Utställningen Ur Gömmorna, Göteborgs Naturhistoriska Museum, entren
Från 299 kr
Personal vid entren till Ölmbrogården, 1974
Fyrspann framför entren på Karlslunds gård, 1890-tal
No 102 Nordiska museet. Vestibulen. Längdsektion mot entren.
Södra station i Stockholm. Entren från gatsidan.
Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 kom att få stor betydelse för staden. Långt utanför själva utställningsområdet märktes ansträngningar för att med stolhet möta alla besökare som förväntades komma till staden. Och kom gjorde de. När man stängde mässan i mitten av september kunde man slå fast att den besökts av inte färre än 350 000 gäster från hela landet. Här en vy över utställningsområdet med kameran riktad från entrén.
C A Gustavssons vinhandel i Kihlmanska huset (Storgatan 22). Enligt noteringar i stenstadsinventeringen från 1963 så fanns firman tidigare från år 1900 på adress Storgatan 40 (kv Lyckan) och C A Gustafsson ägde även hela fastigheten. Fastigheten såldes redan 1907 till godsägare Carl Bergsten (bosatt på annan ort). Efter flytten till Storgatan 22 ser verksamheten ut att ha upphört redan två år senare 1909 enligt handelsregister. Flickorna är troligtvis döttrarna Ebba och Greta Gustavsson i entrén till sin fars butik.
Bröllop i Reaby Brånagård. Ett brudpar, hon i mörk klänning, står i centrum på gårdsplan framför huset. Entrén är dekorerad med granris. De är flankerade av familj och släkt. Paret som gifter sig är äldsta dottern Anna Hård af Segerstad och Gustav Nordin. Sonen Fredrik och hans tillkommande Ingrid Wallin står vända mot varann till vänster om brudparet. Annas och Fredrik föräldrar P F L Hård af Segerstad och H E C Eriksson står respektive sitter till vänster ytterligare ett steg till vänster.
Här är en samling släktingar som sitter på 3:e Tvärgatan 15, utanför entrén till Anna Larsdotter Olssons lägenhet en trappa upp. Personerna från vänster: Erik Rynning med Naemi Olsson, Elnas kusin Anna Larsson, Ingeborg Olsson, Kerstin Brundin, Ester och John Hedman, Adde och Hildur Holmstedt (halvsyster till David Brundin). Längst till höger står David Brundin med Elna, sittande Gertrud Olsson med en dotter (Lisa) till Ester och John Hedman, och slutligen i mitten Anders Johan Brundin. Jämför bild nr EB 684.
Sommarspelen/barnteaterföreställningen "Tjorven på Saltkråkan" 1996 vid Byxorna i Gunneboskogen. Troligtvis vid en repetition. Sex personer befinner sig vid en röd stuga. Från vänster står "Tjorven" med hunden "Båtsman" i koppel. Bakom henne står en pojke vid en stege. En kvinna och Per Andersson står vid entrén och till höger ses två pojkar som sitter i utemöbler. Omgivningen är fylld av grönska. Relaterade motiv: 2024_0525 - 0533.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Warbergs mejeri AB på Prästgatan 26 i kv Guldsmeden. Byggnaden uppfördes 1883 men Nilsson var involverad i en ombyggnad 1911. Mejeripersonal står vid entrén vid ett hästekipage med vagnen full av mjölkkannor. "Mjölk Smör & Ost" annonseras på skyltfönstret. Bortom hästarna korsar Östra Långgatan och kv Bagaren skymtar tar vid. På gavelhuset ses målad reklam för Ranchs fotoatelier som ligger i kvarteret.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnaden i korsningen Kungsgatan-Prästgatan, kv Bagaren och lär vara uppfört på 1860-talet. På hörnet ligger entrén till Victor Perssons bageri och konditori. Vidare längs Kungsgatan ligger butiken Grand Bazar. Runt hörnet in på Prästgatan står en tom kärra. På plankhörnet sitter affischer från Kindvalls Tryckeri som annonserar föreställningen Pygmalion med Harriet Bosse på Teatern. Dramaten gjorde under 1914 detta gästspel, vilket ger fotografiet sin datering.
En ståtlig träbyggnad med centrerad frontespis och ett torn, med småspröjsade fönster runtom, tillbyggt vid ena gaveln. Nedervåningens fönster och dörr har tresidiga överstycken i klassicerande stil, medan torntaket helt andas vurmen för den fornnordiska stilen, vanlig från 1870-talet. Framför entrén finns en slät gårdsrundel och därifrån leder en stig upp mot ett ensamt lövträd på krönet. Huset ser ut att ligga på en höjd. Meddela oss gärna om du vet var detta hus ligger, eller låg!
Vykort, "Tjolöholm i slutet av 1800-talet" Ryttmästare Werner Santesson lät 1865-1867 uppföra denna byggnad med 35 rum, vilken ersatte en äldre gård (se bild 08F0076). Italiensk nyrenässans hade just kommit på modet och uttrycks här med rusticerad bottenvåning, piano nobile och mezzaninvåning under takfoten. Mittrisaliten kröns av ett tympanon och vid dess vänstra sida skymtar här den stora takkupol som var synlig lång väg från havssidan. Fasaden var färgad i ljus gulockra. Framför entrén hade öppen grusplan med stor gårdsrundel anlagts.
Exteriör. Bostadsmiljö. Trähus byggt i vinkel, bostad för flera familjer. En kvinna med ett barn och en barnvagn har just kommit in genom dörren i planket. Entrén till bostaden i mitten, har en förstubro med snickarglädje. I trädgården/på innegården finns flera träd. Möjligen är det en jordkällare till vänster i bild. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivningar finns på Arboga museum.
Stora utställningshallen på Arbogautställningen. "Hantverk Industri" står det på skylten över entrén. På mitten av byggnaden finns en scen. Stolar och bänkar är placerade framför scenen. Flaggorna är hissade. Människor strosar i området. I bakgrunden, längst till vänster, ses en skorsten och ett högt hus. Det är Tekniska Fabriken Örnen, ett dotterbolag till Arboga Margarinfabrik. Här tillverkas tvålen Elefanten. Ladorna, som ses nedanför Örnen, är Emil Melins brädgård. Tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan reser sig ur träden.
'Vy från Ekebacken där Göteborgs Naturhistoriska Museum ligger. Eken och parkeringen vid gamla entren, riktning mot Skansen Kronan. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 928. Bildtext där: :: Bilden från 1914 är tagen av John W Johansson och visar Ekebacken i Slottsskogen innan Naturhistoriska museet börjat byggas. Vyn visar en solitär vindpinad ek och i fonden Skansen Kronan. Museet invigdes 1923 och inför byggnationen fick bland annat denna ek stå kvar. Samtida tidningsartiklar var både för och emot att spara på de träd som fanns på kullen. Eken, kallad hängeken, kom att stå vid entrén och blev som ett vårdträd för museet. :: :: Idag då entrén är flyttad är det kanske mest de som parkerar på parkeringen vid eken som lägger märke till den. Tar man en titt ser man att trädet har haft ytterligare två huvudgrenar. En av dem sågades bort i början av 1930-talet för att inte växa in i husväggen. Numera växer en liten glasbjörk där grenen satt och ekens ihåliga stam har fyllts igen av cement.'
fotografi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.