Nödhjälpsarbete. Schaktning på vägen Slätte-Hova strax norr om "Bålerudskorset". Början av 1930-talet. Man fick 14 dagars arbete här, 14 dagar på kyrkogården, 14 dagar på sågen osv. Fr v: 1. Sven Karlsson, Bremon 2. Gustav , Lillestan 3. Larsson, Lillestan 4. Georg Svensson, Myrhult 5. Vitalis Fransson, Grönehög 6. Gustav Larsson, Myrhult 7. Bertil Lindström, Granhaga 8. Algot Karlsson, Samfalla 9. Karl Karlsson, Bäckedalen Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Från 299 kr
Tryckt text på kortet: "Kungälvs kyrka, vid stadens torg, uppfördes 1679 av trä. Byggmästare var troligen Christoffer Brach från Schweiz. Exteriören är icke påfallande, men inredningen gör kyrkan till en av landskapets vackraste. Takmålningarna utfördes av Erik Grijs 1697-98. Bland övriga konstnärer, som smyckat templet märks så kända namn som Markus Jäger, Johan Hammar och Christin von Schönfeldt. Predikstolen som är tyskt eller danskt arbete från omkr. 1600, tillhörde före 1682 Gustavi domkyrka i Göteborg. Claes Claesson. Noterat på kortet: "Altartavlan Kungälvs ka.".
Saida och hennes tre estländska väninnor, 1944. I bakgrunden syns August Werners fabrik där de unga kvinnorna fick arbete. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Major Claes Adelsköld, 1824-09-07 - 1907-10-01 Sommaren 1847 arbetade Claes som biträde till kaptenen i flottans mekaniska kår K. E Norström. I samband med detta arbete blev Claes mer och mer intresserad av järnväg. Claes var ansvarig för bland de första järnvägsutbyggnader i Sverige. Den aktuella järnvägsbanan var mellan Sjön Fryken och Klarälven i Värmland. Frykstads Järnväg. Byggstart för bansträckan var 1849-05-05 och spårvidden var 1099 mm.
Johan Karlsson ("Borrar-Johan") går i pension från sitt arbete som borrare vid Arboga Mekaniska Verkstad. Porträtt av man. Text på fotots baksida, se AKF-14484 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Män som samtalar på Herrgårdsbron. Två bockar är uppställda och en man bär en stege, de har arbete att utföra. Två av männen bär storvästar. Några andra har krimmelmössor. Två personer cyklar. En kvinna i päls är på väg över bron. Herrgårdsvägen, riktning Sankt Nikolai kyrka/ Nicolai kyrka. Fastigheter vid Strandvägen. Till höger anas magasinet tillhörande Arboga Kvarn och Maltfabrik. Två av männen bär storvästar. Några andra har krimmelmössor. Det är vinter och snö. Det är vinter och snö.
Telefonisterna fortsätter sitt arbete vid växelborden trots skadorna efter branden i fastigheten. En presenning är spänd över arbetsplatsen för att inte vatten, från släckningsarbetet, ska skada växeln. Klockorna, som hänger på rad, visar hur många perioder samtalen varat. Kvinnorna har en telefonlur hängande intill örat. Från vänster: okänd, Alice Ståhl och Britt Johansson. Televerket låg på Nygatan. Läs om Telefonen i Arboga och branden på Televerket 1956 i Arboga Minnes årsbok 1993.
fotografi
Fröken Anna Karlsson porträtterad i Linköping under sin tid i arbete som tjänarinna i direktör Gunnar Ridderstads hushåll. Husfadern hade visserligen gått bort året före bildens tillkomst men änkan med hemmavarande barn hade fortsatt behov av hjälpreda för hushållets dagliga sysslor. Anna var född och uppvuxen i Bjärkeryd söder om Kisa och hade efter en tid som piga i Horn inflyttat till Linköping 1895. En rad arbetsplatser hade passerats innan hon hamnat hos familjen Ridderstad, men även den avslutades och från mitten av 1910-talet skulle hon pröva sin lycka i Stockholm.
Torghandel på Varbergs torg. Bild 1 föreställer Eric Johansson, "Bossa-Eric", i arbete vid sin slaktvagn. Troligen har han lånat ut sin kamera. Bild 2 visar säljare och köpare vid en torgbod med Rådhuset i bakgrunden. Bilden är tagen före 1945. Bild 3 visar en man som sitter vid "Brännvinsringen". Intill honom står till vänster i bild en sockerlåda och en cykel. Till höger om honom står renhållarens sopvagn. Han skymtas med sin kvast bakom staketet. Bilden är tagen mot norr före 1937, då ringen flyttades från torget. Mannen finns även på bildnr F4730 från samma tillfälle.
Den 29 oktober 1959 togs Tullbron i bruk. Det medförde att den så kallade riksettan flyttades till Industri- och Järnvägsgatorna. På bilden berättar Linköpings byggnadschef Sven Ledskog om bygget, som var den tredje och avslutande etappen i arbete med att avlasta stadskärnan från genomfartstrafik. Den 177 meter långa Tullbron kostade 2 miljoner att bygga. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Första åren med betor lär de efter upptagningen ha rensats med rotborste. Men snart nöjde man sig med en skrapning på sidorna. Att ta upp betorna för hand, rensa och nacka dem var ett mycket tungt och ofta kallt och vått arbete. Se Bild 160! Här tar sonen Rudolf, 22 år, Oskar (JO), 56 år, Elisabet Johanna, 50 år och dottern Emilie, 26 år upp betor på åkern mitt emot gården. I bakgrunden syns kyrkan och till vänster om den Oskars födelsegård vid Bjärges.
