Bilden föreställer ett smalt upplöjt åkerstycke, där Masse velat visa de tvärgående vända plogfårorna på åkerns kortsida längst till höger och hur sådana ser ut med vändplog. Nyodlingarna på Bild 11 och 13 är också gjorda med vändplog. Värt att notera är att bandtunar ännu var den gängse hägnadstypen.
Från 299 kr
Här ser man hur nära vägen ladugården stod. Hitre delen var fähus, det stora fönstret har nog varit en hoimdlucka, medan småluckorna nog är ljusgluggar. Portlidret är förbyggt och gårdens infart är troligen flyttad till hitom ladugården, en gatgrind skymtar i vänstra kanten. Sedan följer ladporten och därefter bulladan. Stolpen visar på telegrafledningen genom socknen till När.
Masse har tagit denna bild stående i rågåkern söder om kyrkan. Han har medvetet valt motivet så att skolan inte finns med, dess östra hörn måste finnas alldeles utanför bildens kant t v. Handelsföreningens affär i vägskälet t h är ännu inte byggd. Kyrkan framträder monumentalt. Uppe på taket sitter ett gäng nyfikna ungdomar (?), hur har de kommit upp dit?
Stenbyggnader uppfördes på detta vis. Kalkstenen staplades utan bruk emellan, s k kallmursteknik. Sedan slår man på bruk på ut- och insidan, här har man börjat med det på loftet. Man ser hur räilaget, bjälklaget, är infogat, liksom karmarna. Ladan skall få agtak, det syns på helarna, de stora pluggar som är inborrade i rad på hammarbandet.
Fie Alfred och Jakob hyvlar en bräda med oxhyvel på en särskild arbetsbänk kallad fogbänk, på vilken man kunde spänna fast brädan. På marken ligger några hyvlar, säkert ditlagda av Masse för att visa hur de ser ut. De små skulle kunna vara profilhyvlar, medan den större med handtag av oxhyveltyp är svår att bestämma.
Inte heller här finns det nån tidsangivelse för bilden, men den är tagen samma dag som den förra Bild 1063. Emil Kristianssons manbyggnad på Fie tycks ha varit färdig före 1914, se Bild 735, 737 och den har papptak på spån. Här har man den stora moderniteten sinusplåt! Huset bör därför vara yngre än Fies, men hur mycket?
Denna barvinterdag i slutet av januari är Masse nere vid Nabbu och fotograferar i det sneda kvällsljuset, hans och kamerans skugga syns på bilden. Han vill visa hur garngården, gistgården, ser ut med alla gistar och stänger för strömmingsgarnens torkning. En jägare med hund lutar sig mot en nyare typ av spikad torkställning. Se Bild 435, 421, 416.
Här ser man tydligt hur garnen är upphängda i garngården. Först bainar man av, tar ur fisken ur garnen, sedan rättar man till garnen och sprider ut den jämnt så de får torka. T v om personerna ser man änden på garnen med alla hallar, sänkstenar. Kvinnorna är mer finklädda än arbetsklädda, de har förberett sig för fotografering!
Här ger man sig iväg, stakar och ror ut från stranden. Flera fiskelag har redan kommit ut och satt sina segel, för att segla ut till fiskeplatserna, som ofta låg miltals ut i sjön. Det blåser lite, man ser hur båtarna med segel lutar. Se Nr 412.
Masse visar tydligt hur ryssjans "mun" ser ut med fångstarmarna och hålen in i ryssjan. I bakgrunden ser man en modern ladugård med det tidiga 1900-talets spröjsade fönster med vita foder. Taket är täckt med papp i lodstående vådor liggande på en spånbörding.
Möjligen arbetar man här med en stor slagborr, med vilken man hackar sig ned i berget. Bilden visar hur öppet det var på Lausbackar ännu i början på 1900-talet. Troligen är bilden tagen mot norr med fattigstugan t v och Masses ställe bakom borrutrustningen.
Ett medfaret fotografi som ändå ger en bild av hur Älvestad kyrka tog sig ut före en förödande brand år 2007. Kyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talet men vid tiden för bilden återstod inte mycket från byggnadens äldsta tid. Vid en stor ombyggnad år 1756 sparades endast delar av långhuset och 1836 erhöll kyrkan ett nytt torn. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Interiör av Herrestad kyrka. Bilden visar hur kyrkan tog sig ut efter 1851 års grundliga renovering då bland annat altardisken tillkom. Från tiden kan sannolikt även räknas kaminen med sitt värmespridande rökrör. Predikstolen är emellertid av mycket äldre datum, inköpt redan år 1687 från Vadstena och bär mäster Måns Gabrielssons hand.
Likt alla städer har Linköping naturligtvis förändrats över tid. Vi kan endast fantisera om hur olika tiders människor upplevde sin hemstad. Den som besökte eller verkade i staden omkring förra sekelskiftet såg detta panorama från centralstationen. Ett intryck som inte varit möjligt på många år.
Ljusskadat fotografi som ändå tydlig visar hur gränden Pilens backe i Linköping tog sig ut omkring förra sekelskiftet. Gränden förbinder ännu Sankt Korsgatan med Storgatan och mynnade vid tiden för bilden ut genom den så kallade Kopparslagaregården som en tid varit i familjen Pihls ägo.
Fotografi av Vist kyrkas inre som vad känt endast finns bevarad som reproduktion. Lyckligtvis finns andra interiörer av fotografen bevarade. Oavsett ger bilden en relativt tydlig föreställning om hur kyrkan var inredd vid förra sekelskiftet, likväl som längre fram till en förödande eldsvåda lade kyrkan i ruin 1961.
Smedstorp från fägårdssidan 1938. Om man kan kalla vägen för en bygata låter vara osagt, när den passerar tvebölets bägge sammanbyggda gårdar. Hur som finns här enskilda byggnader i sådan mängd att gårdarna bildar en liten by och den gamla vägen är ännu ett faktum genom den fascinerande miljön.
Lille gossen Carl Philip Bonde sittandes i den så kallade "Kungastolen" på godset Thorönsborg i Sankt Anna socken. Son till Philip och Anna Bonde, född Mörner och barnbarn till grevinnan Ebba Mörner. Tittar man efter noga ser man hur ett par händer hjälper till att stötta upp den lilla pojken.
Bergslagernas Järnväg, BJ Y3 96. Bilden visar hur axlarna hamnat fel och ett hjul har säkert lossat från sin axel. Loket går ej att köra. Ångloket tillverkades 1921av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 669. Vid förstatligandet 1948 fick loket littera Statens Järnvägar, SJ S5 1893. Skrotades 1965.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.