Porträtt av greve Fredrik Sinclair. Född 1853 vid Karlshovs säteri i Älvestad som yngste son och mellanbarn till greve Israel Malcolm Sinclair och grevinnan Alfhild Spens. I vuxenålder flyttade han till Västerås för att ägna sig åt mejeriverksamhet i ett flertal företag likväl som han var ombudsman vid Västmanlands läns hagelskadebolag. Sinclair förblev ogift och avled i Västerås den 4 april 1904 av hjärtsjukdom. Han begravdes på Linköpings griftegård.
Från 299 kr
Porträtt av Adelia Arwedsson. Dotter till bruksinspektorn vid Mattsbo bruk i Dalarna, Fredrik Arwedsson och dennes maka Johanna Paulina Ekstedt. Redan vid 15 års ålder var hon dessvärre föräldralös och lösningen blev att hon flyttade till släktingar i Linköping. Efter lärarutbildning i Umeå var hon från 1875 tillbaka i Linköping för en lärartjänst vid stadens flickskola. Med tiden kom hon att bli föreståndare för lärosätet. Hon har Ada Arwedssons gata uppkallad efter sig i stadsdelen Vallastaden i Linköping.
Porträtt av Anna Holmberg. Född i Linköping 1866 som dotter till handlaren Johan Peter Holmberg och hustrun Sofia Wilhelmina Åberg. I 20-årsåldern flyttade hon till Norrköping och försörjde sig som kassöska. I den nya staden kom hennes vägar att korsas med klädeshandlare Georg Svärd och från år 1891 var de gifta. Tillsammans kom de att få fem barn, födda mellan åren 1892-1904. Under perioden var familjen bosatta på adressen Sandgatan 18.
Porträtt av fröken Anna Pereswetoff-Morath. Här i linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé iklädd moderiktig turnyr och en för 1870-talet typisk, konstfull frisyr. Född och uppvuxen på Kallerstad gård öster om Linköping som dotter till Carl Emil Pereswetoff-Morath och dennes maka tillika syssling Carolina Maria Sofia Pereswetoff-Morath. Från 1880 gift med kapten Henrik August Thollander, ägare till Brabergs gård utanför Söderköping, som utgjorde den blivande familjens hem från äktenskapets ingång till år 1898, då makarna flyttade till Norrköping.
Personerna bakom möbelhandeln W. Sandberg & Co i Linköping har inte gått att utröna inom ramen för detta arbete. Märkligt kan tyckas när både adress och datering redovisas i bilden. Fotoåret 1902 var annars den ungefärliga tiden då förre sömmerskan Ingrid Svensson tog över möbelfirman på Storgatan 34. Enligt adresskalendrar drev hon rörelsen under det gamla firmanamnet. Hon kan i samma källor följas på adressen tills att hon år 1913 flyttade till Örebro.
Porträtt av fröken Anna Hässler. Född i Högsby under till synes goda förutsättningar. Allt förändrades när fadern avled "vådligen genom bösskott afgående" och modern kort därefter dog av "okänd orsak", endast 30 år gammal. Där emellan hade även en bror gått bort i mässlingen. De kvarvarande syskonen skingrades och Anna kom till släktingar i Vadstena. År 1885 flyttade hon till Linköping och var där verksam som folkskollärarinna livet ut.
Porträtt av Ebba Tibell. Född och uppvuxen i Linköping kom hon att utbilda sig till småskolelärare i Stockholm. Redan som seminarieelev tog hon dock periodvis tjänst som privatlärare. Från år 1886 var hon stationerad som lärare i östgötska Stora Åby socken och där blev hon kvar till sin pension 1924. Efter en kort tid i Mjölby flyttade hon åter till Linköping och blev där kvarboende till sin död som ogift 1932. Fotografiets datering kan genom fotografens verksamhetsadress bestämmas till åren 1887-91.
Makarna Axel och Klara Danielsson med dotter, måg och barnbarn. Platsen är inte bestämd men väl tiden i stort. Gossen Karl Gustaf Olle i mormor Klaras knä, kom till världen i augusti månad 1913. Hans föräldrar står bakom morföräldrarna, byggmästare Karl Albin Hultgren och Tekla Turida Amalia. Axel och Klara bodde vid tiden för bilden i byn Klockarp. Den unga familjen flyttade till Grindsbo från Rumskulla i början av april månad 1914.
Ungdomsporträtt av Ebba Tibell. Född och uppvuxen i Linköping kom hon att utbilda sig till småskolelärare i Stockholm. Redan som seminarieelev tog hon dock periodvis tjänst som privatlärare. Från år 1886 var hon stationerad som lärare i östgötska Stora Åby socken och där blev hon kvar till sin pension 1924. Efter en kort tid i Mjölby flyttade hon åter till Linköping och blev där kvarboende till sin död som ogift 1932. Fotografiets datering kan genom fotografens verksamhetsadress bestämmas till åren 1876-77.
Gulnad men unik dokumentation av Maria Teschs fotoateljé i Eksjö. Hon föddes i ett välbärgat hem i staden 1850 som dotter till handlaren Johan Wilhelm Tesch och dennes maka Emelie Mathilda Justelius. Tidigt faderslös ändrades hennes förutsättningar och redan på sitt tjugoförsta levnadsår öppnade hon den avbildade ateljén och skapade sig egen inkomst. År 1873 öppnade hon även en filial i Linköping men flyttade inte själv till staden förrän 1898. Hon tycks i sambandet avvecklat verksamheten i Eksjö.