En rörande bild över kvinnorna som rätt finklädda och med hattar på huvudena väntar på sina karlar. Till vardags såg de säkerligen inte ut så här. Att ta hand om fisken var ett smutsigt arbete, kläderna blev lätt nedsölade, så då var det arbetsförkläde och duk som gällde. Masse har troligen bett kvinnorna komma ner till Nabbu och då klädde de upp sig när de skulle fotograferas. Något som stämmer är att ett par kvinnor stickar. Man fick aldrig gå sysslolös och t ex strumpor stickade man medan man gick, eller som här väntar. Många har samlats i den nybyggda boden, vilken man nog var stolt över.
Emil Kristiansson var uppenbart mycket för moderna jordbruksredskap, se Bild 43! Här har han investerat i en häststrakla, russräivå kallad. Detta sätt att räfsa ihop höet i strängar sparade många personers arbete. Nytt var också att odla höet på en åker, förr slog man det i slåtterängar. Emil straklar hemma på en åker sydost om gårdsparten. I bakgrunden syns Kauparve Lars Petterssons gårdspart. T h skymtar gaveln till hönshuset på Hans Petter Karlssons ställe, därefter vingarna på den stora holländarkvarnen ovanför Kauparve Johan Karlssons gårdspart, vars ladugårdstak skymtar ovanför fölet.
Fru Emma Godenius porträtterad i norrköpingsfotografen Herman Schreoders ateljé 1870. I oktober månad samma år avled hennes make, men den sorgen hade vid fototillfället rimligtvis ännu inte slagit henne. Från 1837 var hon gift med brukspatron Gustaf Westerblad och ett tiotal år in på äktenskapet bosatte de sig på Ribbingsholms säteri i Kullerstad församling. Godset hade ägts av en ogift farbror till Emma men gått i arv till hennes bror Samuel som emellertid valt att vara bosatt i Stockholm. Ribbingsholm var både passande som praktisk bostad för makarna, nära makens arbete vid Skärblacka bruk.
Fru Emma Godenius porträtterad i den inte helt utredda fotografen J. Pedersens ateljé i Visby. Hennes make Gustaf Westerblad hade dött 1870 och rimligtvis ser vi henne här som änka. Född i Gagnef 1813 hade hon ingått nämnda äktenskap 1837 och från 1846 var makarna bosatte på Ribbingsholms säteri i Kullerstad församling. Godset hade ägts av en ogift farbror till Emma men gått i arv till hennes bror Samuel som emellertid valt att vara bosatt i Stockholm. Ribbingsholm var både passande som praktisk bostad för makarna, nära makens arbete vid Skärblacka bruk.
Porträtt av löjtnanten och lotsfördelningschefen Henrik Werner. Född i Linköping som yngsta barn till regementsläkaren Henrik Werner och makan Ida Gradman. Efter militär tjänst i Karlskrona kom han att finna arbete inom lotsverket i Norrköping, där han vidare utnämndes till lotskapten. Vid sidan var han även en tid chef över Norrköpings brandkår. Sviktande hälsa tvingade honom emellertid att några år in på 1880-talet begära tjänstledighet och ställa sig under vård hos doktor Westerlund i Enköping. Där blev han kvar till sin död i maj månad 1886. Han hade då varit gift med Marie Louise Berg i tio år.
Timmerman Karl Albin Karlssons timmermanskista. De är från vänster. 1) Skräyxa att trä upp spiror med. 2-3) Större och mindre skeppsyxa att kanta plank med och hugga upp knän mm krokigt arbete, där man inte behöver så bred yxa men ändå en som är tung. 4-5) Stor och liten skäryxa eller spissyxa att gå före i skräningen med och efter kritlinan hugga en rand i barken eller ytan på trät. Därefter tar man skräyxan. Användes också till småarbeten, såsom vässa kilar o dyl. 6-7) Stor och liten sliktyxa till att slikta spant med och till skarvar i bordläggning, garnering, däck osv.
Linköpings Folkets hus invigdes av stadsminister Tage Erlander den 12 december 1953. Våren 1954 fullföljde konstnären Nils Wedel sitt konstverk "Samhället av idag" i foajén på Foljets hus. Ursprungligen kallades verket "Arbete och fritid". Målningen uppfördes i en vaxmålningsteknik, kallad Nawax, som Wedel själv uppfunnit. På bilden ses konstnären tioll höger och på huk sitter hand medhjälpare Niels Henry Mörck. Konst. Målning. Offentlig konst. Konstverk. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Text på baksidan av bilden: "1011a. U.M. 7162. 6262. Fotografi nr. 1 över Kongokrokodilens montering av Hilmer Skoog, konservator vid Göteborgs Zool. museum, å museigården Juli 1918. Krokodilskinnet skänkt 1915 till Uddevalla museum av sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst ( ännu 1918). Färdig uppstoppad i förstklassigt skick kostar krokodilen 250 kronor. Den 8 Nov. 1919 beslöt musiestyrelsen giva herr Skoog 400 kronor för djurets uppställning i museilokalen ( inklusive 77 kr för pallen, 25 kr. för konstgjorda tänder + klor samt 30 kr. för hans resekostnader samt dessutom 18 kr. för välgjort arbete. Fot. Gåva av Skoog." jfr uppgifter UMFA53086:0896 - UMFA53086:0899
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.