Statens Järnvägar, SJ Oa 100048. Standard Oa-vagn. Treaxlig stolpvagn med lämmar, tillverkad 1949. Alla stolpar var fällbara. Vagnen användes för tunga transoprter.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ Oa 100048. Treaxlig stolpvagn med lämmar, tillverkad 1949. Alla stolpar var fällbara. Vagnen användes för tunga malmtransoprter.
Vägövergångar. Kryssmärke med vinklar, flera spår nånstans mellan Stockholm Central och Uppsala. Varning för tåg.
Vägövergångar med kryssmärke, varning för tåg. Bilden är tagen nånstans på vägen Hällstigen - Enköping - Runhällen.
Statens Järnvägar, SJ B07 3603. Vagnen har två olika strömavtagare på taket. Båda har schweiziskt ursprung. Den beställdes hos Hässleholms Verkstäder men färdigbyggdes 1947 av Kockums i Malmö. Vagnen har använts för att studera strömavtagningen under gång, i synnerhet benägenheten för bygelstudsar. Den slopades 1988.
Mekanisk fällbomsanläggning med elektrisk drivanordning AVOS F5. Åkerbyvägen på sträckan Uppsala - Enköping. Bommar, kryssmärken med lyktor, fristående vridlykta med bomsignalskärm, drivanordning, reläskåp.
Dubbelspårsbygget Mölnbo - Björnlunda, troligen nära Mölnbo. Arbetare med tryckluftsborrar, décauvillespår med tippvagn för stentransport. SJ Dk 566. Dk loktyp med ny starkare motor, tillverkades av ASEA och levererades från 1936. Högsta hastighet 100 km/h.
Statens Järnvägar, SJ X0a5. Motorvagnståg, linjen Ctockholm -Ses. Tunnel i bakgrunden, alltså är bilden tagen vid Tullinge eller Rönninge. X0a5 hade högsta hastighet av 94km/h och blev Sveriges snabbaste tåg på helsträcka. I drift fram till mitten av 1980-talet.
Statens Järnvägar, SJ X0a5. Motorvagnståg på linjen Stockholm Central - Södertälje. X0a5 hade högsta hastighet av 94km/h och blev Sveriges snabbaste tåg på helsträcka. I drift fram till mitten av 1980-talet.
Bredåkra stationshus. Öppnades av Mellersta Blekinge Järnvägar 1889, övergick till SJ 1942.
Statens Järnvägar, SJ Hc 534. Lok tilverkades av ASEA 1944. Det skrotades 1979 i Vislanda. På bilden syns stålpersonvagnar. Hc loket gjordes längre än Ha, gavs bättre fjädring och ombalanserades genom att hytten flyttades en bit så att huvarna blev olika långa. Detta utseende kom att ge loken smeknamnet strykjärn.
Statens Järnvägar, SJ D lok. Resandetåg norr om Sala. De första D-loken hade träkorg, medan de senare fick nitad stålkorg. D-loken var de första stålkorgsloken.
Flygfoto över Olofstorp.
Vy över Höganäs. Höganäs övre i förgrunden, Höganäsverken i bakgrunden.
Vägkorsningssignaler, engelskspråkig
Ledningar och stolpar
Vägkorsning med signallykta och skylt
Vägövergång med fällbommar
Vägövergång med grindar
Vägkorsning med grindar, klocka, vaktkur
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.