Porträtt av Emilia Hernblom. Född i Vimmerby 1836 som dotter till häradshövding Per Hernblom och dennes maka Gustava Elisabet Möllenhoff. Från 1860 gift med assessorn och sedermera hovrättsrådet Claes Livijn. Under perioden 1869-1888 innehade maken tjänsten som häradshövding i de östgötska häradena Bankekind, Hanekind och Åkerbo. Vid utnämningen bosatte sig makarna på adressen Storgatan 2 i Linköping. Sistnämnda år flyttade det barnlösa paret åter till Stockholm.
Porträtt av Anders Johan Hjälm. Son till livgrenadjären Nils Johan Hjelm och Maja Stina Samuelsdotter, vid tiden för sonens nedkomst boende i Korsnäs grenadjärtorp på Gärstad ägor i Rystad socken. Efter studier gift 1877 med stockholmsfödda Hilma, född Samuelsson. Paret förenades efter giftemålet i Arnö, där Hjälm erhållit tjänst som vice komminister. Året därpå flyttade makarna till Alfta efter att Hjälm blivit utsedd till kapells- och brukspredikant i Svabenverks kapellsförsamling i Alfta socken. Från 1890 var de kyrkoherdepar i Vittinge, Uppsala län.
Gerda Karlsson vid knyppeldynan på trappan till hennes hem på Marstad Länsmansgårds ägor i Bjälbo. Hit flyttade hon med maken Frans Oskar 1927. Nu är året 1951 och hon har varit änka sedan 1945. Att hon sitter vid en knyppeldyna är typiskt för trakten. Hantverket har långa anor i Vadstenabygden och Gerda är säkert väl medveten om både talrika leveranser till hovet och att det sedan länge går att köpa vadstenaspetsar i Svensk Hemslöjds butik i Stockholm.
Porträtt av rådman och grosshandlare Paul Alfred Scherini. Född i Locknevi socken, Kalmar län den 17 december 1820 som son till kyrkoherden Per Scherini och Anna Lovisa Heller. Familjen flyttade till Vånga socken i Östergötland år 1822. När brodern Carl Oscar år 1849 grundade kolonialvaruaffären Scherini & Co i Norrköping blev Paul Alfred inom kort delägare och därmed grosshandlare. Gift 1852 med Catharina Wilhelmina Jakobina Wockatz med vilken han fick fyra döttrar. Avled den 15 december 1903 i Norrköping.
Mannen framför byggnaden, Carl Gustaf Göransson föddd 1875. Död 1923. Tjänstgjorde som konduktör vid Annebergas - Ormaryds Järnväg. Mannen närmast intill vid loket hette Janne Andersson, var Lokförare under många år. Flyttade senare till Solberga station där han avled. Mannen därintill hette Emil Andersson, född 1875, död 1928.Han var ursprungligen reparatör vid tändsticksfabriken men tjänstgjorde även tidsvis vid järnvägen. Mannen på loket heter Carl Lindell, numera bosatt i Norrboda, Nässjö, och anställd vid S.J. Lindell var eldare.
Affären vid Backors kvarn. Fastigheten ägdes av Karl Särnblad. Efter 1905 hade handl. Olsson egen fastighet: Sofielund. Längst till v. postexpeditör Axel Olsson. Näste man är trol. handelsresanden Frans Olsson. Damen och mannen i hatt är antagligen hans gäster från Falköping eller Göteborg. Längst till h. handl. Gust. Th. Olsson. Foto fr. sekelskiftet, i varje fall före 1905, då Olsson flyttade till Sofielund uppe vid landsvägen.
Kv. S:t Botvid, S:t Olofsgatan 48. Tidigare S:t Olofsgatan 67. Kallades därför 67-an. Byggdes 1905 av fabrikör Frans Johansson. Var från början bostadshus och kallades efter ägarens förnamn "Franska palatset". Tornet, som syns på bilden, togs bort i början av 30-talet. Frans Johansson startade Rantens Strå- och Filthattfabrik vid Bangatan 10. Fadern hästhandlare Josef Johansson hade f.ö. stallar på området. Där var senare slakteri och är nu lagerbyggnader för "Skinnville". Hattfabriken flyttade till S:t Olofsgatan 42.
Jungfru Lovisas gård och Spegelmakaregården. Båda husen är flyttade från Ågatan i Linköping. Fotografiet är taget vintern 1954-55. Dateringen är baserad på att i september 1954 var det fortfarande ställningar runt Jungfru Lovisas och våren 1955 påbörjades uppsättning av Sundbergska längan, där presenningshögen är. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Text på kortets baksida: "Johan Andersson, f. 14 juni 1852. Bodde i Skärhamn på Tjörn i Bohuslän. Inskriven 14 mars 1872 vid Stockholms sjömanshus som matros. Övergick sedan i engelsk sjöfartstjänst. Flyttade till Södra Strand i Resteröd. Gift med Maria Andersson f. Mattson (1865, dotter till Olof Mattsson i Ryr och hans hustru Annika Andersdotter(avled1881). John Olof Andersson var son till Anders Johan Och Maria f. Mattsson".
Degelfabriken Hapeco grundad 1919 i Malmö av Hans Propse, togs över av svenska staten och hamnade i Nybro, Glasriket, då Hans Propse var tysk. Köptes senare av en herr Leonard och hans tre söner. Såldes 1980 tillbaka till familjen Propse, Hans Propses barnbarn Claus, som senare (1994) sålde den till Jan Christians. Tillverkar deglar för glasmassa. Industrin flyttade sin verksamhet på 1950-talet till Peder Djups Gata 7, Nybro.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.