Stockholmsfödde Fredrik Koch kom tidigt till Norrköping för tjänst vid handelsfirman P. J. A. Holmberg & Co. Med åren startade han egen grosshandel, möjligtvis i kompanjonskap med nämnda Holmberg. Från 1874 gift med Emma Charlotta Thorsson i ett äktenskap som blev barnlöst. Emellertid knöt paret till sig en släktings gossebarn vars familj kommit på obestånd efter familjefaderns hastiga bortgång. Porträttet visar Fredrik Koch på sin ålders höst, uppskattningsvis vid 1910-talets första hälft.
Från 299 kr
Vinjetterat porträtt av Otto Holmström omkring 1895. Bördig från Öländska Kastlösa och inflyttad till Linköping 1885. Staden hade lockat honom med en tjänst som amanuens inom stiftets administration. Han torde svarat väl mot kyrkans krav och iklädde sig med tiden titlen som konsistorienotarie. Även ledamot av styrelsen för Linköpings stads museum för skön konst. Från 1903 gift med Elida Amalia Lindberg, lärare vid stadens Elementarläroverk.
Den från småländska Lofta bördige Bengt Hägge inflyttade till Linköping 1882 sedan han kort dessförinnan påbörjat sin tjänst som redaktionssekreterare vid Östgöta Corrspondenten. Från 1886 var han tidningens redaktör. Under decenniet fann han sin blivande livskamrat i Linköpingsfödde Ester Arnander. De vigdes 1889. År 1898 bröt paret upp från staden för ny tillvaro i Halmstad där Bengt blivit ägare av tidningen Halland. Foto omkring 1885.
Smålandsfödde Walfrid Hjertberg kom till Linköping 1843 för att ta tjänst som bodgosse i handlare Dederings butik invid Stora torget. Med tiden blev han egen köpman och konsoliderade sitt liv i staden genom att 1863 gifta med Amalia Chatarina Wilhelmina Metzén och i hast nedkom en rad döttrar. Det till synes goda livet i Linköping till trots flyttade familjen till Göteborg 1867 och även där skrev han sig som handlare. Här porträtterad något av 1870-talets år.
Taubefestival "Himlajord & Västanvind", ett fantastiskt evenemang vid havet vid Glumstenen. Den 21 juli 2007 med Sven-Bertil Taube och andra trubadurer. Bild 1 o 2 Flera tusen åhörare och åskådare hade samlats på udden vid Glumstenen norr om Glommen. Scenen hade hela havet som fond. Bild 3 Den lokalkokade Glommagrytan innehöll en härlig laxsoppa. Bild 4 Till publikens tjänst fanns de vanliga bajamajorna. En nyhet för enbart herrar döptes snabbt till Kisse-Nisse.
I museets samling av äldre porträtt av "östgötar" påträffas denna studie av August Andersson i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé. Tillkommet omkring 1865. August Anderssons koppling till länet var emellertid vag. Född i Stora Malm i Södermanland hade han under åren 1858-1861 innehaft tjänsten som vice komminister i Vårdnäs socken söder om Linköping och en tid därefter samma tjänst i Flistad. Redan år 1862 var han tillbaka i Stora Malm och socknens uppdrag som ordinarie komminister. Från 1869 kyrkoherde i Julita.
Porträtt av Mårten Sondén. Född i Linköping 1846 växte han vid sidan av födelsestaden upp i Skeda, Kvillinge och Skara där fadern erhållit tjänst som kyrkoherde respektive domprost. Under sitt vuxna liv kom Mårten Sondén att göra framgångsrik karriär som läkare i Stockholm med tjänstgöring vid bland andra Serafimerlasarettet, Ersta diakonisjukhus och Stockholms södra barnbördshus. Vid sidan av läkarpraktik även en tid lärare vid Stockholms undervisningsanstalt för barnmorskor. År 1896 fick han professors namn.
Porträtt av Axel Palme. Född i Kalmar som son till lagmannen Christian Adolph Palme och maka Sopie Louise Nordenanckar. Från 1861 underlöjtnant vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Han deltog med utmärkelse i dansk tjänst i 1864 års krig och däri även sårad och fångad. Han har beskrivits som "en charmfull ung man, oemotståndlig genom sin välljudande stämma, sitt vinnande sätt och sitt fördelakatiga utseende". Han dog av kronisk lunginflammation redan i 25 års ålder.
Enligt uppgift porträtt av Hugo Samuelsson. Född 1861 i Stora Farsbo, Ulrika socken som son till Samuel Israelsson och Ingrid Carolina Carlberg. I vuxen ålder flyttade han våren 1886 från familjehemmet till Stockholm för en tjänst som lasarettssyssloman vid Maria sjukhus. Arbetet utvecklades vidare till den både obestämda som uppenbara titeln gaskontrollör. Hans anställning blir emellertid tydlig när han efter några år i Stockholm blivit polis. Han avled som ogift den 14 februari 1916.
Porträtt av köpman Eduard Andersson iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Född i Stora Malm kom han till Linköping 1847, ännu inte fyllda 14 år. Han tog tjänst som bodbetjänt hos handlare Möller. Genom flit och strävan avancerade han till bokhållare och i slutet av 1850-talet lyckades han överta rörelsen. Med tiden kom Eduard Anderssons Garn- och Vävnadshandel att bli mycket framgångsrik. Handeln drevs från ett vackert hus på nuvarande adressen Storgatan 52. År 1860 gifte han sig med Anna Johanna Augusta Kullgren.
