Enligt noteringar: "Platsen okänd, men kan vara någonstans i Munkedalsälvens sjösystem. Båten liknar den typ av platteka som MAB (Munkedals AB) använde vid flottning och som kallades 'bolagspråm'. Dessa båtar var gjorda av snickare på bruket." (BJ)
Från 299 kr
Enligt senare noteringar: "Text på originalask: Vyplåtar 1927. Fabriksarbetaren och fackföreningskämpen Nils Anderssons hus. Framför huset går Munkedals järnväg mellan bruket och hamnen. Kovaneberget är en utmark till gården Långehed." (BJ)
Edsgården (gamla prästgården)Byggnad1: En modern byggnad., byggnad 2: huvudbyggnaden sannolikt identisk med den 1823 nerrivna och hitflyttade prästgårdsbyggnaden, byggnad 3: Flygelbyggnad i 2 våningar, hitflyttad. från bruket där den varit apotek.
Forsvik, omkr 1895 - 96. Ingenjör Oscar Lundbergs bostad "Lundberga" kallas i dag Björkviken. På trappan sitter ingenjören vid bruket Oscar Lundberg, på bänken hans hustru Sofie och bakom står sonen Nils. Vid cykeln står dottern Ida.
Forsvik, mjölkdistribution från herrgården till forsviksborna som bodde på bruket. Några av ynglingarna på bilden är nr 2 från höger Nils Malmqvist, nr 3 Erik Gustafsson, nr 4 Fritz Karlsson. Se även bilaga till 53438.
Forsbacka bruk vid Gavleån. Johan Magnus af Nordin köpte på 1770-talet andelar och drev och byggde ut bruket. Nordin uppförde 1777 herrgården med park, ekonomibyggnader, arbetarbostäder och ett orangeri.
Forsbacka bruk vid Gavleån Johan Magnus af Nordin köpte på 1770-talet andelar och drev och byggde ut bruket. Nordin uppförde 1777 herrgården med park, ekonomibyggnader, arbetarbostäder och ett orangeri.
Tolvfors bruk. Under 1700-talets sista del byggde Carl Gustaf Söderhielm ut bruket. Väster om herrgården anlades en bruksgata med magasin, smedsbostäder och bodar. Ett gammalt träd som är ihålig och hålls ihop av en rem
Lövstabruk. År 1643 köpte De Geer bruket och utvecklades till Sveriges största järnbruk. Efter branden 1719 återuppfördes herrgården med flyglar i sten. Karolinsk stil. (Bilden använd som förlaga till en målning av Bruno Hoppe. Målningen hänger på Jernkontoret.)
Skeens pappersbruk blev 1681 den första industrin i regionen. Verksamheten drevs i 170 år med hjälp av vattenkraft och med linnelump som råvara. Bruket grundades av kyrkoherde Johannes Wallinus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.