"Manskören Hallands sångarförbund. Kören bestod av personer från Halmstads sångarförbund, Varbergs musiksällskaps manskvartett, Falkenbergs manskör och Laholms manskvartett. De har just uppfört de sånger som de skulle sjunga vid Olympiska spelen i Stockholm under juli månad. Körsammansättningen gick under namnet Olympiakören."
Från 299 kr
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Norra stationshuset som tillhörde Varberg-Ätrans järnväg. Linjen invigdes 1911 och hade då egen vändskiva och en enkel lokverkstad. Från 1914 blev stationen överflödig för banan sträcktes då ut fram till Varbergs station. Bilden tagen mot söder med hamnen och fästningen i bakgrunden.
Handkolorerat brevkort, "Textilfabriken - Warberg." Skandinaviska Textilfabriks AB grundades av bl a ingenjör Hugo Gerlach och uppfördes 1896-1897. Kvarteret hette då Vävaren. Byggnaden med tre trappstegsgavlar är kontorsbyggnaden och bakom den ligger själva fabriken med sågtandstak som skapar generösa ljusinsläpp. Fabriken hade elektrisk belysning från en ångdriven generator. Viktiga faktorer för fabriksbyggnaden var den lätta konstruktionen med prefabricerade element, minimerad brandrisk och ett arkitektoniskt uttryck som både signalerade modernitet och en stabil, traditionell grund med kontorsbyggnadens slottliknande stildrag. Skorstenen är murad med både rött och gult tegel efter ritningar från Düsseldorf. Fabriken blev en av stadens största arbetsplatser och en där många kvinnor kunde få anställning. 1915 tog Malmö Yllefabriks AB (MYAB) över anläggningen och 1962 etablerade sig SWEDA här. och bidrog därmed till inflyttning och att staden växte.
Brevkort, "Warberg från Fästningen." Vy från fästningen över vallgraven, societetsparken och staden åt nordöst. Till vänster skymtar tullhuset och gaveln tillhör ett timrat lagerhus för spannmål, kallat Lundqvists magasin (rivet 1978). Det var sammanbyggt med hamnmagasinet från 1874, varifrån rian sticker upp. Staketet hägnar societetsparken och längs vallgraven löper godsrälsen mellan hamnen och stenbrottet söder om fästningen. I vallgraven förefaller en skjutövning pågå; militärer eller skytteklubb. I Krigsarkivet finns förslag att anlägga skjutbana för Volontärskolan infanteri söder om fästningen, vilken senare ändringsritningar bekräftar skedde. Kanske är detta taget innan de fick den skjutbanan och de använde vallgraven så länge? Ovanför rälsen ligger 18 kvarnstenar; troligen huggna i stenbrottet söder om fästningen. De finns med på en tavla av Nils Kreuger från 1893.
En fiskebåt fullastad med lottor och en eka på släp lämnar Varbergs hamn. Vid kaj ligger att magasin med eternitfasad krönt av en skylt för Borås Wäfveriaktiebolag.
Exteriör av "Landeriet Freden". I början av 1800-talet köptes Freden av Jonas Nordvall, kyrkoherde i Varbergs församling, av godsets byggherre Peter Gerhard Liedberg. Nordvall byggde då ut manbyggnaden som uppförts under 1700-talets senare del. Skalden och Växjöbiskopen Esaias Tegnér bodde som kurortsgäst på Freden hos kyrkoherde Nordvall sommaren 1826. 1847 köptes Freden av rådmannen Lars Sjöberg. Näste ägare blev handlanden Viktor Rommel och därefter kvarnägaren Johan Bernt Jönsson. Som arrendator på Freden under Sjöbergs tid grundade Peter Samuel Pilz Varbergs första ölbryggeri och 1889–1895 drev Peter Gustaf Eriksson ett svagdricksbryggeri där. Freden var en fyrlängad gård men idag återstår endast manbyggnaden. De sista uthusen revs på 1950-talet i samband med att Påskbergsskolan byggdes. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
"Augusts källare" med August Anderssons smör och ostaffär längst till höger. Till vänster låg Stina Hanssons charkuteri. Byggnaden låg längs västra sidan av Varbergs torg och kom till genom att man lade ett tak över grunden till Bruniuska huset, som brann ned i stadsbranden år 1863. "August källare" fanns kvar tills nuvarande Stadshotellet uppfördes 1902 i kv Läkaren. Byggnaden till vänster ligger i kv Gästgivaren. 1890-tal.
"Fyra goda vänner" vid entrén med en smal dubbeldörr på trädgårdssidan av villa Nickebo (Borgmästaregatan 48) som var Linda Hansons hem. Hon drev bosättningsmagasinet Linda Hanson AB på Drottninggatan 18. Fr v på trappan Albertina Sandberg (ägare av Varbergs Hotell) och Eva Behrner (innehavare av Gästgivaregården), i dörröppningen Linda Hanson till höger och hennes kusin fru Augusta Ohlsson. Augusta var grundare av Ohlssons porslinhandel och mor till Anna Jobson och därmed mormor till Arthur Jobson och hans systrar Daisy och Maud.
