Råcksta
Från 299 kr
Vällingby
Fiskarhamnen: kajen vid Östra Slussgatan. I bakgrunden Slussplan.
Vy mot nordost längs stranden av en isbelagd Hammarby sjö. I fonden del av Barnängsområdet.
Nacka. Arbete med antennmasten, en cylinder med diameter 1,7 m. 1955. (Invigning 1956) Antennanläggningen består av två master ca 200 m höga. Masterna är försedda med antenner för television och FM-rundradio. Tas i bruk årsskifter 55/56 och ersätter stationen i Spånga. Mer information i Verket o Vi 1955 nr 2 sid 3.
Bild 1:Att luka betor var ett strängt arbete. Här är det en grupp polskor från flyktinglägret i Heberg som 1945 hjälper till på Backagård, granne med lägret i folkskolan.(Foto genom Ulla Holmers) Bild 2 o 3: Även vid höskörden deltog polskorna på gårdarna runt om i Heberg. (Fotot genom Siw Ranlid.)
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Parkmotiv från Katrineholm med människor på promenad. Förl. Hilma Dahlborg. Text på framsidan: " d 13/7 1904. Jag är nu i Katrineholm som du nu ser och mår utmärkt bra. Jag undrar hur du nu mår, om du har mycket arbete nu. Många hälsningar medföljer från Lydia".
Reprokopia. Okänd dam framför fästningen sedd från söder. Notera sorgbandet på hennes vänstra arm. Av klädedräkten att döma är bilden från 1910-talet. På södra fästningsmurarna ser det ut som någon typ av byggnadsställningar kommit upp. Renorveringen av fästningen drevs som s k AK-arbete mellan åren 1922-1924. Möjligen är bilden från denna tid.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Antagligen tjänstemän på banken Södra Sverige, före detta Kalmar Enskilda Bank. Under andra halvan av 1800-talet kunde kvinnor ta plats i affärer och på kontor. Detta var inte okontroversiellt då de oftast arbetade för betydligt lägre lön än män. se t ex Ulla Wikanders text http://www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/historik/
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Brudkista med snidad och inlagd dekorerring, daterad 1576. Sydtyskt arbete. Foto Bayer Nationalmuseum, München. Bridel chest decorated with carvings and inlay, dated 1576. South German work. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Gävle Galvan. Arbete med en vägtrumma Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. Efter 1910 ombildas till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1954 sålde Galvaniseringsfabriken
Gävle Galvan, 27 november 1952. Arbete i verkstaden Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. År 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. År 1910 ombildas till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
De två kvinnorna längst t v räkar rumpu, räfsar ut höet från kanterna. De två intill skjuter ihop höet till en famn. Kvinnorna t h har burit fram höet till en öppen plats i änget och börjat lägga ett braide. Det är festligt arbete och man är finklädda.
Slåtterkarlarna har utfört sitt arbete, nu skall höet räkes, räfsas, ihop till braidar, ett 10-20 cm tjockt lager i olika vidlyftiga plättar för att torka. Både kvinnor och män deltar här. Askängsdöien låg troligen ungefär där parkeringen till badplatsen är idag.
Otendagen är eftermiddagskaffet som dricks när merparten av dagens arbete är avklarat. Här intar Snausarve Lars Hanssons familj m fl kaffet vid gårdens slåttermarker nere på stranden söder om det nya fiskeläget Masarbod vid udden Tuten. Strax intill håller grannparten också otendag.
Finklädda kvinnor med barn har räfsat ihop höet i Körkänge, troligen skall de små högarna bredas till braidar för torkning. Sådana här atingar var ofta välkomna även om det kunde vara hårt arbete. Nu fick man tillfälle att träffas och prata och god mat fick man också.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.