I den snöiga trädgården bland de bara äppelträden har ett ungt brudpar valt att föreviga sin bröllopsdag. Fästfolket heter Magda Svensson och Mats Olivio Axelsson och bröllopet har de fått skynda på för redan till våren väntar de sitt första barn. Bruden är fortfarande hemmaboende, brukardotter i Djursdala, medan brudgummen har tjänst som bodbiträde hos handlare Österman i Strömsdal. Fotot är taget vintern 1916 vid fotograf Emil Durlings hem i Strömmen, Sankt Anna, rimligtvis den 20 februari då vigseln ägde rum.
Två kavata flickor poserar i Maria Teschs ateljé i Linköping. Birgit och Inger är deras namn och de är tvillingdöttrar till bataljonsläkaren Gunnar Cars och dennes hustru Elsa, född Carlsson. Flickorna är födda i Västervik 1914 men kom till Linköping 1916 i samband med faders nya tjänst vid Andra livgrenadjärregementet. Bilden är odaterad men är rimligtvis tagen något år in på 1920-talet. Familjen var då bosatt på adressen Apotekaregatan 10.
Porträtt av kuratorn Gertrud Hildegard Rodhe. Född 1872 vid Thamstorps herrgård i Trökörna socken som dotter till Magnus Fredrik Rodhe och Alfhilda Beata von Mentzer. Hon genomgick slöjd- och handarbetsseminarium i Nääs och Göteborg och var från 1893 verksam som lärare inom dessa hantverksområden. Känd som Sveriges första kurator för psykiskt sjuka, en tjänst hon började med 1914. Hon fortsatte som kurator och förmyndare fram till sin pension 1937. Hennes anknytning till Östergötland är dock inte känd.
Född 1838 på säteriet Ed i Sund socken inledde August Åstrand redan i unga år en militära karriär som kadett vid Karlbergs krigsskola 1853. Ännu ej fyllda 20 var han i tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vid tiden för bilden hade han nått löjtnants grad och han kom över tid att avancera till överstelöjtnant. Han avslutade sitt militära liv som överste och därmed chef över Jönköpings regemente.
Porträtt av Per Sondén. Född i Linköping 1853 växte han vid sidan av födelsestaden upp i Skeda, Kvillinge och Skara där fadern erhållit tjänst som kyrkoherde respektive domprost. Under sitt vuxna liv kom Per Sondén vid sidan av författarskap att tjänstgöra som arkivarie vid Riksarkivet. Privat var han från 1885 gift med Berta Katarina, född Beckman. Han avled skriven i Danderyd vid 102 års ålder.
Theodor Årsén föddes i Östra Tollstad där fadern var lärare och klockare. Efter seminariestudier kom Theodor att välja samma yrkesbana. År 1888 inflyttade han till Rinna för tjänst som lärare och den till klockare ofta synonyma sysslan som kantor. Året efter sitt påbörjade arbete i Rinna gifte han sig med Ida Lindblom, bördig från Ulrika församling. Paret bodde kvar i Rinna till maj månad 1923, för att i den tiden flytta till Linköping.
Enligt påskrift porträtt av Alfr. Åman, bror till doktor Ludvig Åman. Av detta tolkat föreställa Alfrid Theodor Åman. Född i Linköping 1827 som yngre bror till lasarettsläkaren Ludvig Åman. Från 1845 inledde Alfrid en militär karriär och blev knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping. Under åren 1856-1863 var han även i tjänst som vice kommisionslantmätare. Från 1863 var han bosatt i Skänninge. Han avled på länslasarettet i Linköping den 2 februari 1870 i sviterna efter ett benbrott.
Porträtt av Fredrik Behm. Efter avlagd examen vid Uppsala universitet 1816 återvände han till födelsestaden Linköping 1821 för tjänst som stadsnotarie. En snabb karriär gav honom vidare titlar som justitierådman, Kämnärspreses och vice auditör vid Andra livgrenadjärregementet, krönt 1829 med utnämningen till så kallad titulär borgmästare i staden. Från 1857 var han gift med den närmare 40 år yngre Mathilda Ljungblom. Äktenskapet blev barnlöst men de antog Mathildas halvsyster Ida Chatarina som fosterbarn.
Porträtt av garvaremästare Nils August Friedleiffer iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Född i Linköping 1829 kom han åter till staden från Jönköping 1845. Han tog tjänst som garvargesäll hos mästaren Sven Söderholm. Med tiden blev Friedleiffer själv mästare. Efter att ha arrenderat Söderholms verkstad en tid kunde han omkring 1860 friköpa densamma. Efter ett tiotal år sålde han den vidare till garvarmästaren Germund Lindhe. Verstaden låg dåvarande adressen Tannefors kv 9, nuvarande Storgatan 32. Friedleiffer avled som ogift 1902.
Porträtt av Ebba Tibell. Född och uppvuxen i Linköping kom hon att utbilda sig till småskolelärare i Stockholm. Redan som seminarieelev tog hon dock periodvis tjänst som privatlärare. Från år 1886 var hon stationerad som lärare i östgötska Stora Åby socken och där blev hon kvar till sin pension 1924. Efter en kort tid i Mjölby flyttade hon åter till Linköping och blev där kvarboende till sin död som ogift 1932. Fotografiets datering kan genom fotografens verksamhetsadress bestämmas till åren 1887-91.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.