Bildroska tillhörig Oscar Pehrsons speceriaffär, med reklam för "OP:s" Jubileumskaffe. Det togs fram till 50-årsjubileet 1949 men Oscar avled 1948. Sonen Sven Erik Pehrson tog då över firman. Fotografens siluett speglas i rutan, men det går inte att se vem det är. Bilen står parkerad på Västra Vallgatan vid Brunnsparken, då man ser tornet på Varbergs kyrka i bakgrunden. (Se även bildnr VMA11792 K1_52-55.)
Begravningsprocession med bilar och hästar utanför Varbergs kyrka. Gatuvy från Kungsgatan. Bild 1: Hästekipage med kistan täckt av vita liljor. Kusken kan vara Alvar på Träslövsvägen som med sina hästar brukade köra vid begravningar. I förgrunden ses en prestaver. Sett från söder. Bild 2: De sörjande kommer ut från kyrkan och går mot likbilen till höger. Bild 3: Processionen sedd från norr med två hästekipage och en öppen bil.
Ensemblen till föreställningen "Mjuka tjänare", sannolikt på Varbergs teater. Scenografin visar en högreståndssal. Scenkanten är draperad och där står ett piano med elektrifierad belysning, där ljuskällan avskärmas med textilier. Sannolikt är det Frans Hodells (1840-1890) lustspel med samma namn som skrevs 1865 efter en tysk idé och hade premiär på Djurgårdsteatern den 2 augusti 1875. Hodell var i sin tid en välkänd och uppskattad lustspelsförfattare, men även journalist och redaktör/ägare till skämttidningen Söndags-Nisse. (Glasplåten är sprucken.)
Avslutning i en danskurs på Varbergs hotell. Förutom balett hade flickorna lärt sig vals, foxtrott och tango. Flickorna är mellan 12-15 år och går alla på flickskolan. Stående från vänster: Kerstin Svensson från Långås(?), Silva Vegnér, Ingeborg Olsson från Lisbro, Långås, Lena Uddenberg, Kersti Hylmö, Gunvor Förstberg(?), Gunvor Karlsson. Sittande: Harriet Ekström, Inga-Greta Lindblom, Anna-Greta Svensson, Greta Johansson, Anna Stålbrand (troligen i denna ordning). (Negativet skadat i vänsterkanten)
Bilden tagen vid avslutningen av en danskurs på Varbergs hotell. Förutom balett lärde man sig tango, foxtrot och vals. Flickorna är mellan 12-15 år och går alla på Flickskolan. Stående från vänster: Harriet Ekström, Kersti Hylmö, Greta Johansson, Gunvor Karlsson, Silva Vegnér, Kerstin Svensson från Långås (?). Sittande: Anna Stålbrand, Ingeborg Olsson från Lisbro i Långås, Lena Uddenberg, Anna-Greta Svensson, Inga-Greta Lindblom, Gunvor Förstberg (?).
Vykort, "Bäckgatan - Warberg". Gerlachska elektricitetshuset på Bäckgatan 2 i dåvarande kvarteret Prästgården, numera Kyrkoherden. Bakom syns Missionshuset som uppfördes 1906 efter ritningar av Gottfrid Ljunggren, och mellan kvarteren gick Slottsgatan. Där gavs 1920 järnvägen söderut en ny sträckning. Bilden är tagen mot väster. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot sina stallar för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp sitt pampiga hem i korsningen Bäckgatan-Västra Vallgatan. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad av C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv. Han hade åtagit sig att anlägga planeteringar vid byggnaden och till vänster ses granar innanför gjurjärnsstaketet. Byggnaden var av tegel i två våningar, med apparaturen sannolikt i den låga bottenvåningen och på övervåningen ser en bostadsvåning ut att vara inredd. Fasaden har en ovanlig vågrät randning med en tidstypisk blandning av dekorationer från olika äldre arkitekturepoker, exempelvis renässans och barock.
Bankhuset vid Bäckgatan söder om torget inrymde både Varbergs sparbank och Göteborgs bank, vars ingång låg längst till höger i bild.
Bebyggelse utmed Östra Hamngatan med Varbergs fiskexport till vänster och Yngeredsfors ångkraftverk från 1908 med sin höga skorsten. Skepparegatan gick på den tiden in hitom kraftverket.
Interiör från Sparbanken i Varbergs Från vänster: banktjänsteman Adolfsson, veterinär Nilsson (ordförande i Sparbanksstyrelsen), vaktmästare Lindell, lantbrukare Lars Svensson, Ry, Vare (kund).
Varbergs torg med torghandel efter 1937. Vy mot Lundquistska huset i kv Brunnsparken och till vänster hörnet av Stadshuset/Stadshotellet. Mellan husen går Torggatan.
Simbassängen i Varbergs varmbadhus när det var nybyggt. Arkitekt var Allan Berglund. Vid uppförandet hette kvarteret Styrmannen, men det har uppgått i kv Skepparen.
Varbergs Erkända Sjukkassa. Syster Ellen Johansson, Gunnar Benson och Rut Henriksson kring skrivbordet. Kontoret låg på Torggatan 26 i kv Sadelmakaren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.