Interiör från Biskopsgården; salong med kakelugn, soffor, bord, stolar och konstverk på väggarna. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Från 299 kr
Exteriör av Biskopsgården. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
fotografi
Oaktat den vackra fonden väcker Borgmästaregatans östra lopp mot kyrkan knappast någon större glädje. Smal med höga, mörka fasader i avsaknad av välkomnande entréer är gatustråket närmast en passage mot andra mål. Här dock förgylld av tidens bilmodeller med en smäcker Fiat Topolino närmast i raden.
Slitna fasader utmed Hunnebergsgatan i Linköping. I blickfånget Hunnebergsgatan 5, reveterat och spritputsat trähus i två våningar. Antagligen uppfört omkring 1840. Vid tiden var husen längs gatans sträckning vid kvarteret Aspen rivningshotade, vilket för nr 5 kom att bli en realitet 1974. Övriga räddades lyckligtvis för att tjäna som hantverksgårdar eller integreras i servicehuset Aspen.
Serie om 16 fotografier som visar Åbybadet (ursprungligt namn är Åby Simhall) med adress Idrottsvägen 9 i Åbyområdet i Mölndal. Bildserien omfattar byggnadens alla fasader. Endast exteriörer. Fotografierna är tagna den 12 februari 2020. Byggnadsdokumentation inför rivning. Åby Simhall invigdes den 17 januari 1977 och stängdes 2 februari 2020.
Åbybadet (ursprungligt namn är Åby Simhall) med adress Idrottsvägen 9 i Åbyområdet i Mölndal. Fasader mot öster och mot norr. Fotografiet är taget den 12 februari 2020. Byggnadsdokumentation inför rivning. Åby Simhall invigdes den 17 januari 1977 och stängdes 2 februari 2020.
Åbybadet (ursprungligt namn är Åby Simhall) med adress Idrottsvägen 9 i Åbyområdet i Mölndal. Fasader mor öster och mot norr. Fotografiet är taget den 12 februari 2020. Byggnadsdokumentation inför rivning. Åby Simhall invigdes den 17 januari 1977 och stängdes 2 februari 2020.
Åbybadet (ursprungligt namn är Åby Simhall) med adress Idrottsvägen 9 i Åbyområdet i Mölndal. Fasader mot norr och mot väster. Fotografiet är taget den 12 februari 2020. Byggnadsdokumentation inför rivning. Åby Simhall invigdes den 17 januari 1977 och stängdes 2 februari 2020.
Åbybadet (ursprungligt namn är Åby Simhall) med adress Idrottsvägen 9 i Åbyområdet i Mölndal. Fasader mot söder och mot öster. Fotografiet är taget den 12 februari 2020. Byggnadsdokumentation inför rivning. Åby Simhall invigdes den 17 januari 1977 och stängdes 2 februari 2020.
Svenska Sjukhuspersonalförbundet på Karlstads Stadshotell. När det två våningar höga hotellet stod färdigt 26 april 1871, fanns 45 rum att hyra. Drygt trettio år senare fick hotellet en tredje våning. Denna hade en något enklare standard och kallades då turistvåningen. Flera om- och tillbyggnationer har sedan gjorts genom åren och delar av hotellet är numera kulturminnesmärkt. Under 90 år drevs hotellet av familjen Odén. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Gamla mosaiska begravningsplatsen och kapellet, Svingeln, Göteborg
Västra Torpa
"20-talet". Paviljong 3 på Kustsanatoriet Apelviken som stod klar i på hösten 1926, ritad av sanatoriets arkitekt Rudolf Lange. Den godkändes för 128 platser, är byggd i sten med bjälklag av betong, putsade fasader och galvaniserad plåt på taket. Utöver bostadsrum, sjuksalar och ny badavdelning fanns även ett laboratorium och läkarbibliotek. Här ses den södra fasaden med solverandor i två våningar. Byggnaden står i förbindelse med paviljong 4 så man konstruerade en unik "glidhiss" eftersom det var en höjdskillnad mellan korridorerna i de två byggnaderna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.