Väderstad 172:1
Från 299 kr
Rinna 288:1
Rinna 315
Tillhörande texter från Hallands länsmuseer: Bild 1 (15370) Falkenberg kv. Gästgivaregården.Falkmanska villan. Bild 2 (15371) D:o Gamla Gästgiveriet. Bild 3 (15372) D:o gårdshuset. Bild 4 (15388) Falkenberg kv. Gästgivaregården. Falkmanska villan under ombyggnad av Bygg Fast. Bild 5 (15389) D:o gårdshuset byggs om. Bild 6 (15390) D:o Gästgiverilängans gårdsfasad. Bild 7 (15391) D:o Falkmanska villans sydfasad m. nya takkupor. Bild 8 (15392) D:o Falkmanska villan. Entredörr fr. gården. Bild 9 (15393) D:o gästgiverilängan. Äldre gårdsdörr.
En vattentub byggdes omkring 1950 av Korsnäs AB för sötvattenförsörjning. Tuben leder än idag vatten från det gamla En vattentub för sötvattenförsörjning byggdes omkring 1950 av Korsnäs AB. Tuben leder än idag vatten från det gamla fiskeläget Kullen i Bodaån i Skutskär via sjön Trösken till Korsnäsfabriken, där det renas. Vattentuben har en invändig diameter på 1,4 meter och en kapacitet av cirka 200.000 liter i minuten. På bilden byggs de trästöd (vaggor) som tuben kommer att vila på.
Detta grumliga repro visar miljön vid Hjulsbro kvarn och sluss 1906. Bilden är tagen i en brytningstid för området. År 1907 registreras Hjulsbro Tråddrageri & Spikfabriks AB och året därpå kommer en fabriksbyggnad stå färdig. Den gamla kvarnen, byggnaden med snedtak, rivs och mjölnarbostället på höjden byggs om till disponentbostad. Den vita byggnaden på bilden är den nya kvarnen som anlagts på motstående sida av ån.
Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startar återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Exteriör av Ångermanlandsgården.; Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startade återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild inomhus på ett stort rum. På golvet står det en person som tittar åt höger, bilden är tagen bakifrån. Framför personen från markhöjd är det en uppbyggnad som det ligger lösa plankor på. På uppbyggnaden står det även en stol, och inplastade förpackningar med isolering och en lång stege står lutad mot väggen. Det är en stor öppning i mitten av väggen in till nästa rum. Man ser ladans bjälkar rama in fotot.
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild inomhus på två personer som sitter på knä och arbetar med byggnation. Den ena personen håller en stor bräda i händerna. Framför personerna ligger det många lösa plankor, och på plankorna finns en cirkelsåg. På golvet ser man ett vattenpass, en hammare och en måttstock. På sidan på en bjälke står det fleratalet Coca-cola flaskor som är fyllda med troligtvis vatten.
Framställning med tekniska brister som detta till trots bär stora värden. Vy från Risbrinkens höjder mot Hejdegården med Tannefors i fonden. Närmast åskådaren till vänster den charmerande stadsägan 487 utmed Risbrinksgatan, vars numera ödetomt ännu skvallrar om livet som här passerat. Till höger ses den ännu bestående Druidgården. Längs Hejdegatan har stråkets första hus rests. Hejdegatan 14 byggs i stunden ut med en länga jäms den ännu inte utlagda Villagatan. Fastigheten kom vidare att erhålla adressen Villagatan 1. På Tannefors-sidan finns annat att upptäcka för den intresserade. Odaterad bild som kan preciseras till 1913.
Bild tagen vårvintern 1908. Annexet saknas och byggs några år senare och till vänster skymtar "schatullet" som plockas ner inom kort och återuppförs på Herrhagen, okänt var. På tomten är Ludvig Martins nybygge, under lång tid med posten som hyresgäst, inflyttningsklart 1910. Läroverkets gymnastiksal är oputsad, saluhallen är under uppförande och den invigs 30 oktober 1909, gamla lasarettet används som brandstation sedan 1905 och villan till höger, traditionellt kallad "bankens trädgård", ägd av översånglärare Lindh står kvar ett femtontal år och på den tomten invigs Baptistförsamlingens tabernakel 1925. Notera att skolgården är rena leråkern vid en blöt vår.
Vy över Skoghallsverken. Fotografens ant: A.B. Rylander o Asplund, Stockholm tagna i Skoghall 1936. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.