Kvarnsvedens pappersbruk, C 6335. 17-3-1930. Markarbete och formsättning.
Från 299 kr
Kvarnsvedens pappersbruk, C 6334. 17-3-1930. Markarbete och formsättning.
Kvarnsvedens pappersbruk, C 6332. 17-3-1930. Markarbete och formsättning.
Kvarnsvedens pappersbruk, C 6331. 17-3-1930. Markarbete och formsättning.
Kvarnsvedens pappersbruk, C 6329. 17-3-1930. Markarbete och formsätttning
Kvarnsvedens pappersbruk, C 6503. 6-10-1930. Vy över bygget.
Kvarnsvedens pappersbruk, B1165. Direktörsrummet i elbelysning. den 1.2.1945
Kvarnsvedens pappersbruk, C 6487. 29-9-1930. Vy över bygget.
Kvarnsvedens pappersbruk, C 6461. 1-9-1930. Vy över bygget.
Kvarnsvedens pappersbruk, C 6452. 1-9-1930. Vy över bygget.
Kvarnsvedens pappersbruk, C 6420 4-8-1930. Vy över bygget.
Kvarnsvedens pappersbruk, C 6416 21-7-1930. Vy över bygget.
Kvarnsvedens pappersbruk, C 6333. 17-3-1930. Markarbete och formsättning.
Kvarnsvedens pappersbruk, C 6325. 3-3-1930. Grävning och markarbete
Kvarnsvedens pappersbruk. Brukets kvinnor, 1911. Förman Fredrik Skog.
Lilla Edets Pappersbruk i Västergötland. Gustafsfors I vid kajen.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.