Här ser man tydligt hur garnen är upphängda i garngården. Först bainar man av, tar ur fisken ur garnen, sedan rättar man till garnen och sprider ut den jämnt så de får torka. T v om personerna ser man änden på garnen med alla hallar, sänkstenar. Kvinnorna är mer finklädda än arbetsklädda, de har förberett sig för fotografering!
Från 299 kr
Här ger man sig iväg, stakar och ror ut från stranden. Flera fiskelag har redan kommit ut och satt sina segel, för att segla ut till fiskeplatserna, som ofta låg miltals ut i sjön. Det blåser lite, man ser hur båtarna med segel lutar. Se Nr 412.
Masse visar tydligt hur ryssjans "mun" ser ut med fångstarmarna och hålen in i ryssjan. I bakgrunden ser man en modern ladugård med det tidiga 1900-talets spröjsade fönster med vita foder. Taket är täckt med papp i lodstående vådor liggande på en spånbörding.
Möjligen arbetar man här med en stor slagborr, med vilken man hackar sig ned i berget. Bilden visar hur öppet det var på Lausbackar ännu i början på 1900-talet. Troligen är bilden tagen mot norr med fattigstugan t v och Masses ställe bakom borrutrustningen.
Ett medfaret fotografi som ändå ger en bild av hur Älvestad kyrka tog sig ut före en förödande brand år 2007. Kyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talet men vid tiden för bilden återstod inte mycket från byggnadens äldsta tid. Vid en stor ombyggnad år 1756 sparades endast delar av långhuset och 1836 erhöll kyrkan ett nytt torn. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Interiör av Herrestad kyrka. Bilden visar hur kyrkan tog sig ut efter 1851 års grundliga renovering då bland annat altardisken tillkom. Från tiden kan sannolikt även räknas kaminen med sitt värmespridande rökrör. Predikstolen är emellertid av mycket äldre datum, inköpt redan år 1687 från Vadstena och bär mäster Måns Gabrielssons hand.
Likt alla städer har Linköping naturligtvis förändrats över tid. Vi kan endast fantisera om hur olika tiders människor upplevde sin hemstad. Den som besökte eller verkade i staden omkring förra sekelskiftet såg detta panorama från centralstationen. Ett intryck som inte varit möjligt på många år.
Ljusskadat fotografi som ändå tydlig visar hur gränden Pilens backe i Linköping tog sig ut omkring förra sekelskiftet. Gränden förbinder ännu Sankt Korsgatan med Storgatan och mynnade vid tiden för bilden ut genom den så kallade Kopparslagaregården som en tid varit i familjen Pihls ägo.
Fotografi av Vist kyrkas inre som vad känt endast finns bevarad som reproduktion. Lyckligtvis finns andra interiörer av fotografen bevarade. Oavsett ger bilden en relativt tydlig föreställning om hur kyrkan var inredd vid förra sekelskiftet, likväl som längre fram till en förödande eldsvåda lade kyrkan i ruin 1961.
Smedstorp från fägårdssidan 1938. Om man kan kalla vägen för en bygata låter vara osagt, när den passerar tvebölets bägge sammanbyggda gårdar. Hur som finns här enskilda byggnader i sådan mängd att gårdarna bildar en liten by och den gamla vägen är ännu ett faktum genom den fascinerande miljön.
Lille gossen Carl Philip Bonde sittandes i den så kallade "Kungastolen" på godset Thorönsborg i Sankt Anna socken. Son till Philip och Anna Bonde, född Mörner och barnbarn till grevinnan Ebba Mörner. Tittar man efter noga ser man hur ett par händer hjälper till att stötta upp den lilla pojken.
Bergslagernas Järnväg, BJ Y3 96. Bilden visar hur axlarna hamnat fel och ett hjul har säkert lossat från sin axel. Loket går ej att köra. Ångloket tillverkades 1921av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 669. Vid förstatligandet 1948 fick loket littera Statens Järnvägar, SJ S5 1893. Skrotades 1965.
Kalmar slott. Detalj av Kungsmakets panel. Detaljskisser av Nils Månsson Mandelgren 1848. I övre raden från vänster fält 24 och 21. I undre raden fälten 12 och 20. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Västra postejen sedd från norr. Till höger de torrsatta resterna av Hemliga värnets västra vägg och däröver på postejen en murklack som visar höjden av denna vägg. Till vänster om murklacken ingången till postejen från Hemliga värnet. Foto M.O. 1945. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Västra postejen sedd från sydväst. Längst till höfer på postejens ¶vre del dörren till en latrin som hängt på muren. Längst till höger Södra tornet. Foto N.L. 1957. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Kalmar slott. Den romerska triumfbågen i Benevento, uppförd 114-116 efter kristus. Enligt uppmätning i tredje boken av Sebastiano Serlios verk, tyska upplagan av år 1608. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
:Kungsmaket på Kalmar slott. Målad fris, stuck över panelen, akvarell av Nils Månsson Mandelgren 1848. Framställningen börja med bild A på östra väggens södra del, På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Die Kriegsstube i rådhuset i Lübeck. Detaljer av dörrar med intarsiaornering av Anton Evers den yngre omkring 1600. "Die Kriegsstube" in the Town Hall at Lübeck. Details of door with intarsia decoration by Anton Evers the younger. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.