: Josefina Larsson 30 år, med sonen John 3½ månad, svärmodern Margareta 64 år, maken Vilhelm 31 år, okänd ung man och svärfadern Georg 68 år.

Från 299 kr

Porträtt av Ebba Rudebeck. Dotter till kyrkoherden i Vist och sedermera i Stora Åby, Petter Eric Rudebeck och dennes maka Sigrid Gustava Brydolf. Makan/Modern avled i barnsäng 1841 och kvarlämnade fadern med den då 5-åriga dottern Ebba och hennes sex syskon. Fadern kom som brukligt och så hastigt seden stipulerade att gifta om sig. Han behövde inte söka den nya hustrun med någon större insats. Demoiselle Beata Charlotta Duvaer hade tjänstgjort i familjens hushåll i nära 10 år när paret eklaterade den nya alliansen. För Ebbas del kom vuxenlivet att dröja. Efter fadrens död flyttade hon med svärmodern och sina kvarboende syskon till släktingar i Sandby rusthåll i Hagebyhöga socken. Först till sommaren 1873 fann hon livspartner i köpmannen Hugo Hjalmar Napoleon Blomqvist, ägare av Hamra Mellangård i Västra Stenby. Bröllopet stod i Hagebyhöga kyrka i slutet av juli månad och därefter installerade hon sig i makens gård söder om Motala. Några egna barn följde inte med äktenskapet men paret tog till sig den i Västra Stenby och utomäktenskapligt födda Anton Hjalmar som fosterbarn. Gossens far tillkännagives inte i kyrkans rullor men hans dopnamn Hjalmar, likt Ebbas make, väcker frågor och kanske svar på adoptionen. Efterhand flyttade familjen till Mjölby och vidare till Karlstad. Efter makens bortgång i början av 1900-talet flyttade Ebba till Linköping. Här avled hon i sviterna av en hjärnblödning, då boende på dåvarande adressen Drottninggatan 43. Här portätterad omkring 1865.

Från 299 kr

Brita Christina Larsdotter (1805-1888) från Halvands i Garde var gift med båtsman Lars Ahlsten Glömsker. När hon blev änka gifte hon om sig med Nils Larsson Ahlström född 1806 från Gyle i Ala. De bosatte sig här 1852, var de bodde förut är inte känt, möjligen vid Bönde. De fick tre barn, varav dottern Helena Maria (1840-1902) tog över. Hon gifte sig 1863 med Anders Petter Andersson Häglund (1835-1920) från Hemmor. De fick 4 barn, men ingen tycks ha tagit över. Efter Anders Petters död revs gårdplatsen bort. Bilden är tagen från gamla Bjärgeskvior, som gick från kastalruinen snett upp över backarna mot kapellet vid Bjärges. Bakom bandtunar ser vi manbyggnaden, brygguset och ladugården. Manbyggnaden är 1700-talsmässig, en parstuga något mindre än genomsnittet. Baksidan är blind som det brukar vara på 1700-talshusen, längs väggarna på baksidan stod sparlakanssängarna och då kunde man inte ha fönster där, bara till kammaren mitt i huset. Fönstren är av 1800-talstyp. Före spåntaket hade huset sannolikt faltak. Brygghuset är ett reveterat bulhus eller ett pinnmurshus, vilket sistnämnda har tunna stenväggar i bulfälten i stället för bular. Det ser ut som om man har pinnat upp hela gavelspetsen med sten också. Faltaket och den höga skorstenen är ursprungliga. I bakgrunden skymtar ladugården med sitt faltak.

Från 299 kr