En arrangerad bild av Masse där gubbarna låtsas dra valkan, vilken har lyfts fram ur snåret. Det här var ett tungt arbete som helst krävde 4 personer. Hemmor Lars Löfgren är en av karlarna, hans gamla manbyggning syns i bakgrunden, den revs 1921.
Från 299 kr
Linet skall ryckas upp ur jorden, ett mödosamt arbete. Här rycker Botels kvinnor lin. Kvinnorna kan vara Josefina Hansson gift Thomsson, 42 år, och svägerska till Olivia Hansson, 44 år, i mitten med dottern Elinda 17 år t h. Kvinnorna har vanliga arbetskläder och duk på huvudet. Bilden är tagen några hundra meter väster om gården, husen som skymtar ligger på Anderse kväiar.
Här har Masse gått ut i åkern för att få en bild på hela den stora ladugården. Bulbyggnaden med påbyggt foderloft är nog en rest efter en äldre ladugård, här med okänd funktion. Det måste ha gått åt enorma mängder halm till taket och vilket arbete att knyta fast alla halmkärvar jämnt och tätt!
Masse har bett Fie Elisabet Jakobsdotter Lauvall, 76 år, att ta ut smörkärnan och stå vid väggen, så både hon och kärnan syns tydligt. Smörkärning var ett viktigt arbete och smör var något man också kunde sälja och få in lite pengar på. Gotland har tidvis exporterat smör. Lisa har arbetskläder med grovt förkläde och huvudduk, riktigt genuin arbetsklädsel.
Porträtt av Theodor Årsén, bördig från Östra Tollstad. Från år 1888 i tjänst som lärare och kantor i Rinna. Året efter sitt påbörjade arbete i Rinna gifte han sig med Ida Lindblom, bördig från Ulrika församling. Makarna bodde kvar i Rinna till maj månad 1923, för att i den tiden flytta till Linköping.
Våren 1938 rådde det stor aktivitet på höjden norr om Österbymo. Hembygdsområdet Ydregården skulle komma att invigas till hösten av landshövding Karl Tiselius, men uppenbart kvarstod mycket arbete. Vid ett platsbesök och på en i sammanhanget väl vald bänk samspråkade initiativtagaren Axel Leonard Rääf och Ellen Tiselius.
Under 1926 dubblerades som planerat husraden utmed Vasatorgets södra sida, Vasavägen 12 och 14. Vid fototillfället var fastigheten Vasavägen 14 färdigställd medans arbete kvarstod på Vasavägen 12. Bägge husen gjordes lika och gavs stilenliga element hämtade från klassicismens formspråk. För ritningarna stod Axel Brunskog.
Interiör av Oppeby kyrka. Församlingens nuvarande kyrka uppfördes under åren 1759-60 på initiativ av kommendörkapten Claes Didrik von Breitholtz och ersatte en äldre kyrkobyggnad som utdömts. Kyrkans altaromfattning är utförd av den småländske konstnären Jonas Berggren, medan altartavlan är ett verk av Carl Fredrich Brander i Stockholm. Även predikikstolen är ett arbete av nämnda Jonas Berggren.
Två män i arbete vid stjärtpartiet på flygplan S 6 Fokker nr 3388, på ett flygfält omkring 1935-1973. Till vänster Bernhard Jernberg, flottiljfotograf på F 3, till höger militär flygaren Nils Olof Svensson (senare Sefeldt). Text vid foto: "Jernberg mäter exponeringstid"
TEXT PÅ KORT: Nässjö katastrofkran i arbete efter järnvägsolyckan i Kil, tåg 4872 den 14 januari 1949. Kranen lyfte omedelbart upp ena änden av loket, varefter vagnarna lätt kunde bortföras. Därefter sänktes loket varsamt ned på rälen. Arbetet förlöpte utan missöde. Det var första gången denna kran var använd i effektiv tjänst. Kranens vikt 115,5 ton, lyftförmåga 50 ton, tillverkad i England.
Järnvägsstationen i Eslöv. Bilden tagen i samband med, eller strax före, invigningen av det nya stationshuset 1915, därav utsmyckningarna. Till vänster i bild syns ett pågående arbete vid plattformen. Notera att flaggorna ser inverterade ut, detta är en bieffekt av den typ av film, ortokromatisk film, som användes vid den här tiden.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Skördefolk. Utrustade med brukliga handredskap drar en flock drängar och pigor ut till arbete på åker och äng. De medför matväskor ("tjutulvar") och tina samt ölstånkor och brännvinskärl, såsom det brukades i "den gamla goda tiden".
Brudkista med snidad och inlagd dekorerring, daterad 1576. Sydtyskt arbete. Foto Bayer Nationalmuseum, München. Bridel chest decorated with carvings and inlay, dated 1576. South German work. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Arbete i Varbergs hamn med lossning av gods. Bakom hamnarbetarna med godskärra på bild 1 ses männen på bild 2-3 vänta på bomullsbalen som vinschas från fartyget. Bild 3 visar när de kör iväg med godset. Mannen bakom kärran utan huvudbonad heter Johan Adolf Gustavsson.
Strandhugget 1922 Underbefälskårens Strandhugg. Fr.v. ser vi furirerna 1. Vihelm Trygg 2. Gunnar Källén 3. Aldor Leijon och 4. Gustaf Svensson. Den drivande kraften bakom ordnandet av Strandhugget var furir Kärrberg, anställd vi Kasernavdelningen. Han var mycket road av parkarbete och lade ner mycket arbete på regementets planteringar.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Detaljbild av 19 cm. fototeodoliten för arbete med vågrät axel# man ser dubbeltuben för inriktning och de tre objektiven som ersätta ett endas förskjutbarhet.
Arbete i den så kallade Chokladhallen hos Cloetta i Ljungsbro. Den råa kakaomassan förvaras och silas till vänster. Den tillsättes med socker, mjölk etc. allt efter den chokladsort, som skall tillverkas. Härefter får den genomgå en omsorgsfull bearbetning i olika maskiner för att så småningom bli läcker ätchoklad.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En porträtttecknare i arbete, avbildad av Albrecht Dürer. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 150.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.