Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var Marieholm residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. M. är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Från 299 kr
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var M. residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. M. är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var Marieholm residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. Marieholm är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
AB Skofabriken Kronan, kontorsinteriör, 2 personer. Det är företagets båda grundare, som sitter vid skrivbordet, till vänster Alfred Carlsson (1864-1948 ) och till höger Per Perman. Rummet såg likadant ut ända fram på 1940-talet innan det gjordes om. Kontoret var beläget på bottenvåningen mot Östra Bangatan.
Stenhus i fem våningar med fasad i gulgrå grovputs. Byggnaden har en serie burspråk och dekorativa balkonger samt en enkel putsdekor. Bottenvåningen uppslagen av butiksfasad Hotell Storgården, Fredsgatan 11. Huset kallades i folkmun för de 100 jungfruarnas palats, pga det var osedvanligt många jungfruar/hembiträden som bodde och arbetade i fastigheten.
Hindersmässan i Örebro den 26 januari 1937. Folk är samlade invid Stora Hotellet strax intill korsningen mellan Engelbrektsgatan och Drottninggatan. I bottenvåningen på hotellbyggnaden ligger en fotoaffär. En bit bort på Drottninggatan kan man skymta en affärsskylt med namnet Oscaria. Detta är med största sannolikhet en skoaffär, eftersom Oscaria var namnet på en av Örebros största skofabriker. Längst till höger syns en gammaldags telefonhytt.
Sionkapellet vid Gamla Riksvägen, 1940-tal. Byggt mitten av 1930-talet och rivet mitten av 1970-talet. Till höger fanns två lägenheter. I bottenvåningen var Kållereds manuella telefonstation inrymd, vilken sköttes av Julia och Claes Franzén, som också bodde där. Den lades ner 1950. I källaren låg Bertil Kjellmans Fiskaffär. Tidigare mjölkaffär Jenny Lundberg.
Stenstugan Borgatorp. Ett gammalt hus i Dala, äldst i Västergötland enligt Hugo Sköld (han stöder sig på förre landsantikvarien Ullenius). Tvåvåningshus - bottenvåningen har metertjocka murar och fönster med blyinfattning. Övervåningen är av trä, halmtak. Numera fritidshus i släkten Posses ägo. Efter renovering.
Orig. text: Östgöta-tidningen Wallenbergska gården uppfördes vid mitten av 1700-talet. Den förhöjdes och gavs sitt nuvarande utseende med en fronton vid en upprustning 1803-05. Östgöta-Tidningen hade under åren 1936-44 sin redaktion och tryckeri i byggnaden. När ÖT upphörde kom byggnaden att inrymma Eskilstuna-Sliperiet. Den fick då skyltfönster i bottenvåningen. Byggnaden står numera i Gamla Linköping.
fotografi
Överkommisariens hus
Harbergska gården, detalj av målning på väggen målad 1886, signerad A. Roth. Axel Roth var en kringresande målare, verksam bland annat i pataholmstrakten, med naiva beställningsbilder av bond- och herrgårdar. Harbergska gården är ett byggnadsminne som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Det är en köpmansgård som troligen är uppförd på 1840-talet. Gården är timrad i två våningar under tegeltak och har locklistpanel. I bottenvåningen finns inredning från 1880-talet, då huset användes för bad- och brunnsverksamhet.
Veranda i bottenvåningen Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Fastigheten såldes 1962 till Kalmar kommun som använde huvudbyggnaden till privata fester. 1984 såldes fastigheten till Capitex som kontoriserade husen. Idag inrymmer de ett flertal tjänsteföretag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.